Det finns teorier om att den biokol som används som ren produkt i växtbädden ska fånga upp föroreningar som annars skulle lakas ut i dagvattnet. Men bakom denna teori finns ingen forskning och därför finns det behov att undersöka detta vidare. Det som går att undersöka är vilka föroreningar som biokolet kan ta upp i växtbädden, om finns det föroreningar som är svårare för biokolet att binda och i så fall vilka samt hur länge biokolet binder dessa föroreningar innan det släpps ut i marken. Det går även att titta på skillnaden mellan en växtbädd som har detta lager av ren biokol och en växtbädd som inte har någon ren biokol. En annan aspekt som går att undersöka är hur träden påverkas av det rena biokolet, och då göra en jämförelse med träd som inte växter med rent biokol.
Ett annat behov för vidare forskning är att undersöka skillnaden mellan olika näringsgivor som blandas med biokolen. Vilken av de olika näringsgivorna som används har den bästa effekten på trädet när det blandas med biokol? Det går även att jämföra vilken av näringsgivorna som ger bäst effekt och samtidigt har minst belastning på vår miljö.
Det går även att undersöka vidare vilka effekter biokol har på träd och då använda sig av flera parametrar för att öka trovärdigheten, vilket har nämnts ovan. Det skulle även vara intressant och titta på hur olika arter av vedartade träd reagerar på biokol. Finns det arter som inte trivs med biokol i sin växtbädd? Där skulle det speciellt vara intressant att undersöka surjordsväxter och om dessa trivs i biokol eller om något kanske måste tillföras i biokolen för att skapa en trivsam miljö för dessa växter.
Ett område som också bör undersökas vidare är långtidseffekterna vid användandet av biokol i träds växtbäddar. Hur kommer trädens vitalitet och tillväxt se ut om 20–50 år eller längre? Ur ett hållbarhets perspektiv så vill vi att träd ska hålla sig friska och vitala under många år framåt. Hur kommer biokolet förändras med tiden, kommer det alltid hålla samma struktur och goda vattenhållande förmåga eller kommer biokolet försämras med tiden, vilket kan påverka trädets livskvalité?
27
Referenser
Alvarsson, J.J., Wiens, S & Nilsson, M. E. (2010). Stress Recovery during Exposure
to Nature Sound and Environmental Noise. Int. J. Environ. Res. Public Health
2010, 7(3), 1036–1046; doi:10.3390/ijerph7031036
Berggren, A. (2015). Skelettjord – ur trädens synvinkel. Kandidatuppsats, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning. Alnarp: SLU, Sveriges
lantbruksuniversitet.
Bréda, N, J. J. (2003). Ground-based measurements of leaf area index: a review of
methods, instruments and current controversies. Journal of Experimental Botany,
54(392)
Camps, M., Tomlinson, T. (2015). The Use of Biochar in Composting. International Biochar Initiative
Capon, Brian. (2010). Botany for gardeners. 3. ed.. Portland, Or.: Timber Press, ss. 186–188
Dahlin s., Eriksson J., Nilsson I., Simonsson M. (2011). Marklära. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Deak, Sjöman, J., Sjöman, H. & Johansson, E. (2015). Staden som växtplats. I Sjöman, H. & Slagstedt, J. (red.) Träd i urbana landskap. Lund: Studentlitteratur, ss. 231– 330
Downie, A., Crosky, A., & Munroe, P. (2009). Physical properties of biochar. I
Lehmann, J & Joseph, S. (red.) Biochar for environmentalt management: science
and technology. London: Earthscan, ss. 13–32
Embrén, B., Alvem, B-M., Stål, Ö., Orvesten, A. (2009). Växtbäddar i Stockholm stad
en handbok. Trafikkontoret. [Faktablad]
Engström, M. (2013). En studie av Uppsala stads värmeö. Kandidatuppsats, Institutionen för geovetenskaper. Uppsala: Uppsala universitet.
Fuchs, M., Garcia-Perez, M., Small, P., Flora, G. (2014). Campfire Lessons - breaking
down the combustion process to understand biochar production. The Biochar
28 International biochar initiative. (u.å). Biochar – a sustainable waste management
solution and effective soil amendment for cacao growers in Central America. Providing viable, long term, sustainable economic opportunities. International
biochar initiative.
Jansson, K. (2009). Svart jord - terra preta. Odlaren, (2), ss. 4–7.
Lehmann, J. (2007). Biochar for mitigating climate change: carbon sequestration in the
black. FORUM GEOÖKOL. 18 (2), US-Ithaca (NY)
Lehmann, J & Joseph, S. (2009). Biochar for environmentalt management: science and technology: An introduction. I Lehmann, J & Joseph, S, (red.) Biochar for
environmentalt management: science and technology. London: Earthscan, ss. 1–
12
Nature Publishing Group. (2006). Black is the new green. 442(10), ss. 624–626. Slagstedt, J., Gustavsson, E-L. & Stå,l Ö. (2015). Förstå jorden. I Sjöman, H., &
Slagstedt,, J. (red.) Träd i urbana landskap. Lund: Studentlitteratur, ss. 541–605 Sjöman, H., Slagstedt, J., Wiström, B & Ericsson, T. (2015). Naturen som förebild. I
Sjöman, H. & Slagstedt, J. (red.) Träd i urbana landskap. Lund: Studentlitteratur, ss. 57–230
Sorte Jarle, G. (2005). Parken för Homo Urbanis – stadsmänniskan. I Johansson, Maria & Küller, Marianne (red.) Svensk miljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur, ss. 227– 245
Sterner, R. (2015). Ginkgo biloba Ett gatuträd som står sig. Masteruppsats,
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning. Alnarp: SLU, Sveriges lantbruksuniversitet
Steiner, C., McLaughlin, H., Harley, A., Flora, G., Larson, R., Reed, A. (2010).
Assessment of Biochar’s Benefits for the United States of America. (The Center
for Energy. Environmental Security. The United States Biochar Initiative 2012:6). Colorado, USA.
Thies, E. J & Rillig, C. M. (2009). Characteristics of biochar: Biological properties. I Lehmann, J & Joseph, S, (red.) Biochar for environmentalt management: science
29 Östberg, J. (2015) Standard för trädinventering i urban miljö Version 2.0 Institutionen
för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, LTV-fakulteten, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
Länkar
Carbon Gold – GroChar. (2017). Biochar – a sustainable waste management solution
and effective soil amendment for cacao growers in Central America. Providing viable, long term, sustainable economic opportunities
http://www.carbongold.com/kilns-biochar-production/case-studies/tcga-belize/ [2017-01-18]
CID Bio-Science, Inc. (2016) Leaf Area Measurement & LAI. https://cid-inc.com/plant-science-tools/leaf-area-measurement/ci-110-plant-canopy-imager/ [2016-11-30] International biochar initiative. (2017). What is biochar?
http://www.biochar-international.org/biochar [2016-10-12]
International biochar initiative. (2017). Climate change and biochar. http://www.biochar-international.org/biochar/carbon [2016-10-12] Bilder
Figur 1. International biochar initiative. (2017). Climate change and biochar. http://www.biochar-international.org/biochar/carbon [2016-10-12]
Figur 2. Vanek S. (2013). Mycorihzza på biokol Mycorrhizal hyphae (Glomus clarum)
growing on biochar in a sample taken from a greenhouse experiment. [fotografi]
http://www.css.cornell.edu/faculty/lehmann/BREAD/updates.html [2017-01-14] Figur 3. Harris, P. (u.å.). Image of the month. [fotografi]
https://www.reading.ac.uk/EMLab/Imageofthemonth/Imageofthemonth2012/June image.aspx [2017-01-14]
Figur 4 + 5. International biochar initiative. (u.å). http://www.biochar-international.org/carbongold [2017-01-15]
Figur 6. Strucktur soil with biochar (2016). https://www.biochar-journal.org/en/ct/77 [2016-10-12]
Figur 7. Per Magnius (2009). Mark i urbana situationer [Illustration], Trafikkontoret, Stockholm
http://www.stockholm.se/PageFiles/153375/TK_Vaxtbaddar_StockholmsStad.pdf [2016-11-25]
30 Fotografier från Björn Embrén
Figur 8. Embrén, B. [2016-10-12] Figur 9. Embrén, B. [2016-10-12] Figur 10. Embrén, B. [2016-10-12]
31
Bilaga 1
Intervjufrågor
• Hur anläggs växtbäddarna? Nyplantering respektive renovering? • Varifrån kommer den biokol ni använder?
• Bearbetas biokolen innan ni använder det? I så fall hur?
• Finns det då biokol som ni använder som inte har bearbetats innan? • Har ni tittat på hur de växter som fått sina växtbäddar renoverade mår? • Vilka parametrar tittar ni på i så fall?
• Vilka effekter har kunnat uppmätas?
• Har ni varit in och kollat på rotsystemet efter en renovering?