6. Slutdiskussion
6.3 Förslag till vidare forskning
Första tanken med studien var att studera skillnader inom bedömning och hantering av väsentlighet och risk mellan större och mindre revisionsbyråer. Den infallsvinkeln för studien förkastades pga. knapphändigt intresse till medverkan hos mindre revisionsbyråer. Det kan vara ett förslag till vidare forskning. Alternativt att studera varför intresset hos mindre revisionsbyråer att medverka i den här typen av undersökning var litet. Ett förslag till vidare forskning kan vara att studera revisionsrisk och väsentlighet utifrån ett byråperspektiv.
Källförteckning
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj. Tolkning och reflektion- vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod (1994). Studentlitteratur, Lund
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj. Tolkning och reflektion - vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod (2008). Andra uppl. Studentlitteratur, Lund
Bougon, Michel G. Uncovering Cognitive Maps- The Self-Q Technique. I Gareth, Morgan.
Beyond Method-Strategies for Social Research (1983). Beverly Hills Sage. pp. 173-187 Chandler, Roy & Edwards, John Richard (1996) Recurring issues in auditing: back to the future? Accounting, Auditing & Accountability Journal (1996). Vol. 9, No 2 pp. 4-29 Eyler, Kel-Ann S, Jacobs, Fred A & Roush, Pamela B (2003) Auditor Independence: A framework for Considering, The Historical Debate
FAR´s Samlingsvolym, Del 2 (2006) FAR Förlag.
Hamilton. G. Risk Management 2000 (1996). Studentlitteratur, Lund
Holme Idar Magne & Solvang Krohn Bernt. Forskningsmetodik: Om kvalitativa och
kvantitativa metoder (1997) Andra uppl. Studentlitteratur: Lund
Houston, Richard W. Peters, Michael F. Pratt, Jamie H. The Audit Risk Model, Business Risk and Audit-Planning Decisions. The Accounting Review. Vol 74. No 3 (1999) pp. 281- 298 Johansson Lindfors, M-B. Att utveckla kunskap- Om metodlogiska och andra vägval vid
samhällsvetenskaplig kunskapsbildning (1993). Studentlitteratur, Lund
Johansson, S-E (2005). Varför har vi revisorer och vad ska de uträtta? I Johansson, S-E., Häckner, E & Wallerstedt, E. (red) Uppdrag revision (2005) SNS Förlag: Stockholm. Sid 9-23
Jönsson, S (2005) Revisorsrollens nedgång och fall? I Johansson, S-E., Häckner, E & Wallerstedt, E. (red) Uppdrag revision (2005) SNS Förlag: Stockholm. Sid 147-171 Lee, T. Corporate Audit Theory (2005). Thomson Learning.
Nilsson, H. Informationsteknik som drivkraft i granskningsprocessen (2000). Linköping Studies in Science & Technology, Thesis No 788. Linköping (2000).
Patel, Runa & Davidson, Bo. Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (2003). Studentlitteratur, Lund.
Power, Michael K (2003). Auditing and the production of legitimacy. Accounting,
Organizations and Society 28 (2003) pp. 379-394
Power, Michael. The Audit Society (1997). Oxford University Press (2002)
Repstad, P. Närhet och distans- kvalitativa metoder i samhällsvetenskap (1999). Tredje uppl. Studentlitteratur: Lund
Revision - En praktisk beskrivning (2005) FAR Förlag
Riskbedömning- revisorers erfarenheter av riskbedömning i nystartade företag. Nutek (1992). Gotab (1994)
Sutton, Steve G. & Hampton, Clark (2003) Risk assessment in a extended enterprise environment: redefining the audit model. International Journal of Accounting Information
Systems 4 (2003) pp. 57-73
Wallerstedt, E. (2005) Kriser och konsolidering: revisionsbranschen i Sverige under hundra år. I Johansson S-E., Häckner, E. & Wallerstedt, E. (red) Uppdrag revision (2005) SNS Förlag: Stockholm.Sid 24-44
Westerdahl, S. Vad har de för sig - om revisorers vardag vad den betyder för etik och lärande. I Johansson, S-E., Häckner, E & Wallerstedt, E. (red) Uppdrag revision (2005) SNS Förlag: Stockholm. Sid 45- 60
Zeff, Stephen A. (2003) How the U.S. Accounting Profession Got Where It Is Today: Part I.
Accounting Horizons (2003) .Vol 17, No 3 pp. 189-205
Zeff, Stephen A. (2003) How the U.S. Accounting Profession Got Where It Is Today: Part II.
Accounting Horizons (2003) .Vol. 17, No 3 pp. 267-286
Öhman, P (2005). Är det viktigare för revisorer att göra saker rätt än att göra rätt saker? I Johansson, S-E., Häckner, E & Wallerstedt, E. (red) Uppdrag revision (2005) SNS Förlag. Sid 61- 79
Muntliga källor:
Grönvik, Åsa- Grant Thornton 2008-04-28
Hjelm, Håkan- Hellström & Hjelm Revision AB 2008-05-05 Öman, Johan- Öhrlings PriceWaterhouseCoopers 2008-05-05
Elektroniska källor:
http://www.ssab.se/templates/Ordinary____146.aspx 2008-04-05 http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_search=false&t _word=revision 2008-04-09 http://www.vtv.fi/index.phtml?menu_id=94&lang=2 2008-04-05 www.shh.fi/depts/redovis/courses/2182rg/2003/forel04.doc 2008-04-06http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=29546&a=527795 2008-04-05 http://www.farsrs.se/portal/page?_pageid=33,58371&_dad=portal&_schema=PORTAL 2008-04-04 http://www.lio.se/upload/Dokroot/Politiker/Revisorer/Revisionplan/Revisionsstrategi%20200 6-2010.pdf 2008-04-10 http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc36760_1.pdf 2008-04-07 www.auditwatch.com/cannon.pdf 2008-04-16 http://www.grantthornton.se/Om-oss/Korta-fakta/ 2008-04-28 http://www.pwc.com/extweb/aboutus.nsf/docid/FA87235345B86D8F8025708F004AA34E 2008-05-05 http://www.hhrevision.se/ 2008-05-05
Figurförteckning:
Figur 1. Disposition. Egen konstruerad modell av studiens disposition
Figur 2. Revisionsprocessen. Egen konstruerad modell av revisionsprocessen baserad på revisionsprocessens beskrivning enligt Jönsson, S (2005) Revisorsrollens nedgång och fall? I Johansson, S-E., Häckner, E & Wallerstedt, E. (red) Uppdrag revision (2005) SNS Förlag: Stockholm. Sid 162
Figur 3. Revisionsrisk. Modell baserad på: www.auditwatch.com/cannon.
pdf.
Visar förhållandet mellan de tre riskkomponenterna som tillsammans utgör revisionsrisken.Figur 4. “The Audit Risk Model” enligt: Houston, Richard W. Peters, Michael F. Pratt, Jamie H. The Audit Risk Model, Business Risk and Audit-Planning Decisions. The Accounting
Review. Vol. 74. No 3 pp. 281-298
Fig. 5
Sammanfattande modell av de empiriska resultaten. Egen konstruerad figur av de empiriska resultaten i förhållande till bedömningen och fastställandet av väsentlighet och risk.Bilagor:
Bilaga 1.
Frågeställningar från Åsa Grönvik med underlag för studiens syfte:
1. Hur hanteras & dokumenteras informationsinsamling (vilken ska ge underlag för riskbedömning) praktiskt?
2. Hur skiljer det sig åt för små/stora företag, nya/befintliga kunder? 3. Vilka risker är svårast att fastställa? Hur begränsas riskerna? 4. Vilka faktorer påverkar "utifrån" (bank, företagsledning etc.) 5. Hur motiveras de risker som väljs ut?
Bilaga 2.
Intervjufrågor:
1. Bakgrund som revisor: 2. Vad är revision för dig/ er? 3. Beskriv din roll som revisor
4. Berätta allmänt om de revisionsprogrammen. Som används (strukturering, betydelse för planeringen av revision, hur info samlas in)
5. Hur länge har ni arbetat med de program ni använder idag? Revisionsprocessen
6. Vad anser du/ ni är det viktigaste vid planeringen av revisionen? hur fångas det upp av revisionsprogrammet?
7. Hur hanteras & dokumenteras informationsinsamling praktiskt? Vilken typ av informationsteknik/ revisionsverktyg används?
Väsentlighet:
8. Vad är det som avgör vad som är väsentligt i riskbedömningen? 9. Vad avgör väsentlighetstalet?
10. Hur är väsentlighet kopplade till revisionsprogrammen? Riskbedömning:
11. Skiljer sig hanteringen riskbedömningen samt hantering av riskerna åt för små/stora företag, nya/befintliga kunder? Isof. hur?
12. Hur dokumenteras riskbedömningar? 13. Vad ger underlag för riskbedömningen? Risk:
14. Vad är riskhantering för dig/ er
15. Hur går man tillväga för att identifiera riskerna? Hur fångar revisionsprogrammen de olika riskerna som utgör revisionsrisken?
16. Vilka risker är svårast att fastställa? 17. Hur begränsas riskerna?
18. Vilka faktorer påverkar risken "utifrån" (jag tänker bl.a. på bank, företagsledning etc.) och hur påverkar de?
19. Hur motiveras de risker som väljs ut?
20. Hur skulle du/ ni beskriva sambandet mellan väsentlighet och revisionsrisken? 21. Hur resonerar byrån/ ni kring den accepterade revisionsrisken? (vad bygger den på)