Då vi i denna studie utgått från pedagogernas tankar och förhållningssätt kring materialets placering skulle det vara intressant att i vidare forskning undersöka hur barnen istället uppfattar ovanstående. Vi har upplevt att mycket av den forskning som berör förskolans fysiska miljö och materialets placering fokuserar på pedagogernas perspektiv. Det skulle vara intressant att ta del av forskning som istället fokuserar på barns perspektiv. Vad anser barnen om materialets placering i ateljén?
Allt eftersom analysen genomfördes kunde vi se ett mönster i hur länge arbetslagen arbetat tillsammans. De arbetslag som arbetat tillsammans länge, hade en bra struktur i
50
ateljén med mer tillgängligt material. Det vore väldigt intressant att genomföra en studie om arbetslagets betydelse för förskolans verksamhet. Den skulle kunna genomföras dels utifrån enbart ateljén men också den övriga verksamheten på förskolan. Då vår analys visar att arbetslaget påverkar barns lärande och inflytande, är det av största vikt att få ett långvarigt arbetslag. Varför byter pedagoger arbetsplats? Kan pedagogerna arbeta tillsammans länge om de inte delar samma barnsyn, förhållningssätt, värdegrundsarbete och så vidare? Hur kan en förskolechef arbeta för att skapa ett arbetslag där
pedagogerna väljer att arbeta en längre tid?
Helena hade arbetat i sitt arbetslag i tre månader, hon beskriver utformningen i ateljén på följande sätt:
Jag tänker hur vi ska förhålla oss, hur vi ska tänka måste ju på något sätt processas fram i hela arbetslaget. Där har vi en bit kvar. Just det här med tillgängligheten av material. Allt material skulle vara mera lättåtkomligt. Tillgängligt material bidrar till mer självständighet. (Helena)
Cecilia på avdelning 3 hade arbetat i sitt arbetslag i ca 15 år. Det beskrivs på följande sätt:
Vi har byggt upp någonting tillsammans, värdegrund, barnsyn, lärande, material - allt det här som man bakar ihop till en helhet. Det genomsyrar ju då allt vi gör
tillsammans med barnen. (Cecilia)
Vår studie visar på hur viktigt det är att arbetslaget har ett gemensamt förhållningssätt kring hela verksamheten så de arbetar mot samma mål. Då vi endast genomfört åtta intervjuer behöver en större studie genomföras för att klargöra på vilket sätt arbetslaget påverkar barns lärande och inflytande.
51
Referenser
Arnér, E. (2006). Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna?:
en studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. Licentiatavhandling Örebro : Univ., 2006. Örebro.
Berris, Rebecca. & Miller, Evonne. (2011). How design of the physical environment impacts early learning: Educators and parents perspectives. Australasian Journal of
Early Childhood, 36(4). Tillgänglig:http://eprints.qut.edu.au/46928/2/46928.pdf
Björklid, Pia. (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet
mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
De Jong, Marianna. (2010). Förskolans fysiska miljö. I B. Riddersporre & S. Persson (Red.), Utbildningsvetenskap för förskolan (1. utg.) (s. 253-272). Stockholm: Natur & Kultur.
Dewey, John. (1997). Experience and education. ([New ed.]). New York: Simon & Schuster.
Ellis, Julia. & Strong-Wilson, Teresa. (2007). Children and Place: Reggio Emilia’s Environment As Third Teacher. Theory Into Practice, 46(1), 40–47. Tillgänglig:
https://www.theartofed.com/content/uploads/2015/03/Children-and-Place-Reggio- Emilia-Environment-as-Third-Teacher-copy.pdf
Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina. & Wengström, Yvonne. (2013).
52
och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson Bergström, Sofia. (2013). Rum, barn och pedagoger: [Elektronisk resurs] om
möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Diss. Umeå: Umeå
universitet, 2013. Umeå.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s.16-41) Malmö: Liber AB
Ferm Torgersen, Cecilia. (2009). Lärares didaktiska val i relation till deras levda erfarenhet av musikdidaktik. Didaktisk Tidskrift, 18(1), 306-324. Tillgänglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:979159/FULLTEXT01.pdf
Franzén, Pia. (2016). Vi har ett rum och vad gör vi då? I L. Linder (Red.), Pedagogisk
miljö i tanke och handling (s. 131-150). Stockholm: Lärarförlaget.
Jonsson, Agneta. (2013). Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan. Barns
perspektiv och nuets didaktik. (Licentiatavhandling, Gothenburg studies in educational
sciences 343). Göteborgs Universitet. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/34089/2/gupea_2077_34089_2.pdf
Karlsson, Rauni. (2008). Lekens form och innehåll – gestaltningar av demokratiska aspekter i en förskolekontext. I. J. Brodin & A. Sandberg (Red.), Miljöer för lek,
lärande och samspel. (1. uppl.) (s. 63-86). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lenz Taguchi, Hillevi. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent. Malmö: Gleerups utbildning AB.
53
Pedagogisk miljö i tanke och handling (s. 19-36). Stockholm: Lärarförlaget.
Ljunggren, Åsa. (2013). Barndom, lärande och ämnesdidaktik. I. I. Pramling Samuelsson & I. Tallberg Broman (Red.), Barns kommunikation och förskolans
erbjudanden (s.91-105). Lund: Studentlitteratur.
Nelson, Anders. & Svensson, Krister. (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. (1. uppl.) Stockholm: Liber AB.
Nordin-Hultman, Elisabeth. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. (1. uppl.) Diss. Stockholm : Univ., 2004. Stockholm
Nordtømme, Solveig. (2012). Place, space and materiality for pedagogy in a kindergarten. Education Inquiry, 3(3), 317–333. Tillgänglig:
http://coaction.lib.sfu.ca/index.php/edui/article/viewFile/22037/28774
Norén-Björn, Eva. (1983). Arbeta, leka, lära: kompletterande material till Pedagogiskt
program för förskolan. (1. uppl.) Stockholm: LiberFörlag.
Odegard, Nina. (2015). Återbruk som kreativ kraft. Stockholm: Lärarförlaget.
Parnell, Will. (2011). Revealing the experience of children and teachers even in their absence: Documenting in the early childhood studio. Journal of Early Childhood
Research, 9(3), 291-309. doi: 10.1177/1476718X10397903. Tillgänglig:
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.928.736&rep=rep1&type=pd f
Pramling Samuelsson, Ingrid., Williams, Pia. & Sheridan, Sonja. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidsskrift för nordisk
barnhageforskning, 9(7), 1-14. Tillgänglig:
https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/viewFile/1012/1173
54 omarb. uppl.) Lund: Liber.
Selander, Staffan. (2012). Didaktik-undervisning och lärande. I U. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning. Grundbok för lärare. (s.199-216).
Stockholm: Natur & kultur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sheridan, Sonja. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2001). Children’s Conceptions of Participation and Influence in Pre-school: a perspective on pedagogical quality.
Contemporary Issues in Early Childhood 2(2), 169-194. University of Gothenburg,
Sweden. Tillgänglig: http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.2304/ciec.2001.2.2.4
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.]. Stockholm:
Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-
enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442
Skolinspektionen. (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande [Elektronisk
resurs]: kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Stockholm: Skolinspektionen.
Tadjic, Mirko., Martinec, Miroslav. & Farago, Amalija. (2015). The impact on physical settings on pre-schoolers classroom organization. European journal of education
studies,1(1), 14-36. dx.doi.org/10.6084/m9.figshare.201022
Vallberg Roth, Ann-Christine. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur.
Vecchi, Vea. (2014). Blå cikoriablommor: Ateljén i Reggio Emilias pedagogiska
55
Åberg, Ann. & Lenz Taguchi, Hillevi. (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och
demokrati i pedagogiskt arbete. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Änggård, Eva. (2007). Platser för bildskapande - arenor för samspel och utforskande av gränser. I G. Halldén (Red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv (s. 140- 163). Stockholm: Carlsson.
56