I denna studie har endast det meningsskapande som barnen skapat i den fria leken på
förskolegården varit i fokus. Pedagogerna på den studerade förskolan Bergduvan fanns under våra observationer alltid i närheten av barnen men observerades inte. Ytterligare studier skulle därför kunna undersöka pedagogers både delaktighet och påverkan på barns meningsskapande på förskolegården. En viktig aspekt som också kan motiveras utifrån förskolans läroplan är hur pedagogerna tar tillvara på barns meningsskapande i lek. Detta innebär också att studera hur pedagoger använder sig av denna kunskap och hur det omsätts i praktiken.
Även utomhusmiljöns betydelse för barns meningsskapande skulle i ytterligare studier kunna studeras mer fördjupat. Exempelvis skulle förskolegårdar som skiljer i struktur och utseende studeras och jämföras. Det skulle kunna innebära en förskolegård med traditionella lekredskap och en förskolegård med mer naturmaterial. Detta för att få en förståelse för hur barns meningsskapande kan skilja sig åt beroende på förskolans kontext.
Referenser
Almqvist, Jonas., Kronlid, David., Quennerstedt, Ann., Öhman, Johan., & Öhman, Marie. (2008a). Tema: Didaktiska undersökningar. Utbildning & Demokrati, 17(3), 5-10. Almqvist, Jonas., Kronlid, David., Quennerstedt, Ann., Öhman, Johan., & Öhman, Marie.
(2008b). Pragmatiska studier av meningsskapande. Utbildning & Demokrati, 17(3), 11- 24.
Alvestad, Torgeir. (2010). Barnehagens relasjonelle verden - små barn som kompetente
aktører i produktive forhandlinger (Doktorsavhandling, Gothenburg Studies in
Educational Sciences, 294). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/22228
Bateman, Amanda. (2018). Ventriloquism as early literacy practice: making meaning in pretend play. Early Years 38(1), 68-85. doi: 10.1080/09575146.2016.1254162 Bateson, Gregory. (1976). A theory of play and fantasy. Hämtad: 2018-04-19, från
http://www.academia.edu/3630780/Bateson_Gregory_- _A_Theory_of_Play_and_Fantasy
Bruce, Barbro. (2010). Lek och språk. I Bim Riddersporre., & Sven Persson (Red.),
Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 101- 120). Stockholm: Natur & Kultur.
Bruce, Barbro. (2017). Lek och kommunikation. I Bim Riddersporre., & Sven Persson (Red.), Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 157-172 ). Stockholm: Natur & Kultur. Bjar, Louise., & Liberg, Caroline. (2010). Språk i sammanhang. I Louise Bjar., & Caroline
Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (s. 17-28). Lund: Studentlitteratur.
Björk- Willén, Polly. (2006). Lära och leka med flera språk. Socialt samspel i flerspråkig
förskola (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Arts and Science, 376). Linköping:
Linköpings universitet.
Björk-Willén, Polly. (2007). Participation in multilingual preschoolplay:Shadowing and crossing as interactional resources. Journal of Pragmatics, 39(12), 2133-2158. doi: 10.1016/j.pragma.2007.05.010
Bjørndal, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Brodin, Jane., & Lindstrand, Peg. (2008). Utelek i ett mångkulturellt perspektiv. I Anette, Sandberg (Red.), Miljöer för lek, lärande och samspel (s. 137-165). Lund:
Studentlitteratur.
Dewey, John. (1938). Experience and Education. New York: Kappa Delta Pi.
Dyblie Nilsen, Randi. (2000). Metoder og begreper i barndomssosiologiske studier av socialiseringsprocessen. En diskusjon med utgangspunkt i barnet som social aktør. Barn,
18(1), 57-63.
Elvstrand, Helene., Högberg, Ronny., & Nordvall, Henrik. (2015). Analysarbete inom fältforskning. I Andreas Fejes,. & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 218-237). Stockholm: Liber.
Engdahl, Ingrid. (2011). Toddlers as social actors in the Swedish preschool.
(Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Hämtad från:http://su.diva-
portal.org/smash/get/diva2:391762/FULLTEXT01.pdf
Engdahl, Karin. (2014). Förskolegården. En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet
och inflytande (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå: Institutionen för
utbildningsvetenskap). Hämtad från: http://umu.diva-portal.org/
Engdahl, Ingrid., & Ärlemalm-Hagsér, Eva. (2015). Att bli förskollärare: Mångfacetterad
komplexitet. Stockholm: Liber.
Fangen, Katrine. (2005). Deltagande Observation. Stockholm: Liber.
Fejes, Andreas., & Thornberg, Robert. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Andreas Fejes,. & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 16-43). Stockholm: Liber.
Franzén, Karin. (2014). De yngsta barnen- exemplet matematik. I Annica Löfdahl, Maria Hjalmarsson,. & Karin Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 58-68). Stockholm: Liber.
Fröbel, Friedrich. (1995). Människans fostran. Lund: Studentlitteratur.
Halldén, Gunilla. (2007a). Inledning. I Gunilla Halldén (Red.), Den moderna barndomen och
barns vardagsliv (s. 9-24). Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Halldén, Gunilla. (2007b). Barndomssociologi och möjligheten av ett psykosocialt
perspektiv. I Gunilla Halldén (Red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv (s. 25-40). Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Hedefalk, Maria. (2014). Förskola för hållbar utveckling. Förutsättningar för barns
utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling (Doktorsavhandling, Digital
Sciences, 3). Uppsala: Acta Universitatis Upsalaiensis. Tillgänglig: http://uu.diva- portal.org/smash/get/diva2:686018/FULLTEXT01.pdf
Heikkilä, Mia. (2006). Kommunikativa resurser för lärande. Barns gester, blickar och tal i
tre skolmiljöer (Doktorsavhandling, Uppsala studies in education, 110. Uppsala: Acta
Universitatis Upsalaiensis.
Hjorth, Marie-Louise. (1996). Barns tankar om lek. En undersökning av hur barn uppfattar
leken i förskolan (Doktorsavhandling, Studia psychologica et paedagogica, 124). Lund:
Lunds universitet.
Johansson, Eva., & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2007). Att lära är nästan som att leka. Lek
och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Klaar, Susanne. (2012). Naturorienterad utbildning i förskolan. Pragmatiska
undersökningar av meningsskapandets individuella, sociala och kulturella dimensioner
(Doktorsavhandling, Örebro Studies in Education, 37; Örebro Studies in Educational Sciences with an Emphasis on Didactics, 5). Örebro: Örebro Universitet.
Klaar, Susanne., & Öhman, Johan. (2012). Action with Friction: A Transactional Approach to Toddlers' Physical Meaning Making of Natural Phenomena and Processes in
Preschool. European Early Childhood Education Research Journal, 20(3), 439-454. doi: 10. 1080/1350293X.2012.704765
Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (1987). Lek för livet. Stockholm: HLS Förlag.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (2015). Lek för livet. I Ingrid Engdahl., & Eva Ärlemalm- Hagsér (Red.), Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet (s. 148-151).
Stockholm: Liber.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (2017). Den fria lekens pedagogik. Teori och praktik om
fantasileken. Stockholm: Liber AB
Lundin, Mari., & Nilsson, Pia. (2017). Barns rätt att skapa mening- en riktning för vår organisation. I Per Dahlbeck., & Therese Lindgren (Red.), Förskola för kvalitet och
meningsskapande (s. 47-70). Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl, Annica. (2002). Förskolebarns lek. En arena för kulturellt och socialt
meningsskapande (Doktorsavhandling, Karlstad University Studies, 28. Karlstad:
Karlstad Universitet.
Löfdahl, Annica. (2005). ‘ The funeral’: a study of children´s shared meaning-making and its developmental significance. Early Years, 25(1), 5-16. doi:10.1080/09575140500042775
Löfdahl, Annica. (2014). God forskningsed- regelverk och etiska förhållningssätt. I Annica, Löfdahl., Maria, Hjalmarsson., & Karin, Franzén (Red.), Förskollärarens metod och
vetenskapsteori (s.32- 43). Stockholm: Liber.
Mårtensson, Fredrika. (2004). Landskapet i leken: en studie av utomhuslek på
förskolegården.(Doktorsavhandling, Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp.)
Hämtad från:https://pub.epsilon.slu.se/803/1/Fredrika20050405.pdf
Nelson, Anders., & Svensson, Krister. (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stockholm: Liber.
Niklasson, Laila., & Sandberg, Anette. (2010). Children and the outdoor Environment.
European Early Childhood Research Journal, 18 (4), 485-496. doi:
10.1080/1350293X.2010.525945.
Nordin Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.
Norling, Maria. (2015). Förskolan- en arena för social språkmiljö och språkliga processer (Doktorsavhandling, Mälardalen University Press Dissertations, 173). Västerås: Mälardalens Högskola.
Pramling Samuelsson, Ingrid., & Tallberg Broman, Ingegerd. (2013). Introduktion. I Ingrid, Pramling Samuelsson., & Ingegerd, Tallberg Broman (Red.), Barndom, lärande och
ämnesdidaktik (s. 23-41). Lund: Studentlitteratur.
Rienecker, Lottie., & Stray Jørgensen, Peter. (2014). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.
Roos, Carin. (2014). Att berätta om små barn- att göra en minietnografisk studie. I Annica Löfdahl, Maria Hjalmarsson,. & Karin Franzén (Red.), Förskollärarens metod och
vetenskapsteori (s. 46-57). Stockholm: Liber.
Rudsberg, Karin. (2014). Elevers lärande i argumentativa diskussioner om hållbar
utveckling(Doktorsavhandling, Digital Comprehensive Summaries of Uppsala
Dissertations from the Faculty of Educational Sciences, 4). Uppsala: Acta Universitatis Upsalaiensis. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:695302/FULLTEXT01.pdf
Rudsberg, Karin., Östman, Leif.,& Östman Aaro, Elisabeth. (2017). Student´s meaning making in classroom discussions: the importance of peer interaction. Cultural Studies of
Saar, Tomas., & Löfdahl, Annica. (2014). Om perspektiv på barn, barndom, förskola. I Annica Löfdahl., Maria Hjalmarsson., & Karin Franzén (Red.), Förskollärarens metod
och vetenskapsteori (s.22-31). Stockholm: Liber.
Sandberg, Anette. (2003). Play memories and place indenity. Early Child Development and
Care. 173, no. 2:207–1.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2016.Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Wahlström, Nina. (2016). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups.
Wickman, Per-Olof., & Östman, Leif. (2002). Learning as discourse change: a sociocultural mechanism, Science Education, 86(5), 601–623.
Wickman, Per-Olof., & Östman, Leif. (2014). Att göra lärandet synligt. I Britt Jakobsson., Iann Lundegård., & Per-Olof Wickman (Red.), Lärande i handling. En pragmatisk
didaktik (s. 37-46). Lund: Studentlitteratur.
Änggård, Eva (2009). Skogen som lekplats. Naturens material och miljöer som resurs i lek.
Nordisk pedagogik, 9, 221-234.
Öhman, Margareta. (2003). Empati genom lek och språk. Stockholm: Liber.
Öhman, Johan. (2008). Erfarenhet och meningsskapande. Utbildning & Demokrati, 17(3),
25-46.
Öhman, Johan. (2014). Om didaktikens möjligheter- ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning &
Demokrati, 23(3), 33-52.
Øksnes, Maria. (2011). Lekens flertydighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber.
Östman, Leif., & Öhman, Johan. (2010). A Transactional Approach to Learning.Paper presented at John Dewey Society, AERA Annual Meeting in Denver, Colorado, April 30–May 4 2010.
Östman, Leif. (2014). Värden och följemeningar. I Britt Jakobson., Iann, Lundegård., & Per- Olof Wickman (Red.), Lärande i handling. En pragmatisk didaktik (s. 25-35). Lund: Studentlitteratur.