Under genomförandet av studien har det många gånger kommit upp tankar, funderingar och frågor som jag skulle vilja ha svar på. Det jag fått fram är inte på något vis en generell slutsats av hur alla Sveriges förskolor ser ut. Jag funderar ändå kring hur förskollärare ser på musikens betydelse för barn. Det finns forskning som pekar på att det är gynnande och att vi har en läroplan som säger att det ska finnas i förskolans verksamhet. Ser förskollärare inte fördelarna med musiken, eller ser dem större fördelar i det andra arbetet som genomförs? På något vis så känns det som att det skulle vara intressant att få fram och synliggöra vad det grundas i då det existerar i sådan liten mängd. En annan fråga som kommit upp är egentligen inte kopplat till musiken, men hur barn upplever sitt inflytande i verksamheten. Ser dem bara den fria leken som att det är där dem äger sin tid själva eller är det så att barnen faktiskt är medvetna om att verksamheterna försöker forma vardagen utifrån det barn kommunicerar på olika sätt? Hur det ter sig i verkligheten hade varit intressant att studera.
10. Referenser
Almqvist, A. L., & Almqvist, L. (2014). Making oneself heard–children's experiences of empowerment in Swedish preschools. Early Child Development and Care, 1-16.
Arnér, E. (2006). Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna?: en
studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers
förhållningssätt till barns initiativ. Licentiatavhandling Örebro : Univ., 2006. Örebro
Askeheim, O.P (2007) Empowerment -olika infallsvinklar. I Askheim, O.P. & Starrin, B. (red.) (2007). Empowerment i teori och praktik.(s.18-32) (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Askheim, O.P. & Starrin, B. (2007). Empowerment –ett modeord? I Askheim, O.P. & Starrin, B. (red.). Empowerment i teori och praktik (s. 9-17). (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar: metodik för
barnintervjuer. (3., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.
Ehrlin, A. (2012). Att lära av och med varandra. En etnografisk studie av musik i förskolan i
en flerspråkig miljö. Örebro Universitet: repro.
Emilson, A. (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga
kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. (sammanfattning)
Göteborg : Göteborgs universitet, 2008. Göteborg.
Eriksson, M. (2013). Musik i förskolan: inspiration och lärande i sagans värld. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Helldén, G. (2003) Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 2003 årg 8 nr 1-2 s.12-23 ISSN 1401-6788
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur.
Illeris, K. (2007). Lärande. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning I Sverige, 17(3-4), 152-170.
Jederlund, U. (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. (1. uppl.) Hässelby: Runa
Johannesen, N. & Sandvik, N. (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några
Johansson, E. (2003a). Att närma sig barns perspektiv: Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 42
Johansson, E. (2003b). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i
förskolan. Skolverket, Forskning i fokus no.6. Stockholm: Fritzes.
Johansson, I., & Sandberg, A. (2010). Learning and participation: two interrelated key-concepts in the preschool. European Early Childhood Education Research Journal, 18(2), 229-242.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Merleau-Ponty, M. (1962). Phenomenology of perception. New York: Routledge
Neuman, W.L. (1994). Social research methods: qualitative and quantitative approaches. (2. ed.) Boston: Allyn and Bacon.
Pramling Samuelsson, I., & Pramling, N. (2010). Vad betyder barns perspektiv för
utvärdering och utveckling? I Bedömning för lärande en grund för ökat kunnande. Forskning
om undervisning och lärande, (s. 31-43).Stockholm: Stiftelsen SAF & Lärarförbundet
Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S (2003) Delaktighet som värdering och pedagogik. Rinaldi, C. (2005) Documentation and assessment:what is the relationship? I Johannesen, N. & Sandvik, N. (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några perspektiv. (s.94-98) (1. uppl.) Stockholm: Liber
Pedagogisk Forskning i Sverige, 2003 årg 8 nr 1-2 s.70-84 ISSN 1401-6788
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (2, rev. utg.). Stockholm: Skolverket. Sommer, D., Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens
perspektiv i teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Starrin, B. (2007) Empowement som föhållningssätt -kan vi lära oss något av Pippi
Långstrump. I Askheim, O.P. & Starrin, B. (red.). Empowerment i teori och praktik (s.62-75). (1. uppl.) Malmö: Gleerup
Svenning, C. (2003). Metodboken: [samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling :
klassiska och nya metoder i informationssamhället : källkritik på Internet. (5., omarb. uppl.)
Eslöv: Lorentz.
Säljö, R. (1999). Learning as the use of tools: a sociocultural perspective on the
human-technology link. I Karen Littleton & Paul Light (Eds.). Learning with computers:
analysing productive interaction (s144-161). London & New York: Routledge
Söderman, J. & Riddersporre, B. (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Tengqvist, A. (2007) Att begränsa eller skapa möjligheter - om centrala förhållningssätt i empowermentarbete. I Askheim, O.P. & Starrin, B. (red.). Empowerment i teori och praktik (s.76-89). (1. uppl.) Malmö: Gleerup
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vesterlund, M. (2003). Musikspråka i förskolan: med musik, rytmik och rörelse. (1. uppl.) Stockholm: Runa.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
Westlund, K. (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en demokratididaktisk
studie. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2011. Malmö.
Wiklund, U. (2001). Den lydiga kreativiteten: om barn, estetik och lärande. Stockholm: Utbildningsradion (UR).
Zimmerman, M. A. (1995). Psychological empowerment: Issues and illustrations. American
11. Bilaga 1.
Intervjuguide:
1. Hur gammal är du? 2. Vilken utbildning har du?
3. Hur länge har du arbetat som…?
4. Hur länge har du arbetat på denna förskola? 5. Har förskolan någon inriktning?
6. Vilken ålder är barnen i på din avdelning?
7. Hur utövar barnen inflytande vid planeringen av undervisningen? 8. På vilket sätt utövar eleven inflytande under pågående aktiviteter?
9. Hur tar du vara på barnens uppfattningar om den musikundervisningen är delaktiga i?
10. Hur inverkar barnens synpunkter på undervisningen?
11. På vilket sätt utgör barns inflytande en främjande faktor för undervisningen? 12. På vilket sätt utgör barns inflytande hindrande faktor för undervisningen? 13. Hur inverkar barns inflytande på barnens lärande?
14. Finns det andra erfarenheter som du gör i arbetet med barns inflytande i musikundervisningen?