• No results found

Resultaten som denna studie erhållit kan inte ses som generaliserbara för hur arbetet med ungdomar som har ADHD och missbruksproblematik ser ut i Sverige överlag. Det ger dock en intressant tankeställare och inblick i hur det möjligen skulle behöva te sig. För att bidra med vetenskaplig tillförlitlighet hade det behövts fler omfattande studier på forskningsfrågan för att säkerställa ny och relevant kunskap. Litteratursökningen som gjordes till studiens tidigare forskning kring ämnet tyder på att professionellas perspektiv på ungdomar med ADHD och missbruksproblematik är ett eftersatt område. Vi anser därför att det hade varit viktigt att fylla denna kunskapslucka med fler kvalitativa och kvantitativa studier utifrån professionellas perspektiv. Det kan också tyckas vara intressant och nödvändigt att ta tillvara på ungdomars erfarenheter och upplevelser kring missbruksvården. Deras upplevelser av professionellas bemötande kring deras ADHD och samtida substansmissbruk kan vara givande att belysa.

Referenser

Ameringer, K J. & Leventhal, A M. (2013). Associations between Attention Deficit Hyperactivity Disorder Symptom Domains and DSM-IV Lifetime Substance Dependence, The American Journal On Addictions, 22(2013), 23–32. DOI: 10.1111/j.1521- 0391.2013.00325.x

Anderberg, M., Dahlberg, M. & Hellberg, K. (2018) Ökad förekomst av ADHD-diagnos

bland ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Social medicinsk tidsskrift, 71–

85.

Berger, P. L. & Luckmann, T. (1967). The social construction of reality: a treatise in

the sociology of knowledge. London: Allen Lane Penguin

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Brante, Thomas (2006). Den nya psykiatrin: exemplet ADHD. I Gunilla Hallerstedt (Red.), Diagnosens makt - om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos AB

Cederlund, C. & Berglund, S. (2017). Socialpedagogik: pedagogiskt socialt arbete. (Upplaga 2). Stockholm: Liber.

Chang, Z., Lichtenstein, P., Halldner, L., D'Onofrio, B., Serlachius, E., Fazel, S., . . . Larsson, H. (2014). Stimulant ADHD medication and risk for substance abuse. Journal

of Child Psychology and Psychiatry, 55(8),878–885. DOI:

http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/jcpp.12164

Danielsson, O. (2011). ADHD - diagnos som väcker känslor. I Medicinsk Vetenskap nr 1.

Frances, A. (2014). Saving normal. An Insider’s Revolt Against Out-of-Control

Psychiatric Diagnosis, DSM-5, Big Pharma, and the Medicalization of Ordinary Life.

New York: William Morrow and co.

Groenman, A P., Oosterlaan, J, Rommelse, N, Franke, B, Roeyers, H, Oades, R D., … Faraone, S V. (2013). Substance use disorder in adolescents with attention deficit hyperactivity disorder: a 4-year follow-up study, Addiction, 108, 1503–1511. DOI:10 1111/add.12188

Hogue, A., Evans, S. W., & Levin, F. R. (2017). A clinician's guide to co-occurring ADHD among adolescent substance users: Comorbidity, neurodevelopmental risk, and evidence-based treatment options. Journal of Child & Adolescent Substance Abuse,

26(4), 277–292. doi:http://dx.doi.org/10.1080/1067828X.2017.1305930

IVO (2016). Unga personer inom missbruks och beroendevården - Nationell tillsyn av

samverkan mellan olika aktörer samt socialtjänstens myndighetsutövning. Artikelnr

2017–7

Johannisson, K. (2006). Hur skapas en diagnos? Ett historiskt perspektiv. I Gunilla Hallerstedt (Red.), Diagnosens makt - om kunskap, pengar och lidande. Göteborg: Daidalos AB

Johansson, T. (2012). Den lärande människan: utveckling, lärande,

socialisation. Malmö: Liber.

Johnson, B., Richert, T. & Svensson, B. (2017). Alkohol- och narkotikaproblem. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Julin, M. (2013). Pedagogiska Samtal i Psykiatrin. Bemötande och

behandling av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Stockholm:

Gothia fortbildning.

Jönsson, H. (2008). Att studera sociala problem som perspektiv. Working paper-serien; Nr. 6. Socialhögskolan,

Lunds universitet.

Kaye, S., Gilsenan, J., Young, J. T., Carruthers, S., Allsop, S., Degenhardt, L., . . . van, d. B. (2014). Risk behaviours among substance use disorder treatment seekers with and without

adult ADHD symptoms. Drug and Alcohol Dependence, 144, 70–77.

DOI:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.drugalcdep.2014.08.008

Kronenberg, L. M., Slager-Visscher, K., Goossens, P. J. J., van, d. B., & van

Achterberg, T. (2014). Everyday life consequences of substance use in adult patients with a substance use disorder (SUD) and co-occurring attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) or autism spectrum disorder (ASD): A patient’s perspective. BMC

Psychiatry, 14, 9. Retrieved from http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-

com.proxy.lnu.se/docview/1645207993?accountid=14827

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lundström, T. (2016). ADHD; om förekomst, ökning och konsekvenserna för social

barnavård. Socionomens forskningssupplement, nr 39: 18–31.

Mead, G.H. (1934/1995). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk

ståndpunkt. Lund: Argos

Morrow, R.L., Garland, E.J., Wright, J.M., Maclure, M., Taylor, S. & Dormuth, C.R. (2012). Influence of relative age on diagnosis and treatment of attention

deficit/hyperactivity disorder in children. Canadian Medical Association Jour nal,

184(7): 755–762.

Morisano, D., Babor, T.F. & Robaina, K.A. (2014). Co-occurence of substance

disorders with othter psychiatric disorders: Implications for treatment services. Nordic

Studies on Alcohol and Drugs, 31(1): 5–25.

Nationalencyklopedin, Konstruktionism.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konstruktionism (hämtad 2020-01-04)

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/missbruk

(hämtad 2020-01-29)

Nehlin, C., Nyberg, F. & Öster, C. (2014). The Patient’s Perspective on the Link Between ADHD and Substance Use: A Qualitative Interview Study, Journal of

Attention Disorders 2015, 19(4), 343–350. DOI:10.1177/1087054714554618

Peterkin, A. L., Cronce C. C., Sheridan, M. J., Wise, T. N. (2011). Cognitive

Performance Enhancement: Misuse or Self-Treatment? Journal of Attention Disorders

15(4) 263–268. DOI: 10.1177/1087054710365980

SBU (2013). Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens

delaktighet. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för

medicinsk utvärdering (SBU)

Severinsson, S. (2010). Unga i normalitetens gränsland: Undervisning och

behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende. Linköping:

Unitryck.

SFS 1986:223 Förvaltningslag SFS 1984:387 Polislag

SFS 2001:453 Socialtjänstlag SFS 2010:800 Skollag

SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag

SFS 1990:52 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga

Skolverket (2012). Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och

åtgärda frånvaro i skolan. Stockholm: Elanders Sverige AB

Socialstyrelsen (2015a). Användning av centralstimulantia vid ADHD. Utvecklingen regionalt och i riket. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2017). Förskrivning av adhd-läkemedel 2016. Utvecklingen av incidens och prevalens. Stockholm: Socialstyrelsen

Socialstyrelsen (2015b). Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänstens arbete

enligt socialtjänstlagen. Falun: Edita Bobergs AB

Socialstyrelsen (2014a). Läkemedelsbehandling av ADHD hos barn och vuxna. Stöd för

beslut om behandling. Stockholm: Socialstyrelsen

Socialstyrelsen (2014b). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med ADHD. Ett

kunskapsstöd. Stockholm: Socialstyrelsen

SMER (2015). ADHD – etiska utmaningar. Stockholm: Statens medicinsk-etiska råd (SMER).

Stigsdotter Ekberg, M. (2010) Dom kallar oss värstingar- Om ungas lärande i mötet

med skola, socialtjänst och polis. Göteborg: Intelleta Infolog

Svenaeus, F. (2015). ADHD som en samtida kultur diagnos. Socialmedicinsk tidskrift, 92(1): 56–62.

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber.

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet

von Wright, M. (2000) Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads

teori om människors intersubjektivitet. Doktorsavhandling. Uddevalla: Bokförlaget

Bilagor

Related documents