• No results found

Sjuksköterskeyrket är i ständig förändring och behöver alltid anpassas till vårdens och patienters behov. Fenomenet compassion satisfaction upplevs som ett väsentligt forskningsområde då kravet på sjuksköterskan förändras med yrket. Ett användningsområde för compassion satisfaction skulle kunna vara att finna ett sätt att använda det som hanteringsstrategi för att skydda sjuksköterskans välmående. Det kan även vara nödvändigt för arbetsgivare att känna till fenomenet då medvetenheten om det kan hjälpa till att forma en arbetsmiljö som bidrar till sjuksköterskans upplevelse av compassion satisfaction. En ny forskning skulle kunna göras som denna men med frågor som är mer djupgående än de som var till detta examensarbete.

Ytterligare förslag till vidare forskning skulle kunna vara att göra studien med ett större antal informatörer för att få ett bredare analysenhet och på så sätt få en djupare förståelse om

fenomenet Compassion Satisfaction. Detta skulle kunna ge underlag för att utveckla kvantitativa instrument för vidare forskning eller andra datainsamlingsmetoder för att förstå fenomenet. Ytterligare ett förslag på forskning som väcktes under examensarbetegång var om ålder har någon inverkan på upplevelser och känslor kring fenomenet, eftersom under intervjuerna konstaterade författarna till detta examensarbete att det fanns varierande svar i hur sjuksköterskan upplevde vissa situationen när det vårdade palliativa patienter samt att det urskilde sig beroende på om det var en ung sjuksköterska eller en mer erfaren som intervjuades. Sjuksköterskan lever i ett ständigt förändrande yrke och att ha åldersspann som en

32

REFERENSLISTA

Andershed, B., Henoch, I., Ternestedt, B., & Österlind, J. (2012). De 6 S:n : en modell för personcentrerad palliativ vård (1. uppl). Lund: Studentlitteratur.

Alkema, K., Linton, J., & Davies, R. (2008). A Study of the Relationship Between Self-Care, Compassion Satisfaction, Compassion Fatigue, and Burnout Among Hospice

Professionals. Journal of Social Work in End-Of-Life & Palliative Care, 4(2), 101– 119. doi:10.1080/15524250802353934

Codex. (2018). Hämtad 19-11-01 från http://www.codex.vr.se/index.shtml.

Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.),Vetenskaplig teori och metod(s.143-154).Lund: Studentlitteratur AB.

Dataskyddsförordningen. (2016/679/EU) Hämtad från datainspektionens webbplats: https://www.datainspektionen.se/lagar-

regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsforordningen---fulltext/

Drury, V., Craigie, M., Francis, K., Aoun, S., & Hegney, D. (2013). Compassion satisfaction, compassion fatigue, anxiety, depression and stress in registered nurses in Australia: Phase 2 results. Journal of Nursing Management, 22(4), 519–531.

doi:10.1111/jonm.12168

Duarte, J., Pinto-Gouveia, J., & Cruz, B. (2016). Relationships between nurses’ empathy, self- compassion and dimensions of professional quality of life: A cross-sectional study.

International Journal of Nursing Studies, 60, 1–11. doi:10.1016/j.ijnurstu.2016.02.015

Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education

Today, 24(2), 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Helsindeklarationen. (2018). Hämtad 19-11-02 från https://www.wma.net/policies-post/wma- declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human- subjects/

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Kent, B., Anderson, N., & Owens, R. (2012). Nurses’ early experiences with patient death: The results of an on-line survey of Registered Nurses in New Zealand. International Journal of

Nursing Studies, 49(10), 1255–1265. doi:10.1016/j.ijnurstu.2012.04.005

Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl). Lund: Studentlitteratur.

33

Lag om etikprövning av forskning som avser människor. (SFS 2003:460). Hämtad 2019-11-10 från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning- som_sfs-2003-460

Landstinget Sörmland (2017). Hälso- och sjukvård. Hämtad 2018-12-13 från

https://www.landstingetsormland.se/Halsa-vard/sjukhus/Kullbergska-sjukhuset- Katrineholm/Katrineholm/Hemsjukvard/

Li, L., Ai, H., Gao, L., Zhou, H., Liu, X., Zhang, Z., … Fan, L. (2017). Moderating effects of coping on work stress and job performance for nurses in tertiary hospitals: a cross-sectional survey in China.(Report). BMC Health Services Research, 17(1), 1–8. doi:10.1186/s12913-017- 2348-3

Marcelle Miranda Da Silva, & Lorhanna Da Silva Lima. (2014). Participation of the family in hospital-based palliative cancer care: perspective of nurses. Revista Gaúcha de

Enfermagem, 35(4), 14–19. doi:10.1590/1983-1447.2014.04.45820

Melvin, C. (2012). Professional compassion fatigue: what is the true cost of nurses caring for the dying? International Journal of Palliative Nursing, 18(12), 606–

611.doi:10.12968/ijpn.2012.18.12.606

Niiyama, E., Okamura, H., Kohama, A., Taniguchi, T., Sounohara, M., & Nagao, M. (2008). A survey of nurses who experienced trauma in the workplace: influence of coping strategies on traumatic stress. Stress and Health, 25(1), 3–9. doi:10.1002/smi.1217

Perry, P. (2011). Concept Analysis: Confidence/Self‐confidence. Nursing Forum, 46(4), 218– 230. doi:10.1111/j.1744-6198.2011.00230.x

Polit, D., & Beck, C. (2012). Nursing Research generating and assessing evidence for nursing practice.Wolters Kluwer

Regionala cancercentrum i samverkan. (2016). Hämtad 2019-10-15 från

http://media.palliativ.se/2017/01/V%C3%A5rdprogram.pdf?fbclid=IwAR2LOR5RZWx7 WmlWQM5uCKDnFHj4P2ViPhE3yTbPGGtzZY5MADXkVuSgV1o

Sacco, T., & Copel, L. (2018). Compassion satisfaction: A concept analysis in nursing. Nursing

Forum, 53(1), 76–83. doi.10.1111/nuf.12213

Segesten, K., (2017). Användbara texter. I M, Febe Friberg., L. (Red.) Dags för uppsats: Vägledig för litteraturbaserad examensarbete (3:a uppl./s.49-59). Lund: Studentlitteratur.

SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen Stockholm: Riksdagsförvaltningen. Hämtad 2019-10-06 från Riksdagen webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160

SFS 2010:659. Patientlagen. Stockholm: Riksdagsförvaltningen. Hämtad 2018-12-03 från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

34

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010- 659

Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2019-01-06 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2018-12-18 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Thorson-Olesen, S., Meinertz, N., & Eckert, S. (2014). Caring for Aging Populations: Examining Compassion Fatigue and Satisfaction. Journal of Adult Development., 26(3), 232–240. doi:10.1007/s10804-018-9315-z

Vetenskapsrådet. (2002). CODEX: Forskningsetiska principer. Hämtad 2019-01-06 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

World Health Organization. (2018). Integrating palliative care and symptom relief into primary health care. Hämtad 2019-10-14 från

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/274559/9789241514477-eng.pdf?ua=1

Zambrano, S., Chur-Hansen, A., & Crawford, G. (2014). The experiences, coping

mechanisms, and impact of death and dying on palliative medicine specialists. Palliative

35

BILAGA.A:SÖKMATRIS

Databas

Datum

Sökord

Antal

träffar

Antal

lästa

abstract

Antal

lästa

fulltext

Antal

kvalitets-

granskade

Antal

valda

artiklar

CINAH

L Plus

11/16

nurse* AND

AND

palliative

care

25

3

1

1

1

CINAH

L Plus

11/16

nurse* AND

compassion

fatigue AND

Concept

27

2

1

1

1

CINAH

L Plus

11/16

nurse* AND

palliative

care AND

coping

mechanisms

23

11

1

1

CINAH

L Plus

11/16

compassion

satisfaction

AND

Hospice

professional

s

AND Nurses

AND self-

care

20

3

1

1

1

PubMed

11/24

nurse* AND

compassion

19

1

1

1

1

36

fatigue AND

Depression

CINAH

L Plus

09/2

Nurse*

AND early

experiences

AND Patient

death

9

3

1

1

1

CINAH

L Plus

09/2

Nurse*

AND

influence of

coping

strategies

AND

traumatic

stress

8

2

1

1

1

CINAH

L Plus

09/3

Nurse*

AND Stress

at workplace

AND

Effects on

job

performance

16

4

1

1

1

CINAH

L Plus

09/4

Nurse*

perspective

AND family

participation

13

4

1

1

1

37

AND

palliative

care

CINAH

L Plus

10/03

Nurse*

AND

Empathy

AND

Compassion

satisfaction

5

2

1

1

1

38

BILAGA.B:KVALITETSGRANSKNINGSTABELL

Artiklar Finns det en tydligt beskriven problem- formulering?

Finns det ett tydligt beskrivet syfte? Finns det en tydligt beskriven metod? Finns det en tydlig beskrivning av deltagare? Svarar resultatet på syftet? Framförs resultatet på ett tydligt sätt? Förs det en diskussion kring metoden? Förs det en diskussion kring resultatet? Först det ett etiskt resonemang? Poäng

1

Ja

Ja

ja

Nej

Ja

ja

Ja

Ja

Nej

7/9 (Hög)

2

Ja

Ja

ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

9/9 (Hög)

3

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

9/9 (Hög)

4

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Nej

Ja

Ja

8/9 (Hög)

5

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Nej

8/9 (Hög)

6

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

9/9 (Hög)

7

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

9/9 (Hög)

8

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

9/9 (Hög)

9

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

9/9 (Hög)

39

40

BILAGA. C: ARTIKELMATRIS

Artikel-

nummer

Författare

Titel (på engelska)

Tidskrift

År

Land

Syfte

Metod (ansats,

deltagare,

datainsamling,

dataanalys)

Resultat

1

Tara L. Sacco & Linda

Carman Copel.

Compassion satisfaction:

A concept analysis in

nursing.

Nursing Forum.

2018.

USA.

Att klargöra begreppet

Compassion

satisfaction inom

omvårdnad.

En kvantitativ

litteraturöversikt

enligt ”Walker and

Avant” metoden.

Forskning med fokus på compassion fatigue och dess

problem som medförs i hopp om att upplysa

professionen om att fokusen bör riktas mot den

positiva aspekten av att vårda svårt sjuka människor.

Konceptanalysen är ett steg i riktningen om att

främja vetenskapen som är relaterad till compassion

satisfaction inom omvårdnad för sjuksköterskan och

andra yrken inom vården.

2

Christina S Melvin.

Professional compassion

fatigue: what is the true

cost of nurses

caring for the dying?

International Journal of

Palliative Nursing.

2012.

USA.

Att vidare undersöka

compassion fatigue

inom hospice och

palliativ vård. Dess

olika effekter och

eventuella strategier

som sjuksköterskor

använder för att

hantera fenomenet.

En kvalitativ

studie som

intervjuar 6

sjuksköterskor

genom

halvstrukturerade

intervjuer.

Dataanalysen var

en innehållsanalys.

Med ökningen av äldre ökar behovet av hälso-

vårdresurser, inklusive hospice och palliativ vård.

Vikten av att upprätthålla sjuksköterskan

arbetslivskvalitet genom att lära sig mer om

”compassion fatigue”. Med mer förståelse kan

sjuksköterskan bli bättre på att identifiera tecken,

symptom i ett förebyggande syfte och med vidare

forskning belysa fenomenet compassion fatigue.

3

Sofia C. Zambrano, Anna

Chur-Hansen Gregory B.

Crawford.

Att utforska

erfarenheter,

hanterings

En kvalitativ

Studie som

intervjuar sju

En djupare förståelse utifrån vårdares perspektiv

inom palliativ vård. Dödens inverkan både de

mentala och det fysiska, meningsskapande attityder

41

The experiences, coping

mechanisms, and impact

of

death and dying on

palliative medicine

specialists.

Palliative and Supportive

Care.

2014.

USA.

mekanismer samt

dödens påverkan inom

palliativ vård.

palliativ medicin

specialister.

En innehållsanalys

med hjälp av

dataprogrammet

NVivo 8.

och strategier som förbättrar arbetslivskvaliteter för

vårdaren som arbetar nära döden och dess effekt.

Vidare studier kan gagna patientvård samt vårdarens

välbefinnande.

4

Karen Alkema , Jeremy

M. Linton & Randall

Davies.

A Study of the

Relationship Between

Self-Care,

Compassion Satisfaction,

Compassion Fatigue, and

Burnout Among Hospice

Professionals.

Journal of Social Work in

End-Of-Life & Palliative

Care.

2008.

USA.

Att utforska

förhållandet mellan

självomsorg,

utbrändhet,

Compassion

satisfaction och

Compassion Fatigue

hos vårdpersonalen på

Hospis.

Kvantitativ studie

med 37 deltagande

som jobbar inom

Hospis som

svarade på tre

demografiska

enkäter.

Dataanalys genom

SPSS mjukvara.

Ett preliminärt förhållande mellan självomsorg,

utbrändhet, Compassion satisfaction och Compassion

fatigue hos vårdpersonalen.

En vidare forskning behövs om den emotionella

hälsan och olika sjukvårdsstrategier samt vårdarens

inställning till Compassion fatigue.

42

5

Drury Vicki, Craigie,

Mark Francis, Karen

Aoun, Samar, Hegney,

Desley G

Compassion satisfaction,

compassion fatigue,

anxiety, depression and

stress in registered nurses

in Australia: Phase 2

results.

Journal of nursing

management.

2013.

Australien.

Att utforska de olika

faktorer som påverkar

compassion fatigue,

ångest depression och

stress samt beskriva

de strategier som

sjuksköterskan

använder för att skapa

Compassion

satisfaction.

En kvalitativ studie

där 10

sjuksköterskor

intervjuades och

fokusgruppen

ledda av en semi

strukturerade

intervjuer samt

fokusgrupper för

att uppmuntra

diskussioner om

ämnet.

Dataanalys var en

innehållsanalys

men hjälp av

NVivo9

programmet.

Resultatet påvisade olika lika förslag hur både

utbildning samt arbetsplats kan förbättra compassion

fatigue som exempel

omhändertagande tekniker samt arbetsinitierade

program. Studien lutar sig mer mot en slags

motståndskraft modell mer en Compassion

satisfaction.

6

Bridie Kent,Natalie

Elizabeth Anderson,

Glynn Owens.

Nurses’ early experiences

with patient death: The

results of an on-line

survey of Registered

Nurses in New Zealand.

International journal of

nursing studies.

2012

Syftet var att få svar

på fyra specifika

frågor om

sjuksköterskans möte,

erfarenheter och

tankar vid patient

dödsfall.

En kvantitativ

studie där 174

sjuksköterskor

svarade på en

online enkät.

Dataanalysen

genomfördes

genom

programvaran

SPSS 14.0.

Sjuksköterskor rapporterade att deras tidigaste möte

med patient död inträffade under grundutbildningen

vissa upplevde detta som ett lärande upplevelse

medan andra upplevde känslan av hjälplöshet, skuld

eller markant pågående besvär.

43

Nya Zeeland

7

Etsuko Niiyama , Hitoshi

Okamura , Akitsugu

Kohama, Takahide

Taniguchi , Mitsuhiko

Sounohara, Mitsushiro

Nagao.

A survey of nurses who

experienced trauma in the

workplace: influence of

coping strategies on

traumatic stress.

Wiley InterScience.

2008.

Japan.

Syftet var att

karaktärisera trauma

hos sjuksköterskan på

arbetsplatsen i detalj

och för att jämföra

hanteringsstrategier

som används av

sjuksköterskan.

En kvantitativ

studie där 782

sjuksköterskor

frågades om

traumatiska

upplevelser genom

enkätform.

Dataanalys genom

”KJ” metoden.

Resultaten antydde att positiv handling, positivt

tänkande, kognitivt undvikande, okontrollerat

tänkande och samtal leda till uthållighet av

traumatisk stress.

8

o

Li Li, Hua Ai, Lei Gao,

Hao Zhou, Xinyan Liu,

Zhong Zhang, Tao Sun,

Lihua Fan.

Moderating effects of

coping on work stress and

Syftet med denna

studie var att

undersöka de måttliga

effekterna av

hanteringsstrategier på

arbetsstress samt jobb

prestandan.

En kvantitativ

studie där 852

sjuksköterskor

svarade på en

enkät.

Dataanalysen

genomfördes med

Resultatet visade tre undergrupper av arbetsstress var

negativt relaterade till jobbprestanda. Positiva

hanteringsstrategier minskade patientvård och

jobbprestanda medans negativa hanterings strategier

modererade arbetsbelastningen samt tid och mellan

arbetsmiljö, resurser och prestanda.

44

job performance for nurses

in tertiary hospitals: a

cross-sectional survey in

China.

o

BMC Health Services

Research.

o

2017.

o

Kina.

o

mjukvaruprogram

met SPSS V19.0.

9

Marcelle Miranda da

Silvaa, Lorhanna da Silva

Lima

Participation of the family

in hospital-based palliative

cancer care: perspective of

nurses.

Revista Gaúcha de

Enfermagem.

2014.

Brasilien.

Målet med studien var

att förstå

sjuksköterskans

perspektiv om

familjens deltagande i

palliativ cancer

omsorg och att

analysera

omvårdnadsstrategier

för att tillgodose deras

behov.

En kvalitativ

forskning där 17

sjuksköterskor

intervjuades genom

semistrukturerade

intervjuer.

Dataanalysen var

en innehållsanalys.

Resultatet visade sig bidra till att främja familjens

anpassning och integritet, för att balansera det

beroende och oberoende beteendet samt till att

främja livskvalitet och komfort.

45

10

Joana Duarte, Jose ́ Pinto-

Gouveia, Barbara Cruz

Relationships between

nurses’ empathy, self-

compassion and

dimensions of professional

quality of life: A cross-

sectional

study.

International journal of

nursing studies.

2016.

Portugal.

Syftet med studie var

att utforska hur empati

och självkänsla

relaterade till

professionell

livskvalitet.

Kvantitativ studie

där 280

sjuksköterskor

svarade på en

enkät.

Dataanalysen

genomfördes med

Pearson’s

coefficient

correlations och

Hierarchical

multiple

regressions.

Det visade sig att empati och självkänsla

förutspådde det tre aspekterna av professionell

livskvalitet. Empatisk oro var förknippas med

Compassion satisfaction samt med Compassion

fatuige.

46

Projektets titel: Sjuksköterskans upplevelse av compassion satisfaction

i vårdandet utav patienter inom palliativ vård.

Studentens namn: Andreas Saxin

Utbildningsnivå: Grundnivå

Adress: Trollesundsvägen 33 12432 Bandhagen

Telefon: 070 752 57 73

E-post: asn17015@student.mdh.se

Studentens namn: Maximiliano Tomasevich

Utbildningsnivå: Grundnivå

Adress: Prästgårdsgränd 12 12544 Älsvjö

Telefon:073 720 5218

E-post: mph17001@student.mdh.se

Handledarens namn: Annelie Rylander och Tina Petersson

Telefon: 01615322 (Annelie) 016153728 (Tina)

E-post:

annelie.rylander@mdh.se

tina.pettersson@mdh.se

1. Plats där projektet skall genomföras (ange inrättning, institution, klinik):

På ett sjukhus i Mälardalen.

2. Forskningsproblemet I ett övergripande sammanhang:

Forskning har genomförts kring fenomenet compassion fatigue. Detta beskrivs som

en emotionell utmattning i den empatiska förmågan. Detta fenomen kopplas ofta

samman med, och anses vara en bidragande faktor till utbrändhet. Något som

förklaras i forskning som en motpart och en motarbetande faktor mot compassion

fatigue är fenomenet compassion satisfaction. Under sökandet av vetenskapliga

artiklar som handlade om compassion satisfaction visade det sig inte finnas många

47

som fokuserar på fenomenet specifikt. Målet är att bidra till kunskapen och

bakgrunden om hur compassion satisfaction påverkar sjuksköterskan i deras

kliniska arbete. Med god förståelse för compassion satisfaction som en

motarbetande faktor för utbrändhet samt compassion fatigue så finns

förhoppningen av att denna studie kan bidra till fördjupad kunskap och förståelse

för sjuksköterskan.

3. Tidigare redovisade resultat inom problemområdet:

Sacco och Copel (2018) nämner sex krav som måste uppfyllas för att

sjuksköterskan ska uppleva compassion satisfaction. Sjuksköterskans önskan att

skapa ett omsorgsfullt förhållande med patienten och dess anhöriga. Att dessa

relationer och möten kan ge tacksamhet, positiva känslor av uppfyllelse och

värdighet för sjuksköterskan. En positiv miljö som inte orsakar upprepade

traumatiska känslor för sjuksköterskan. Det behöver finnas ett empatiskt samband

mellan sjuksköterskan och patienten som kan utvecklas i altruism, förståelse samt

sympati. Att negativa exponeringar från vårdsituationer kan ge negativa känslor

hos sjuksköterskan. Det sista kravet är att det måste finnas en positiv aspekt av de

negativa exponeringarna och känslorna som sjuksköterskan exponeras av.

Utbrändhet definieras som att ha känslor av hopplöshet, en upplevd

arbetsrelaterad svårighet att utföra ett arbete där stressnivåerna är höga menar

Sacco och Copel (2018). Som följd av exponering och som åskådare till olika typer

av traumatiska situationer kan detta leda till sekundär traumatisk stress,

utbrändhet och psykiska skador för sjuksköterskan (Sacco & Copel, 2018).

Tidigare forskning visar på en kunskapslucka hos sjuksköterskan gällande

compassion satisfaction. Sacco och Copel, (2018) menar att bristen på kunskap

utgör en risk för sjuksköterskan för att kunna förebygga och eventuellt se tecken på

compassion fatigue.

Med mer kunskap om fenomenet kan en omvårdnadstrategi samt verktyg ges till

sjuksköterskan för att på bästa sätt undvika och motverka en uppkomst

av compassion fatigue (Sacco & Copel, 2018). Melvin, (2012) menar att det finns ett

samband mellan compassion satisfaction, compassion fatigue och utbrändhet

något som Drury et al, (2013) håller med om. Att sjuksköterskan ligger i riskzonen

på grund av sitt arbete där medkänsla och empati är kärnan i omvårdnad, något

som kan vara emotionellt påfrestande. Bristande stöd på arbetsplatsen och

bristande kunskap om compassion fatigue är huvudsakligen problemet menar

Alkema, Linton & Davies 2008)

48

Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av compassion satisfaction i

vårdandet av patienter inom palliativ vård.

5. Redogör översiktligt för undersökningsproceduren, datainsamlingen, datas

karaktär: (Bifoga enkät, intervjuguide etc, samt informationsbrev* till

forskningspersonerna).

Efter att den etiska ansökan från skolan har blivit godkänd kommer följande att

genomföras:

Verksamhetschef och enhetschef kontaktas via mail av författarna. Efter initialt

samtycke från verksamhetschefens och enhetschef har införskaffats kommer

datainsamlingen ske genom semistrukturerade intervjuer med avdelningens

sjuksköterskor. Målet med examensarbetet är att intervjua 6-8 informanter.

Innan intervjuerna genomförs kommer deltagarna att få ett informationsbrev av

författarna personligen tillsammans med en muntlig presentation av studien.

Informationsbrevet informerar om studiens syfte, genomförande, hur deltagarnas

svar kommer att användas, förvaras samt hur de kan göra för att komma i kontakt

med författarna eller handledare. Det framgår tydligt i informationsbrevet att det

är frivilligt att deltaga och att intervjun kan avbrytas när som helst. Innan intervjun

genomförs kommer deltagarna att få skriva under en blankett för samtycke

Deltagarna behåller både en kopia av informationsbrevet och samtyckesblankett.

Intervjun kommer att spelas in via diktafon och endast identifieras med nummer

och aldrig med deltagarens namn eller övriga personuppgifter. Datamaterialet

kommer att transkriberas och kodas på samma sätt som inspelningen.

Intervjuerna kommer att ske på en lugn och ostörd plats som informanterna själv

får välja. Intervjuerna planeras ta ca 30 min till 1 timma. Författarna kommer att

dela intervjuerna mellan varandra och intervjua en person åt gången var. En

intervju kommer alltså genomföras av en författare och den andra författaren

kommer observera. En färdigskapad intervjuguide kommer följas som grundar sig

på den forskning och metodlitteratur som har samlats avförfattarna. Intervjuguide

bifogas i bilaga: E. Efter datainsamling kommer ljudinspelningen att transkriberas

och därefter analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys.

Innan intervjuerna genomförs kommer en pilotintervju genomföras med en

sjuksköterska med erfarenhet av ämnet. Till pilotintervjun kommer alla

ovanstående steg att följas. Pilotintervjun genomförs för att undersöka hur lång tid

intervjun tar, om intervjufrågorna behöver ändras för att kunna nå ämnet som

önskas.

Informationsbrevet kommer också att skickas direkt till verksamhetschef och

enhetschefen via mail.

49

Då detta potentiellt kan vara känslosamma intervjuer kommer den författaren som

leder intervjun att ha tillgång till kontaktuppgifter till företagshälsovård i

Related documents