Förslag på vidare forskning
Hur påverkas elever av att hela tiden få en synliggjord beskrivning av vad som krävs för att nå en högre betygsskala utifrån den befintliga nivån? Även om formativ bedömning och elevens medskapande är ett bra verktyg till att främja den i sin kunskapsutveckling så kanske det är på
bekostnad av någonting annat. Kan eleven få ett utrymme att få vara nöjd med sin kunskapsutveckling under en tid, utan att känna prestationskrav? En kvalitativ studie ur ett elevperspektiv skulle därför vara intressant att genomföra.
35
Referenslista
Ahlberg, A. (Red.) (2009). Specialpedagogisk Forskning: en mångfasetterad utmaning. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Almqvist, J., Kronlind, D., Quennerstedt, M., Öhman, J. & Östman, L. (2008). Pragmatiska studier av meningsskapande. Utbildning och demokrati (17)(39), 11-24.
Andreasson, I., & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation. Stockholm: Liber Arevik, S. & Hartzell, O. (2007). Att göra tänkandet synligt: En bok om begreppsbaserad
undervisning. Stockhom: HLS förlag Serie: Didactica.
Asmervik, S., Ogden, T. & Rygvold (2001). Barn med behov av särskilt stöd. (3. Uppl.) Lund: Studenlitteratur.
Berhanu, G & Gustavsson, B. (2009). Delaktighet och jämlikhetför elever med funktionshinder. I Ahlberg, Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. (81 - 101)Lund:
Studentlitteratur.
Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B., & Wiliam, D. (2004). Working inside the black box. Assessment for learning in the classroom. Academic journal article from Phi Delta Kappan, Vol.
86, No. 1
Bjar, L., (2009). Helvete och himmel. I L., Bjar & A., Frylmark (2009). Barn läser och skriver:
specialpedagogiska perspektiv. (21-36). Lund: Studentlitteratur.
Björklund Boistrup, L., (2013). Att fånga lärandet i flykten. I L., Lindström, V., Lindberg & A., Pettersson (red.) (2015). Pedagogisk bedömning-Om att bedöma och utveckla kunskap. (109-125) (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B., & Wiliam, D. (2004). Working inside the black box. Assessment for learning in the classroom. Academic journal article from Phi Delta Kappan, Vol.
86, No. 1 [Elektronisk resurs]
Black, P. & Wiliam, D. (2001). Inside the black box - Raising Standards Through Classroom Assesment. London: King´s College London School of Teacher Education.
Black, P., & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational
Assessment, Evaluation and Accountability (formerly the Journal of Personal Evaluation in
Education), 21 (1). pp. 5-31. [elektronisk resurs]
Boesen, J. (2006). Lära och undervisa matematik-internationella perspektiv. Kungälv: Göteborgs universitet & NCM.
Bowey, J. A. (2005). Predicting Individual Learning to Read. I M. Snowling & C. Hulme (Eds). The
Science of Reading, 155-172. Malden Blackwell publishing.
Bruse, B. (2003). “Bokstavsbarn” och bokstäverna . I L. Bjar & C. Liberg (Red.). Barn utvecklar sitt
spark, s. 253-274. Lund: Studenlitteratur.
Brookhart, S.M. (2008). How to give effective feedback to your students. Alexandria, VA: Assosiation
of Supervision and Curriculum Development.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådets rapportserie 6:2010. Stockholm: Vetenskapsrådet. (Kap 1.)
Carlgren, I., Forsberg, E., & Lindberg, V. (2009). Perspektiv på den svenska skolans
kunskapsdiskussion. Stockholms universitets förlag. [Elektronisk resurs 2011]
Crooks N. & Alibali M. W. (2014). Defining and measuring conceptual knowledge in mathematics.
36 Dahlin, K. I. E. (2011). Effects of Working Memory Training on eading in Children with Special
Needs. Reading and Writing 24,(4), 179-191.
Doorman M., van den Heuvel-Panhuzien M & Wijaya A. (2014). Teachers teatching practices and beliefs regarding context-based tasks and their relation with students difficulties in solving these tasks. Mathematics Education Research Group of Australia, 27: 637-662.
Doverborg, E., & Pramlimg Samuelsson, J. (2007). Didaktiska samtal i specialpedagogiska kontexter:
en studie av undervisning i grundläggande svenska och matematik. Linköpings universitet.
LiU-PIK 246.
Dweck, C.S. (1999). Self-Theories: Their Role in Motivaton, Persinality, and Development. Philadelphia: Psychology Press.
Dysthe, O. (2003) Dialog samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Engström, A. (2003). Pedagogiska frågeställningar i matematik. Örebro universitet.
Enockson M. (2014). Innehåll I behov av särskilt stöd- Erfarenheter från learning/lessonstudies i
matematik. Matematikdidaktiska texter, del 5; Stockholm.
Eriksson Gustavsson, A-L., & Samuelsson, J. (2007). Didaktiska samtal specialpedagogiska
kontexter: en studie av underrvisning i grundläggande svenska och matematik. Linköpings
universitet: IBL. LiU-PEK 246.
Fejes, A., & Thonberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Forsmark, S. (2009). Att lära sig matematik – främjande och inkluderande faktorer. I A. Ahlberg (red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. Griffin, S. (2007) ”Early Intervention for Children at Risk of Developing Mathematical Learning
Difficulties”. I Berch, D. B. & Mazzocco, M. M. M. (2007). Why is math so hard for some
children? London: Brookes.
Grosin, L. (2004). Skolklimat, prestation och anpassning i 21 mellan- och högstaieskolor. (Forskningsrapport 17). Stockholm: Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen.
Gough., P. B., & Thumner, W. (1986). Decoding, reading and reading disabiliy. Remedial and Special
Education, 7, 6-10.
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81-112.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hedrén, R. (1992). Van Hiele-nivåer och deras betydelse för geometriundervisningen. I R., Ronnie, (red) Geometri och statistik (s.27-35). Lund: Studentlitteratur.
Hoover, W., & Gough, P. B. (1990). The simple view of reading. Reading and writing. 127-160. Hord C.& Newton J.A. (2014). Investigating Elementary Mathematics Curricula: Fokus on Students
With Learning Disabilities. School Science and Mathematics.
Högskoleverket (2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk
kompetens i den svenska skolan. [Elektronisk resurs] www.hsv.se
Höstfält, Gabriella (2015). Resultatinriktad individualisering i skolans inre arbete [Elektronisk resurs]
: en grundad teori om utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner på grundskolans högstadium . Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2015. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-112945
Jacobson, C. (2014). Läskedjor-2. Handledning. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget AB. Jansson, A. (2011). Becoming Narrator: A case study in Dynamics of Learning Based on the The
37 Karlsson, Y. (2012). Barns aktörskap och identitetsarbete i särskild undervisningsgrupp. Utbildning &
demokrati (21)(3), 35-52.
Kluger, A.N. & DeNisi, A. (1996). The effects of feedback interventions on performance: a historical review, a meta_analysis, and a preliminary feedback intervention theory. Psychological Bulletine
119 (2), 254-284.
Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Skolverket.
Kozulin, A. (2004). Vygotsky´s theory in the classroom: Introduction, European Journal of
Psychology of Education 19, s. 3-7.
Kvale, S., & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Leppänen, U., Aunola, K., Niemi, P. & Murmi, J-E. (2007). Letter knowledge predicts Grade 4 reading fluency and reading. Learning and instruction. 18 (2008). 548-564.
Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Lindberg, V (2005). Bedömning i förändring. I L., Lindström & V., Lindberg (red). Pedagogisk
bedömning - Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. (243-254). (4 uppl.). Stockholm:
Liber. Något med a och b här och i texten.
Lindström, L. (2013). Pedagogisk bedömning. I I., Lindström, V., Lindberg & A., Pettersson (red.) (2013). Pedagogisk bedömning-Om att bedöma och utveckla kunskap. (11-25) (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Lundahl, C. (2002). Sweden: Decentralization, deregulation, quasi-markets – and then what? Journal
of Educational Policy, 17(6), 687-697.
Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Finland: Norstedts.
Lundberg, I., (2001). Vilken bild är rätt?-En enkel klassdiagnos av läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur.
Lunde, O. (2011) När siffrorna skapar kaos. Stockholm: Liber
Lyon, G.R., Fletcher, J. M., Shaywitz, S. E., Shaywitz, B. A., Torgersen, J. K., Wood, F. B. & Schulte, A. (2003). Rethinking Learning Disabilities. I Lunde, O. (2011) När siffrorna skapar kaos. Stockholm: Liber
McIntosch, A. (2010). Förstå och använda tal - en handbok. Göteborgsuniversitet, NCM. Myrberg, M. (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskaprådet.
Nauclér. K. (2000). ”…sen blev det svårare och svårare” – om turkiska och svenska barns socialisation inför skolstarten och deras läsförståelse i år 4. I H. Åhl (Red), Svenska i tiden – verklighet och
visioner, 225-243. Nationellt centrum: HLS Förlag.
O´Connor, R. E., White, A., & Swanson, L. (2007). Repeated reading versus continous reading: influences on reading on reading fluency and comprehension. Exceptional children, 74(1), 31-46. Pehrsson, A., & Sahlström, E. (1999). Kartläggning av läsning och skrivning ur ett
deltagarperspektiv: Analysverktyg för alla. Specialpedagogiska rapporter, nr. 14.
Specialpedagogiska institutionen. Göteborg: Göteborgs universitet.
Perfetti, C. A., Landi, N., & Oakhill, J. (2005). The aquisition of Reading Comprehension Skill. In M. J. Snowling & Humle (Eds.), The science of reading: A handbook (pp. 227-247). Oxford:
Blackwell.
Pettersson, A. (2010). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik.
Matematikdidaktiska texter del 4. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnets
38 Pettersson, A. (2013). Bedömning-varför, vad och varthän? I L., Lindström, V., Lindberg & A.,
Pettersson (red.) (2013). Pedagogisk bedömning-Om att bedöma och utveckla kunskap. (31-43) (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Pink, D.H. (2010). Drivkraft. Den överraskande sanningen om vad som motiverar oss. Stockholm: Bookhouse
PISA, 2009
Reichenberg, M. (2012). Texter, läsförståelse och läsundervisning i Norge och Sverige: En översikt.
Acta Didactica Norge, 6(1), art 3.
Ridderlind, I. (2014). Elevperspektiv på bedömning för lärande. Matematikdidaktiska texter del 4. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnets didaktik, Stockolms universitet. Sadler, D. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional
Science,18: 119-144.
Samuelsson, S., Lundberg, I., & Herkner B. (2004). ADHD and reading Disability in Male Adults: Is there a connection? Journal of Learning Disabilities, 37(2), 155-168.
SFS 2010:800. Skollag.Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shepard, L. A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29 (7), 4-14.
Shute, V. (2007). Focus on formative feedback. Review of Educational Research, 78, 153-189.
Sinan O., Zeynep A. D., (2015). Using Basic Number Processing Tasks in Determining disorder Risk. Dusunnen Adam The Journal of Psykiatry and Neurological Sciences, 28: 47 – 57
Sivertun, U. Stoppa utslagning av utsatta elevgrupper!. I R., Helldin, & B., Sahlin, (2010). Etik i
specialpedagogisk verksamhet: en fråga om perspektiv. (139-151) Lund: Studentlitteratur.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli-vad är det då? En multimetodstudie av eleven i
matematikproblem ur ett logitudinellt perspektive. Doktorsavhandling, Umeå universitetet, Umeå
studies in educational sciences.
Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm. Skolverket.
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av
olika faktorer. Stockholm. Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. Rapport 379. Stockholm. Skolverket.
Smart, J. & Smart, D. (2006): Models of Disability: Implications for the Counselling Profession.
Journal of Consuelling & Development, (84)(1), 29-40.
Smith, M. E., Teemant, A., & Pinnegar, S. (2004). Principles and Practices of Sociocultural Assessment: Fundations for Effective Strategies for Linguistically Diverse Classroom.
Multicultural perspectives, 6(2), 38-46.
Snowling, M. J. (2012). Early identification and interventions for dyslexia: a contemporary view.
Journal of Research in Special Education, Vol,(1), 1-14.
Snowling, M. J., & Hulme, C. (2005). Learning to read with a Language Impairment. I M. Snowling & Hulme (Eds.). The science of reading, 397-412. Malden Blackwell publishing.
Sterner, G. & Lundberg, I. (2002) Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. Göteborg: NCM.
39 Sterner, G. & Lundberg, I (2009) Dyskalkyli - finns det? Göteborg: NCM.
Suggate, S. P. (2010). Why What We Teach Depends on When: Grade and Reading Interventions Modality Moderate Effect Size. Developmental Psychology 46(6), 1556-1579.
Säljö, R. (2015). Lärande. Malmö: Gleerups
Tengberg, M. (2015). Svensk forskning om läsning och läsundervisning. Malmö: Gleerups
Thompson, M. & William, D. (2007). Tight but Loose: A Conceptual Framework for Scaling Up School Reforms. Paper presented at the American Educational Research Association (AERA), April 2007 in Chicago. www.dylan.william.net
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Doktorsavhandling. Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen.
Torgesen, J. K. (2009). Recent discoveries on remedial interventions for children with dyslexia. C. M. Snowling & C. Hulme (Eds.), The science of Reading, 521-537.
Vetenskapsrådet. (2007). Forskningsetiska principer inom humanistiska-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.vrse/huvudmeny/forskningsetik.
Wallby, K., Dahlberg, U., Helenius, O., Häggström, J. & Wallby, A. (2014). Nämnaren TEMA
10-Matematikundervisning I praktiken. Göteborgs universitet: Nationellt centrum för Matematikutbildning, NCM.
Wedin, Å.(2010). Bedöma eller döma? Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare år.
Pedagogisk forskning i Sverige, 15(2), 102-114.
Westling Allodi, M. (2013). Simple-minded accountability measures create failure shcools in
disadvantaged context. A case study of a Swedish junior-high school. Policy Futures in Education,
Vol.11(4), 331-363
Wolhuter C. C. (2014). Weaknesses of South African education in the mirror image of international educational development. South African Journal of Education, 34(2).
40
Bilaga 1
Intervjuguide
Lärarens syn på bedömning? Skiljer den på bedömning och undervisning? I svenska/matematik?
Vad är det som styr din bedömning? Vilka slags kunskaper efterfrågas? Vad är kvalité? Vad behövs? Finns det svårigheter med bedömning?
Vilka bedömningsformer använder du? På vilka sätt kan eleverna få möjlighet att visa sina kunskaper? Lärarens syn på kunskap/svenska/matematik.
Vad är kunskap inom ämnet, svenska/matematik? Vad kännetecknar en lärmiljö som har kvalité?
Lärarens syn på funktionsnedsättningar och andraspråkselever? Hur bedöms att en elev är i behov av stöd?
Hur hjälper man elever i behov av stöd bäst? Vad får dem att utvecklas kunskapsmässigt? Påverkan organisationsnivå
Hur ser du på att screeningtester används på skolan? Hur tolkar du resultatet?
Hur används resultatet? Vilka åtgärder görs?
Vilka svårigheter upplever du/ni finns i testet? (bedömningssituationen) Skulle du kunna ta reda på det här på något annat sätt och i så fall hur?
Hur stämmer resultatet med din bedömning av eleven? Elevens syn på sig själv
41
Bilaga 2
Missivbrev
Bedömningsarbetet i dagens skola-
På vilka sätt kan screening främja eller hindra likvärdig lärmiljö/undervisning?
Vi heter Marie Sennevall och Heidie Backman som går sista terminen på speciallärarprogrammet på Stockholms universitet. Under den sista terminen ska vi göra en D-uppsats som avslutande
examination i vilken vi har valt att skriva om/diskutera om bedömning och de screeningar som systematiskt utförs på våra skolor. Vi vill fördjupa oss i olika bedömningsformer och screening som funktion som en del av bedömning. Därför önskar vi att göra kvalitativa intervjuer med lärare som en del av vår undersökning. Intervjun tar cirka 30-45 minuter.
Undersökningen görs helt anonymt och efter avslutade intervjuer kommer vi utifrån olika kategorier sammanställa intervjusvaren. Därefter görs en analys av svaren som kommer att bli en del av resultatet i uppsatsen. I vårt examensarbete kommer vi att beakta Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Vi kommer inte ge uppgifter som kan härledas till skola eller person. Inte heller kommer de inspelade och nedskrivna intervjuerna att sparas eller spridas. Efter godkänt arbete kommer allt material att kasseras. Ni kan avbryta ert deltagande när ni så önskar utan att behöva motivera varför.
Vi är tacksamma för er medverkan. Gävle, 20160212
Med Vänlig Hälsning
Marie Sennevall, speciallärarprogrammet med inriktning, läs- och skriv. marie.sennevall@gavle.se Heidie Backman, speciallärarprogrammet med inriktning, matematik.
heidie.backman@gavle.se
Om ni har frågor så kan ni kontakta oss via mejl.
42 Stockholms universitet/Stockholm University
SE-106 91 Stockholm Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se