Under examensarbetets gång har flera tankar kring vidare forskning uppkommit. Ett av förslagen var att rikta fokus på manliga sjuksköterskor då det finns minimal forskning där män är involverade, stort fokus ligger på kvinnliga sjuksköterskor. En ökad forskning kring utveckling av compassion fatigue, upplevelsen av det samt konsekvenser av tillståndet hos manliga sjuksköterskor kan påvisa skillnader bland de olika könen. Vidare föreslås en djupare kunskap kring compassion fatigue som en del av sjuksköterskeprogrammet för att i ett tidigt skede belysa kommande sjuksköterskor om tillståndet. En upplysning skulle kunna medverka till färre sjukskrivningar och bättre hälsa för sjuksköterskor.
7
SLUTSATSER
I detta examensarbete eftersträvades det att beskriva aspekter av compassion fatigue ur sjuksköterskors perspektiv. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde compassion fatigue då de regelbundet hanterade patienter som var kritiskt sjuka under stress samt tidsbrist, detta skapade ansträngda arbetsmiljöer där både sjuksköterskors och patienters välmående sattes på spel. Sjuksköterskor med mindre erfarenhet hade en ökad risk att drabbas av compassion fatigue. Resultatet indikerade att sjuksköterskor kände ett behov att öppna sig för någon annan för att kunna hantera compassion fatigue, stödet av familj, vänner samt arbetskollegor utgjorde en stor del i hanterandet. I samband med att öppna sig för andra var det även av stor vikt att sjuksköterskor öppnade sig för sig själva innan de lämnade
arbetsplatsen, för att få en slags ro inom sig att de tagit sitt ansvar samt främjat hälsa för patienterna. Dessutom använde sjuksköterskor sig av olika hälsofrämjande aktiviteter på fritiden för att förebygga compassion fatigue. En viktig aspekt var att skilja på arbetslivet samt privatlivet då resultatet även påvisade att compassion fatigue kan uppkomma på grund av stress i privatlivet vilket i sin tur hade en påverkan på arbetsprestationen. Därav tydde resultatet på att strategier kring hanterandet av compassion fatigue samt undervisning om riskfaktorerna visade sig vara effektiva för att förebygga compassion fatigue. En bredare kunskap kring ämnet kan motverka utvecklandet av compassion fatigue samt skapa förutsättningar för hur arbetsplatser kan stötta sjuksköterskor.
REFERENSLISTA
Adimando, A. (2017). Preventing and Alleviating Compassion Fatigue Through Self-Care: An Educational Workshop for Nurses. Journal of Holistic Nursing : Official Journal of the American Holistic Nurses' Association, 898010117721581.
American Psychological Association. (2017). About APA style. Hämtad 28 april, 2018, från http://www.apastyle.org/about-apa-style.aspx
Asp, M., & Ekdstedt, M. (2009). Trötthet, vila och sömn. I A.-K. Edberg, & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (ss. 417–487). Lund: Studentlitteratur. Berger, J., Polivka, B., Smoot, E. A., & Owens, H. (2015). Compassion Fatigue in Pediatric
Nurses. Journal Of Pediatric Nursing, 30(6), e11-e17. doi:10.1016/j.pedn.2015.02.005
Bush, N. J. (2009). Compassion Fatigue: Are You at Risk?. Oncology Nursing Forum, 36(1), 24-28. doi:10.1188/09.ONF.24-28
CODEX. (2017). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad 5 april, 2018, från http://www.codex.vr.se/regler.shtml
Coetzee, S., & Klopper, H. (2010). Compassion fatigue within nursing practice: a concept analysis. Nursing & Health Sciences, 12(2), 235-243. doi:10.1111/j.1442-
2018.2010.00526.x
Drury, V., Craigie, M., Francis, K., Aoun, S., & Hegney, D. G. (2014). Compassion satisfaction, compassion fatigue, anxiety, depression and stress in registered nurses in Australia: Phase 2 results. Journal Of Nursing Management, 22(4), 519–531.
doi:10.1111/jonm.12168
Duarte, J., & Pinto-Gouveia, J. (2017b). Empathy and feelings of guilt experienced by nurses: A cross-sectional study of their role in burnout and compassion fatigue symptoms. Applied Nursing Research, 3542-47. doi:10.1016/j.apnr.2017.02.006
Duarte, J., & Pinto-Gouveia, J. (2017a). The role of psychological factors in oncology nurses' burnout and compassion fatigue symptoms. European Journal Of Oncology Nursing, 28114-121. doi:10.1016/j.ejon.2017.04.002
Eriksson, K. (1987). Pausen – En beskrivning av kunskapsobjekt (1:a uppl.). Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen (5:e uppl.). Stockholm: Liber AB.
Friberg, F. (2017c). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s.129–139). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s.141–152). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s.83–96). Lund: Studentlitteratur.
Galiana, L., Arena, F., Oliver, A., Sansó, N., & Benito, E. (2017). Compassion satisfaction, compassion fatigue, and burnout in Spain and Brazil: ProQOL validation and crosscultural diagnosis. Journal of Pain & Symptom Management, 53(3), 598-604. doi:10.1016/j.jpainsymman.2016.09.014
Giarelli, E., Denigris, J., Fisher, K., Maley, M., & Nolan, E. (2016). Perceived Quality of Work Life and Risk for Compassion Fatigue Among Oncology Nurses: A Mixed-Methods Study. Oncology Nursing Forum, 43(3), E121-E131. doi:10.1188/16.ONF.E121-E131
Holm, U. (2001). Empati: att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur och kultur.
Hooper, C., Craig, J., Janvrin, D., Wetsel, M., & Reimels, E. (2010). Compassion Satisfaction, Burnout, and Compassion Fatigue Among Emergency Nurses Compared With Nurses in Other Selected Inpatient Specialties. JEN: Journal Of Emergency Nursing, 36(5), 420-427. doi:10.1016/j.jen.2009.11.027
Hunsaker, S., Chen, H., Maughan, D., & Heaston, S. (2015). Factors That Influence the Development of Compassion Fatigue, Burnout, and Compassion Satisfaction in Emergency Department Nurses. Journal Of Nursing Scholarship, 47(2), 186-194. doi:10.1111/jnu.12122
Hunt, P. A., Denieffe, S. & Gooney, M. (2017). Burnout and its relationship to empathy in nursing: a review of the literature. Journal of Research in Nursing. 22(1-2), 7-22. doi: 10.1177/1744987116678902
Jenkins, B., & Warren, N. A. (2012). Concept analysis: compassion fatigue and effects upon critical care nurses. Critical Care Nursing Quarterly, 35(4), 388-395.
Kelly, L., Runge, J., & Spencer, C. (2015). Predictors of Compassion Fatigue and Compassion Satisfaction in Acute Care Nurses. Journal Of Nursing Scholarship, 47(6), 522-528. doi:10.1111/jnu.12162
Lachman, V. D. (2016). Ethics, Law, and Policy. Compassion Fatigue as a Threat to Ethical Practice: Identification, Personal and Workplace Prevention/Management Strategies. Medsurg Nursing, 25(4), 275-278.
Libris. (2017). National Library of Sweden. Hämtad 22 december, 2017, från http://librishelp.libris.kb.se/help/search_boolean_swe.jsp
Morrison, K., & Korol, S. (2014). Nurses' perceived and actual caregiving roles: Identifying factors that can contribute to job satisfaction. Journal of Clinical Nursing, 23(23– 24), 3468–3477.
Neville, K., & Cole, D. A. (2013). The Relationships Among Health Promotion Behaviors, Compassion Fatigue, Burnout, and Compassion Satisfaction in Nurses Practicing in a Community Medical Center. Journal Of Nursing Administration, 43(6), 348-354. doi:10.1097/NNA.0b013e3182942c23
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lipincott Williams & Wilkins.
Potter, P., Deshields, T., Divanbeigi, J., Berger, J., Cipriano, D., Norris, L., & Olsen, S. (2010). Compassion fatigue and burnout. Clinical Journal of Oncology Nursing, 14(5), E56- 62. doi:10.1188/10.CJON.E56-E62
Potter, P., Deshields, T., Berger, J. A., Clarke, M., Olsen, S., & Chen, L. (2013). Evaluation of a Compassion Fatigue Resiliency Program for Oncology Nurses. Oncology Nursing Forum, 40(2), 180-187. doi:10.1188/13.ONF.180-187
Sabo, B. (2011). Reflecting on the concept of compassion fatigue. OJIN: Online Journal of Issues in Nursing, 16(4).
Sacco, T. L., Ciurzynski, S. M., Harvey, M. E., & Ingersoll, G. L. (2015). Compassion Satisfaction and Compassion Fatigue Among Critical Care Nurses. Critical Care Nurse, 35(4), 32-44. doi:10.4037/ccn2015392
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartement. Hämtad 8 maj, 2018, från
Showalter, S. (2010). Compassion fatigue: What is it? Why does it matter? Recognizing the symptoms, acknowledging the impact, developing the tools to prevent compassion fatigue, and strengthen the professional already suffering from the effects. The American Journal of Hospice & Palliatve Care, 27(4), 239-242.
doi:10.1177/1049909109354096
Smart, D., English, A., James, J., Wilson, M., Daratha, K. B., Childers, B., & Magera, C. (2014). Compassion fatigue and satisfaction: A cross-sectional survey among US healthcare workers. Nursing & Health Sciences, 16(1), 3-10. doi:10.1111/nhs.12068
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom: Stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 12 juni, 2018, från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2003/2003-123-18
Stamm, B. H. (2010). TheConciseProQOLManual. Pocatello, ID:ProQOL.org. Hämtad 12 jun, 2018, från http://www.proqol.org/Home_Page.php
Steege, L. M., & Rainbow, J. G. (2017). Fatigue in hospital nurses — ‘Supernurse’ culture is a barrier to addressing problems: A qualitative interview study. International Journal Of Nursing Studies, 6720-28. doi:10.1016/j.ijnurstu.2016.11.014
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad den 26 december 2017 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtad 29 november, 2017, från https://www.swenurse.se/Sa- tycker- vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-
riktlinjer/kompetensbeskrivningfor- legitimerad-sjukskoterska/
Torjuul, K., Elstad, I., & Sørlie, V. (2007). Compassion and Responsibility in Surgical Care. Nursing Ethics, 14(4), 522-534. doi.org/10.1177/0969733007077886
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 23 april, 2018, från https://publikationer.vr.se/produkt/godforskningssed/? _ga=2.89592926.477079194.1511185472-180153132.1511185472
World Health Organization. (2016). ICD-10 (Version:2016). Hämtad 12 juni, 2018, från http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2016/en#/Z73.0
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s.59–82). Lund: Studentlitteratur.
BILAGA A: SÖKMATRIS
Databas &
datum Sökord Avgränsningar Antal träffar Lästa abstract Lästa artiklar Använda artiklar
PubMed
30/3–18 ”Compassion fatigue” AND ”empathy” AND ”nurs*” År 2013–2018 77 23 15 2 CINAHL Plus
30/3–18 ”Compassion fatigue” AND ”oncology” AND ”nurs*” Peer-reviewed År 2013–2018 35 15 7 2 CINAHL Plus
2/4–18 ”Compassion fatigue” AND ”Compassion satisfaction” AND ”nurs*”
Peer-reviewed
År 2010–2018 113 53 26 2 PubMed
2/4–18 ”Compassion fatigue” AND ”pediatric” AND ”nurs*” År 2013–2018 18 7 2 1 PubMed
3/4–18 ”Factors” AND ”burnout” AND ”compasion fatigue” AND ”nurses”
År 2013–2018 36 12 8 2 CINAHL Plus
3/4–18 ”Experience” AND ”copassion fatigue” AND ”nurs*”
Peer-reviewed
År 2013–2018 79 27 18 2
BILAGA B: KVALITETSGRANSKNING
Förslag på frågor vid granskning av kvalitativa studier enligt Friberg (2017) s. 187:
• Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
• Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade? • Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall beskriven?
• Vad är syftet? Är det klart formulerat? • Hur är metoden beskriven?
• Hur är undersökningspersonerna beskrivna? • Hur har data analyserats?
• Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? • Vad visar resultatet?
• Hur har författarna tolkat studiens resultat? • Vilka argument förs fram?
• Förs det några etiska resonemang?
• Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?
• Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, t.ex vårdvetenskapliga antaganden?
Förslag på frågor vid granskning av kvantitativa studier enligt Friberg (2017) s. 187–188:
• Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är detta i så fall formulerat och avgränsat?
• Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade? • Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? Hur är denna i så fall beskriven?
• Vad är syftet? Är det klart formulerat? • Hur är metoden beskriven?
• Hur har urvalet gjorts (t.ex antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskriterier)?
• Hur har data analyserats? Vilka statistiska metoder användes? Var dessa adekvata? • Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall hur?
• Vad visar resultatet? • Vilka argument förs fram?
• Förs det några etiska resonemang?
• Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall, t.ex vad gäller generaliserbarhet?
• Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, t.ex vårdvetenskapliga antaganden?”
Nej= 0 poäng Ja= 1 poäng
För kvalitativa artiklar: För kvantitativa artiklar:
0–6 = Låg kvalité 0–5= Låg kvalité
7–10 = Medelmåttlig kvalité 6–9 = Medelmåttlig kvalité 11–14 = God kvalité 10–13= God kvalité
Artiklar:
Frågor: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13.
1. Finns det tydliga problem att formulera?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
2. Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?
Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja
3. Finns det någon
omvårdnadsvetenskaplig teoribild beskriven?
Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej
4. Är syftet tydligt formulerat? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
5. Är metoden tydligt formulerat? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
6. Är undersökningspersonerna beskrivna?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
7. Finns det en beskrivning på hur data analyserats?
Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
8. Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja
9. Finns det ett tydligt resultat? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja
10. Förs det fram argument? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
11. Förs det några etiska resonemang?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej
12. Finns det metoddiskussion? Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja
13. Sker en återkoppling till teoretiska antaganden?
Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja
14. Beskrivs det hur författarna
tolkat studiernas resultat? (Endast kvalitativa artiklar)
Ja Ja Ja - - - Ja Ja Poängsumma: 13/ 14 13/ 14 13/ 14 11/ 13 8/1 3 12/ 13 12/ 13 8/1 3 12/ 13 12/ 13 10/ 13 12/ 14 12/ 14
BILAGA C: ARTIKELMATRIS
Författare
Årtal Tidskrift Titel Syfte Metod Resultat
1. Giarelli, E., Denigris, J., Fisher, K., Maley, M., & Nolan, E. (2016). Oncology Nursing Forum ”Perceived Quality of Work Life and Risk for Compassion Fatigue Among Oncology Nurses: A Mixed- Methods Study”. Att undersöka sjuksköterskans tankar kring risken för dem att uppleva
compassion fatigue. Samt, att beskriva sambandet mellan (a) sjuksköterskans egenskaper och arbetskvalité och (b) deras personliga stress och upplevda
arbetslivskvalitet.
Mixed method. 20 sjuksköterskor svarade på enkäter och genomförde en
intervju.
Analys utförd enligt en beskrivande analys NVIVO10.
Land: USA.
Det visade att cirka en tredjedel av sjuksköterskor som deltog i undersökningen upplevde sig ha livsfaktorer som utlöste stress vilket drabbade dem negativt och var en bidragande orsak till compassion fatigue. 2. Drury, V., Craigie, M., Francis, K., Aoun, S., & Hegney, D. G. (2014). Journal Of Nursing Management ”Compassion satisfaction, compassion fatigue, anxiety, depression and stress in registered nurses in Australia: Phase 2 results”. Att undersöka de bakomliggande faktorer som leder till compassion fatigue, compassion
satisfaction, ångest, depression och stress. Samt att beskriva de strategier som sjuksköterskor använder för att öka compassion satisfaction. Kvalitativ metod. 10 sjuksköterskor genomförde semistrukturerade intervjuer.
Analys utförd enligt Braun och Clarkes tema-metod.
Land: Australien.
Det visade att sjuksköterskor känner behov av att ha sociala nätverk och stöd. Samt, en trygg arbetsmiljö och livsstil och ledarskap för att skapa ett psykologiskt välbefinnande. 3. Potter, P., Deshields, T., Berger, J. A., Clarke, M., Olsen, S., & Chen, L. (2013). Oncology Nursing Forum ”Evaluation of a Compassion Fatigue Resiliency Program for Oncology Nurses”. Att göra en undersökning där ett speciellt framtaget program för onkologisjuksköterskor utbildar dem om compassion fatigue och dess förebyggande.
Mixed method. 13 sjuksköterskor svarade på enkäter och hade gruppsamtal. Analys utförd enligt programmet SAS och p-värde.
Land: USA.
Det visade att sjuksköterskor uppskattade att veta att de inte är ensamma i upplevelsen av compassion fatigue, de lärde sig strategier som var användbara för att förebygga uppkomsten av compassion fatigue.
4. Neville, K., & Cole, D-A. (2013). The Journal of Nursing Administration “The Relationships Among Health Promotion Behaviors, Compassion Fatigue, Burnout, and Compassion Satisfaction in Nurses Practicing in a Community Medical Center”. Att undersöka förekomsten av compassion fatigue bland sjuksköterskor och se effekten av hälsofrämjande beteenden. Kvantitativ metod. 214 stycken sjuksköterskor svarade på ett demografiskt frågeformulär. Analys utförd enligt Cronbachs alfa och p- värde.
Land: USA.
Det visade sig att
sjuksköterskor kan gynnas av hälsofrämjande beteenden och på så sätt kan minska risken för compassion fatigue och öka förekomsten av compassion satisfaction.
5. Sacco, T., Ciurzynski, S-M., Harvey, M- E., & Ingersoll, G- L. (2015).
Critical care nurses
“Compassion Satisfaction and Compassion Fatigue Among Critical Care Nurses”.
Att fastställa förekomsten av
compassion fatigue och compassion satisfaction hos sjuksköterskor. Kvantitativ metod. 221 sjuksköterskor svarade på enkäter i en tvärsnittsstudie under 2010.
Analys utförd enligt SPSS.
Land: USA.
Det visade att sjuksköterskor rapporterade signifikanta skillnader i compassion satisfaction och compassion fatigue relaterat till kön, ålder, utbildningsnivå och även andra faktorer. 6. Hooper, C., Craig, J., Janvrin, D., Wetsel, M., & Reimels, E. (2010). Journal Of Emergency Nursing ”Compassion Satisfaction, Burnout, and Compassion Fatigue Among Emergency Nurses Compared With Nurses in Other Selected Inpatient Specialties”. Att jämföra förekomsten av compassion satisfaction, utbrändhet och compassion fatigue bland akutsjuksköterskor och sjuksköterskor på andra vårdavdelningar. Kvantitativ metod. 109 sjuksköterskor svarade på enkäter. Analys utförd enligt SPSS, Pearsons test och p-värde.
Land: USA.
Det visade att
akutsjuksköterskor har större risk för compassion fatigue än sjuksköterskor på andra vårdavdelningar. 7. Berger J., Polivka B., Smoot E., Owens H. (2015). Journal Of Pediatric Nursing “Compassion Fatigue in Pediatric Nurses”. Att undersöka förekomsten av
compassion fatigue hos sjuksköterskor på en pediatrikavdelning.
Kvantitativ metod. 239 sjuksköterskor svarade på enkäter. Analys utförd enligt ANOVA och p-värde. Land: USA.
Det visade att sjuksköterskor drabbades av compassion fatigue då de bland annat tar hand om sjuka patienter dagligen. 8. Duarte, J., & Pinto- Gouveia, J (2017a). European Journal of Oncology Nursing ”The role of psychological factors in oncology nurses' burnout and compassion fatigue symptoms”.
Att undersöka vilken roll flera psykologiska faktorer har bland sjuksköterskor. Studien fokuserade på att klargöra relationen mellan bland annat empati, compassion satisfaction och compassion fatigue. Kvantitativ metod. 221 onkologisjuksköterskor svarade på enkäter i en tvärsnittsstudie. Analys utförd enligt Pearsons test, SPSS och p-värde. Land: Portugal.
Det visade att sjuksköterskor som hjälper och assisterar andra upplever compassion satisfaction och har mindre risk att uppleva compassion fatigue. 9. Hunsaker, S., Chen, H., Maughan, D., & Heaston, S. (2015). Journal of Nursing Scholarship “Factors That influence the development of Compassion fatigue, burnout, and compassion satisfaction in emergency department nurses”
Att undersöka faktorer som påverkar compassion fatigue, utbrändhet och compassion satisfaction inom akutsjukvård. Kvantitativ metod. 278 sjuksköterskor svarade på enkäter. Analys utförd enligt ANOVA, Pearsons korrelation, SPSS och p-värde.
Land: USA.
Det visade att ett bristande stöd från arbetsledningen ökade risken för compassion fatigue och utbrändhet. De sjuksköterskor med längre erfarenhet upplevde en lägre grad av compassion fatigue jämfört med de sjuksköterskor med kortare erfarenhet.
10. Duarte, J., & Pinto- Gouveia, J. (2017b). Applied Nursing Research “Empathy and feelings of guilt experienced by nurses: A cross- sectional study of their role in burnout and compassion fatigue symptoms”. Att undersöka relationen mellan empati och skuldkänslor relaterat till utbrändhet och compassion fatigue. Kvantitativ metod. 298 sjuksköterskor svarade på enkäter i en tvärsnittsstudie mellan åren 2014–2015.
Analys utförd enligt en beskrivande analys utifrån SPSS och p- värde.
Land: Portugal.
Det visade att det finns en risk att drabbas av compassion fatigue och utbrändhet då sjuksköterskor känner skuldkänslor och ångest vid patientens sjukdom.
11. Kelly, L.
(2015). Journal of Nursing Scholarship
”Predictors of compassion fatigue and compassion Satisfaction in acute care nurses”. Att undersöka compassion satisfaction och compassion fatigue bland sjuksköterskor inom akutsjukvården. Kvantitativ metod. 491 sjuksköterskor svarade på enkäter. Analys utförd enligt ANOVA och p-värde. Land: USA.
Det visade inga uppenbara skillnader mellan de olika vårdenheter och
arbetsuppgifter som undersöktes.
12. Torjuul, K., Elstad, I., & Sørlie, V. (2007). Nursing Ethics “Compassion and Responsibility in Surgical Care”.
Att undersöka hur sjuksköterskor hanterar lidande patienter och hur det led till compassion fatigue.
Kvalitativ metod. 10 sjuksköterskor deltog i intervjuer som sedan transkriberades. Analys utförd enligt Ricoueurs
fenomenologiska hermenuetiska tolkning. Land: Norge.
Det visade att sjuksköterskans känslighet gentemot
patientens lidande ökade desto längre erfarenhet de hade inom yrket.
13. Yoder, E. (2010). Applied Nursing Research “Compassion fatigue in nurses”. Att undersöka compassion fatigue bland flera
sjuksköterskor och vad som leder till det.
Mixed method. 106 sjuksköterskor svarade på enkäter och 71 av dem genomfördes med en narrativ del. Kvalitativ analys utifrån en innehållsanalys. Kvantitativ analys utifrån minitab software och p-värde. Land: USA.
Det visade att skillnader i upplevelser av compassion fatigue är relaterat till arbetstider, arbetsmiljö, personlighet samt tidigare erfarenheter som