Författaren anser att mer forskning bör göras kring anknytningsprocessen mellan adoptivbarn och adoptiv föräldrar samt postadoptivt stöd och kring post adoption depression.
Referenser
Barth, T. & Näsholm, C.(2007). Motiverande samtal – MI, Narayana Press, Denmark.
Bowlby, J. (1952). Maternal care and mental health: a report prepared on behalf of the World Health Organization as a contribution to the United Nations programme for the welfare of homeless children. Geneva; World Health Organization, p.194 http://bases.bireme.br/cgi-
bin/wxislind.exe/iah/online/?IsisScript=iah/iah.xis&src=google&base=WHOLIS&lang=p &nextAction=lnk&exprSearch=9241400021&indexSearch=ID
Bowlby, J. (1988). En trygg bas. Kliniska tillämplingar av bindningsteorin. Natur och kultur, 1994.
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori – Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Natur och kultur.
Chisholm, K. (1998). A three year follow-up of attachment and indiscriminate friendliness in children adopted from Romanian orphanages. Child development, 4, 1092-1106.
Clarke, L., Gibb, C., Heart, J. & Davidson, A. (2002). Infant massage: developing an evidence base for health visiting practice. Clinical effectiveness in Nursing, 6, 121 – 128.
Davidsson, J. (1998). Primärvård –en vårdnivå. Studentlitteratur 1998.
Dhami, M., Mandel, D. & Sothmann, K. (2007). An evalution of post-adoption services. Children and youth services review, 29, 162-179.
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (2008). PUNK – handboken, http://www.distriktsskoterska.se/punk.htm
CODEX – regler och riktlinjer för forskning (2008). Forskningsetik, http://www.codex.uu.se/oversikter/etik/etik.html
Elmund, A., Lindblad, F., Vinnerljung, B. och Hjern, A.(2007). Intercountry adoptees in out-of-home care: a national cohort study, Acta Pædiatrica, 96, 437 – 442.
Ekebergh, M. (2002). Tillägnandet av vårdvetenskaplig kunskap. Reflexionens betydelse för lärandet. Centraltryckeriet, Borås.
Erickson, S. J., Gerstle, M. & Feldstein, S. J.(2005). Brief interventions and Motivational Interviewing With Children, Adolescents, and Their Parents in Pediatric Health Care Settings, Arch Pediatr Adolesc Med/VOL 159.
Feeney, A., Passmore, N. & Peterson, C. (2007). Adoption, attachment, and relationship concerns: A study of adult adoptees. Personal relationships, 14, 129-147.
Fontenot, H. (2007). Transition and adaption to adoptive motherhood. AWHONN, the association of women´s health, obstetric and neonatal nurses,2, 175-182.
Fujita, M., Endoh, Y., Saimon, N. & Yamaguchi, S. (2006). Effect of massaging babies on mothers: Pilot study on the changes in mood states and salivary cortisol level. Complementary therapies in clinical practice, 12, 181-185.
Gair, S. (1999). Distress and depression in new motherhood: research with adoptive mothers highlights important contributing factors. Child and Family Social Work, 4, 55 – 66.
Gance – Cleveland, B. (2007). Motivational Interviewing: Improving Patient Education, Journal of Pediatric Health Care, 21, 81 – 88.
Garmy, P. (2006). Spädbarnsmassage – en litteraturöversikt. Vård I Norden 2/2007, PUBL, 2, 30 – 34.
Groza, V., Ryan, S. & Cash, S. (2003). Institutionalization, behaviour and international adoption: predictors of behaviour problems. Journal of immigrant health, 1, 5-17.
Gunnar, M., Bruce, J. & Grotevant, H(2000). International adoption of institutionally reared children: research and policy. Development and psychopathology, 12, 677-693.
Hagelin, E., Magnusson, M. & Sundelin, C.(2000). Barnhälsovård. Stockholm: Liber AB,
Halldén, G. (1981). Adoption i ett konflikt- och utvecklingsperspektiv. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Hjern, A., Lindblad, F. & Vinnerljung, B.(2002). Suicide, psychiatric illness, and social maladjustment in intercountry adoptees in Sweden: a cohort study, Lancet, 360: 443–48.
Hoksbergen, R & Laak, J. (2000). Adult foreign adoptees: Reactive attachment disorder may grow into psychic homelessness. Journal of social distress and the homeless, 4, 291- 308.
Holditch – Davis, D, Sandelowski, M .& Glenn Harris, B.(1998). Infertility and early parent – infant interaction, Journal of Advanced Nursing, 27, 992 – 1001.
Howell, S. (2003). Kinning: The creation of life trajectories in transnational adoptive families. Royal anthropological institute, 9, 465-484.
Howe, D. (2006). Developmental attachment psychotherapy with fostered and adopted children. Child and adolescent mental health, 3, 128-134.
Howe, D., Shemmings, D., Feast J (2001). Age at placement and adult adopted peoples´s experience of being adopted. Child and family social work. 6, 337-349.
Juffert, F, Hoksbergen, R., C., Riksen-Walraven, J., M., & Kohnstamm, G., A(1997). Early Intervention in Adoptive Families: Supporting Maternal Sensitive.Responsiveness, Infant-Mother Attachment, and Infant Competence. J. Chiid Psychoi. Psychiat., 8, 1039- 1050.
Juffer, F., Bakermans-Kranenbyrg, M & van Ijzendoorn, M. (2005). The importance of parenting in the development of disorganized attachment: evidence from preventive intervention study in adoptive families. Journal of child psychology and psychiatry, 3, 263-274.
Jump, V. K., Fargo, J. D. & Akers, J. F. (2006). Impact of Massage Therapy on Health Outcomes Among Orphaned Infants in Ecuador. Fam Community Health, 4, 314 – 319.
Kalkas, H. & Sarvimäki, A. (2002). Omvårdnadsetikens grunder. Liber AB, Falköping.
Lappin, G. & Kretschmer, R. E. (2005). Applyning Infant Massage Practices: A Qualitative Study. Journal of Visual Impairment & Blindness.
Lindblad, F. (2004). Adoption. Lund:Studentlitteratur.
Lindhe Söderlund, L., Nilsen P. and Kristensson, M.(2008). Learning motivational interviewing: Exploring primary health care nurses’ training and counselling experiences, Health Education Journal 67(2), pp. 102–109.
Massoudi, P., Wickberg, B. och Hwang, P.(2007). Screening for postnatal depression in Swedish child health care, Foundation Acta Pædiatrica/Acta Pædiatrica, 96, 897–901
McClures, V.(1991). Instruktörshandbok i spädbarnsmassage, Garmat Service, AB, Stockholm.
McClures, V. (2000). Infant massage-Revised edition: A handbook for loving parents. New york: Bantam books.
McClures, V. (2007). Spädbarnsmassage – En handbook tillägnad nyblivna föräldrar. WS Bookwell AB, Finland.
Miller, L., Wilma, C, Reece, R. & Tirella, L. (2007). Child abuse fatalities among internationally adopted children. Child maltreat, 12, 378-380.
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA. (2007). Så går det till att adoptera. http://www.mia.eu
Mödra och barnhälsovårdspsykologernas förening (2007). Tidigt föräldrastöd. http://www.mbhv-psykologerna.com/
O´Higgins, M., St. James Roberts, I. & Glover, V. (2008) Postnatal depression and mother infant outcomes after infant massage. Journal of affective disorders, 109, 189- 192.
Onozawa, K., Glover, V., Adams, D., Modi N. & Kumar, C. (2001). Infant massage improves mother–infant interaction for mothers with postnatal depression, Journal of Affective Disorders, 63, 201–207.
Polit, D., Beck, C., & Hungler, B. (2001). Essentials of Nursing Research – methodes, Appraisal, and Utilization. Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia.
Primärvården Hälsingland Landstinget Gävleborg. (2007). Metodbok Barnhälsovården Hälsingland Kap4 & 4.
Riksföreningen för distriktssköterskor, Familjemedicinska institutet, FAMMI &
Vårdförbundet(2007). Distriktssköterskans uppdrag,
http://www.vardforbundet.se/templates/VFArticlePage4.aspx?id=13342
Rykkje, L. (2007). Intercountry adoption and nurcing care. Scand J Caring Sci, 21, 507 – 517
Sindelar, H. A., Abrantes, A, M., Hart, C, Lewander, W & Spirito, A.(2004) Motivational Interviewing in Pediatric Practice Curr Probl Pediatr Adolesc Health Care;34, 322 – 339.
Socialstyrelsen. (2007). Internationellt adopterade i Sverige. En antologi. www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:17) Omvårdnad inom hälso- och sjukvården.
Stams G-J., Juffer, F. & Van Ijzendoorn M. (2001). Attachment based intervention in adoptive families in infancy and children´s development at age 7: Two follow-up studies. British journal of developmental psychology. 19, 159-180.
Statistiskacentralbyrån (2008). Babyboom i Sverige?
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____231102.asp
Sturgess, W. & Selwyn, J. (2007).Supporting the placements of children adopted out of care. Clinical child psychology and psychiatry, 12, 13-28.
Svenska FN-förbundet, (2008) FN:s konvention om barnets rättigheter, http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/a2fe55424340e 999aed047eb281537d7/fn_891120.pdf
Von Greiff, K. (2004). Föräldrar till internationellt adopterade barn – uppfattningar och erfarenheter av föräldrarollen. FoU Nordost, Danderyd.
van Londen, W. M., Juffer, F., & van Ijzendoorn, M. H. (2007). Attachment, Cognitive, and Motor Development in Adopted Children: Short – term after Outcome and International Adoption. Journal of Pediatric Psychology, 10,1249 – 1258.
Welsh, J., Viana, A., Petrill, S. & Mathias, M. (2007). Interventions for internationally adopted children and families: A review of the literature. Child and adolescent social work journal, 3, 285-311.
Westen, D. (1999). Psychology. Mind, brain & culture. John Wiley & Sons, Inc.
Wickberg, B. & Hwang, P. (1996) Counselling of postnatal depression: A controlled study on a population based Swedish sample, Journal of Affective Disorders 39, 209-216.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Wilson, S., Weaver, T., Cradock, M. & Kuebli J. (2008). A preliminary study of the cognitive and motor skills acquisition of young international adoptees, Children and Youth Services Review, 30, 585–596.
Wind, L., Brooks, D. & Barth, R. (2007).Influences of risk history and adoption preparation on post-adoption services use in U.S adoption. National council on family relations, 56, 378-389.
Artikelgranskning
Vi har granskat artiklarna enligt Polit, Beck & Hunglers (2001). Vetenskapliga artiklar börjar med en titel som kortfattat uttrycker vilken sorts studie det handlar om. Titeln innehåller ca 15 eller färre ord. Vetenskapliga artiklar innehåller oftast sex stora delar.
Abstraktdelen är en sammanfattning av studien och finns i början av den vetenskapliga artikeln. Abstraktet skall vara på 100 – 200 ord och ge en uppfattning om vad artikeln innehåller. Här presenteras även syftet med studien, vilken metod som tillämpats och vilket resultat som framkommit.
Introduktionsdelen kommer omedelbart efter abstrakt. I introduktionen beskrivs syftet och de centrala fenomenen. Frågeställningar och hypoteser framläggs, även tidigare forskning belysas.
Metoddelen visar vilka metoder som använts för att ge svar på syftet. Metoden visar vilka urval som gjorts, vilka kriterier som användes och antal deltagare i studien. Här tas även upp vilken design och vilka mätmetoder som används. Hur datainsamlingen gått till och i vilken miljö studien utfördes i. Den etiska granskningen finns också som en viktig del i metoddelen.
I resultatdelen presenteras resultatet av dataanalysen. För att förtydliga beskrivs ofta resultatet med hjälp av tabeller och figurer. För kvantitativa studier gäller att redovisa om resultatet är signifikant eller ej. I kvalitativa studier organiseras ofta fynden som identifierade teman och citat förekommer ofta för att belysa viktiga aspekter.
I diskussionsdelen dras slutsatser utifrån meningen och innebörden av de resultat som hittats. Studien begränsningar och metodvalet belyses. Resonemang om varförjust dessa resultat kommit fram och hur de kan användas i praktiken eller till fortsatt forskning tas upp. I diskussionsdelen kan forskarna visa att de varit medvetna om bristerna som kan ha upptäckts i forskningen och att hänsyn tagits till detta i resultattolkningen.
I Referensdelen avslutas den vetenskapliga artikeln med en lista av all litteratur och alla artiklar som författaren refererat till.