7. Diskussion
7.4 Förslag till vidare forskning
Flera av de intervjuade lärare beskriver att de inte tycker att organisationen av genomförandet, arbetet med insatser samt uppföljning fungerat. Samtidigt beskriver en lärare där detta fungerar bra hur bedömningsstödet ledde till en samverkan med lärare med specialpedagogisk kompetens som resulterade i att undervisningen utvecklades. Det är något som är intressant att undersöka vidare hur kan samverkan se ut och hur ger den ett gott resultat. Som förslag till vidare forskning skulle det därför vara intressant att se hur lärare med specialpedagogisk kompetens upplever bedömningsstödet och hur de anser att de kan vara en del i
genomförandet av bedömningsstödet. Det skulle även vara intressant att undersöka hur rektorer och huvudmän ser på användandet av bedömningsstödet. I sådana studier skulle man även kunna använda sig av den utvecklingsekologiska teorin för att förstå hur olika system påverkar olika professioner i olika roller (Bronfenbrenner, 2009).
Referenslista
Adler, B (2001). Vad är dyskalkyli? Höllviken: NU-förlaget.
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga
broar. Stockholm: Liber.
Anghileri, J. (2006). Teaching Number Sense, 2nd Edition. London: Bloomsbury Academic.
Aunio, P., & Niemivirta, M. (2010). Predicting children ́s mathematical performance in grade one by early numeracy. Learning and individual differences, 20, 427-435.
Aunio, P., & Räsänen, P. (2015). Core numerical skills for learning mathematics in children
aged five to eight years - a working model for educators. European Childhood Education
Research Jornal, 25 (1).
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår! Stockholm: Liber.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet – att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. Stockholm: Liber.
Bronfenbrenner, U. (2009). Qualitative inquiry and research design: choosing among five
design. Cambridge, Massachusetts, and London, England: Harvard University Press.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Desoete, A., Stock, P., Schepens, A., Baeyens, D., & Roeyers, H. (2009). Classification,
seriation, and counting in grades 1, 2, and 3 as two-year longitudinal predictors for low achieving in numerical facility and arithmetical achievement? Journal of psychoeducational
assessment, 27(3), 252-264.
Dowker, A. (2004). What works for children with mathematical difficulties? The effectivnes of
intervention schemes. Research Report RR554. London: DfES.
Dowker, A. (2005). Early Identification and Intervention for Students with Mathematical
Difficulties. Journal of Learning Disabilities, vol. 38, nr 4, s.324–332.
Dowker, A. (2012). Individual ddifferences in Arithmetic. New York: Psychology Press. Dyson, N. I., Jordan, N. C., & Glutting, J. (2011). A number sense intervention for
low-income kindergartners at risk for mathematics difficulties. Journal of learning disabilites,
46(2), 166-181.
Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet. En studie av
undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus. (Avhandling, Institutionen för beteendevetenskap och lärande) Linköping: Linköpings
Engström, A., Engvall, M., & Samuelsson, J. (2007). Att leda den tidiga
matematikundervisningen. Linköping: Linköpings Universitet.
Gersten, R., Jordan, N. C., & Flojo, R. (2005). Early Identification and Interventions for
Students With Mathematics Difficulties. Journal of learning disabilities, 38(4), 293-304.
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk forskning i Sverige 14 (2), 136–142.
Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande: Effekter av undervisningsansvar i det
flerspråkiga klassrummet. (Doctoral Thesis, Gothenburg Studies in Educational Sciences,
313). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Hirsh, Å. (2018). Bedömning i skolan - vad och varför? Hämtad 2018-10-16
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a277f1/1537272068231/a-hirsh-artikel-171023-ak-4-6.pdf
Kallevik Hadland, K. (2014). Trends in mathematics textbooks I Fuglestad,A.B. (red). Special
Needs Education in Mathematics. New Trends, Problems and Possibilities (s.99-103).
Kristiansand: Portal förlag.
Kvale, S., Brinkmannn, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Liljekvist, Y. (2014). Lärande i matematik. Om resonemang och matematikuppgifters
egenskaper. (Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogiska studier, 2014:16). Karlstad:
Karlstad University Studies.
Ljungblad, A-L. (1999). Att räkna med barn - i specifika matematiksvårigheter. Varberg: Argument Förlag AB.
Ljungblad, A-L. (2001). Matematisk Medvetenhet. Klippan: Argument.
Ljungblad, A-L. (2003). En studie av hur barn använder siffror, tal och antal i en matematisk
diskurs. Magisteruppsats i specialpedagogik. Institutionen för pedagogik och didaktik.
Göteborg: Göteborgs universitet.
Ljungblad, A-L. (2016). Matematikens grunder Kvalitativ kartläggning. Stockholm: Askunge förlag.
Ljungblad, A-L., Lennestad, H. (2011). Matematik och respekt-matematikens mångfald och
lyssnadets konst. Stockholm: Liber.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos – matematiksvårigheter ur ett
specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Löwing, M. (2008). Grundläggande aritmetik – Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, M., & Kilborn, W. (2008). Matematik på ett andraspråk. Nämnaren nr 1, s.10-15. Magne, O. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal - en handbok. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Neuman, D. (1993). Räknefärdighetens rötter: Skola i utveckling, forskningsresultat och nya idéer. Stockholm: Norstedts juridik AB.
Partanen, P. (2016). Assessment and remediation for children with special educational needs:
The role of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training.
(Doctoral theisis, Departmen of Psychology, No 240). Östersund: Mid Seden University.
Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken. Motivering, genomförande och
konsekvenser. (Specialpedagogiska rapporter. 31, nr 11). Göteborg: Institutionen för
specialpedagogik, Göteborgs universitet.
Pettersson, A. (2005). Bedömning - varför, vad och varthän? I: L. Lindström & V. Lindberg (red.), Bedömning, flerspråkighet och lärande (s. 11–20) Stockholm: HLS Förlag.
Pettersson, A. (2010). Bedömning av kunskap – för lärande och undervisning i matematik. En
teoretisk bakgrund. Stockholm: Skolverket.
Prop. 2014/15:137 Obligatoriska bedömningsstödet i årskurs 1. Hämtad: 2018-12-04,
https://data.riksdagen.se/fil/DF8DCDFA-9B14-47C1-97C0-F2C51ECAB582
Riksdagen. (2015). Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1. Hämtad 2018-09-18,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/obligatoriska-bedomningsstod-i-arskurs-1_H301UbU4
Rosenqvist, J. (2013). Relationell dynamik - ett försök till analys av skola i förändring. I Aspelin, J. (red.). Relationell specialpedagogik - i teori och praktik. Kristianstad: University Press.
SFS. (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar.
Kvalitetsgranskningsrapport. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2013). Diamant diagnoser i matematik. Hämtad 2018-12-27,
https://www.skolverket.se/download/18.5dfee44715d35a5cdfa8511/1516017575021/0_Inledning.pdf
Skolverket. (2017). SKOLFS 2017:5. Hämtad 2018-09-18, https://skolfs-service.skolverket.se/api/v1/download/senaste-lydelse/2017:5
Skolverket. (2018a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtad 2018-10-09 https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Skolverket. (2018b). Bedömningsstöd i taluppfattning, årskurs 1-3. Hämtad: 2018-09-19
https://bp.skolverket.se/web/bs_gr_grgrmat01_1-3/prov?p_auth=RT7Or65t&p_p_id=thvtests_WAR_thvwebapp_INSTANCE_XwmP9dSpeelR &p_p_lifecycle=1&p_p_state=normal&p_p.
SOU (2016:59). På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Hämtad: 2018-09-18. http://www.regeringen.se/4a7c02/contentassets/ea7cfc53fff7447a883faad47c059660/pa-goda-grunder--en-atgardsgaranti-for-lasning-skrivning-och-matematik-sou-201659.pdf. Sterner, G. (2015). Tal, resonemang och representationer- en interventionsstudie i matematik
i förskoleklass. (Licentiatuppsats, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik).
Göteborg: Göteborgs universitet.
Stúkat, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006. Stockholm.
Vetenskapsrådet. God forskningssed. (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2018-09-18 från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Wettergren, S. (2013). SAM-tal om bedömning och matematikkunnighet. En studie av lärares
tankestilar. (Licentiatuppsats, Institutionen för pedagogik och didaktik). Stockholm: