Då denna studie undersökt tolkning och tillämpning av undantagsbestämmelsen med en liten urvalsgrupp vore det intressant att besvara studiens frågeställningar med ett större underlag och därmed få veta om denna studies resultat är generaliserbart.
Med tanke på att det, såvitt den här studien har kunnat utröna, inte tidigare har forskats i detta ämne ses ett behov av vidare forskning som angeläget för att säkerställa att undantags-bestämmelsen uppfyller sitt syfte. Ett annat område att forska vidare om är om det finns ett samband mellan lärares kunskap om olika funktionsnedsättningar och deras användande av undantagsbestämmelsen.
38
Referenser
Abrahamsson, B., Berg, G. & Wallin, E. (1999). Organisations- och läroplansperspektiv. En väg mot en teori om skolan som institution. Pedagogisk Forskning i Sverige. 4 (2), 145-161. Ahlberg, A. (2017). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Liber. Annerstedt, C. & Larsson, S. (2010). I have my own picture of what the demands are ...: Grading in Swedish PEH — problems of validity, comparability and fairness. European
Physical Education Review, 16 (2), 97-115.
Berg, G. ( 2012, 5 december). Frirumsteorins organisationsteoretiska grundvalar.
Skolorganisation och skolkultur 4.
https://wpress.miun.se/forskarbloggen/2012/12/05/skolorganisation-och-skolkultur-4-frirumsteorins-organisationsteoretiska-grundvalar
Berg, G. (2015a). Att förstå skolan. Studentlitteratur.
Berg, G. (2015b). Skolans kommunalisering och de professionellas frirum (Utbildningsvetenskapliga studier, 2015:2). Mittuniversitetet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:886016/FULLTEXT01.pdfs
Broady, D. & Lindblad, S. (1999). På återbesök i ramfaktorteorin. Pedagogisk Forskning i
Sverige. 4 (1), 1-4.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Crisp, V. (2010). Judging the grade: exploring the judgement processes involved in examination grading decisions. Evaluation & Research in Education, 23(1), 19-35.
Dahllöf, U. (1999). Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet - En tillbakablick. Pedagogisk
Forskning i Sverige. 1999 årg. 4 (1), 5-29.
Guskey, T.R. & Jung, L.A. (2009). Grading and Reporting in a Standards-Based
Environment: Implications for Students with Special Needs. Theory Into Practice, 48(1), 53-62.
Harlen, W., & Deakin Crick, R. (2002). A systematic review of the impact of summative assessment and tests on students ́ motivation for learning (EPPI-Centre Review, version 1.1*). In: Research evidence in educational library. Issue 1. London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education.
Jacobson, K. & Skansholm, A.(2019), Handbok i uppsatsskrivande - för
39
Klapp, A. & Cliffordson, C. (2009). Effects of student characteristics on grades in compulsory school. Educational Research and Evaluation, 15(1), 1-23.
Klapp Lekholm, A. (2010). Lärares bedömningspraktik. Forskning om undervisning och
lärande, 1 (3), 20-29.
Klapp Lekholm, A. (2011). Effects of School Characteristics on Grades in Compulsory School. Scandinavian journal of educational research, 55(6), 587-608.
Kvale, S. & Brinkmann, S.(2019). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Kurth, J., Gross, M., Lovinger S. & Catalano, T. (2012). Grading students with significant disabilities in inclusive settings: teachers perspectives. The Journal of International
Association of Special Education, 12 (1), 41–57.
Lindblad, S., Linde, G., & Naeslund L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft.
Pedagogisk Forskning i Sverige. 1999 4 (1), 93–109.
Lundgren, U. P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk
forskning i Sverige, 4(1), ss.31-41.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Reviderad 2019. (2019).
Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Mastergeorge, A. M. & Martinez, J. F. (2010). Rating Performance Assessments of Students with Disabilities: A Study of Reliability and Bias. Journal of Psychoeducational Assessment,
28(6), 536-550.
Mickwitz, L. (2015). En reformerad lärare: Konstruktionen av en professionell och
betygssättande lärare i skolpolitik och skolpraktik. (Doktorsavhandling, Institutionen för
pedagogik och didaktik, Stockholms Universitet).
Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.
https://www.regeringen.se/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b59/den-nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.-20092010165
Regeringskansliet. (2020, 1 januari). Idag bli barnkonventionen svensk lag.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/01/idag-blir-barnkonventionen-svensk-lag/
40 SFS 1994:1194. Grundskoleförordning. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/grundskoeforordning-19941194_sfs-1994-1194 SFS 2010:800. Skollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen. (2009). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan. (Rapport, 2009:6)
https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/tkg/2009/funktionsnedsattning/skolsituationen-elever-med-funktionsnedsattning.pdf
Skolverket. (2015). Skolreformer i praktiken. Hur reformerna landade i grundskolans vardag
2011–2014 (Rapport 418). Bilaga 3. Den nya läroplanen. Hämtad 2020-11-08 från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65bbd2/1553966405934/Bilaga
%203.%20Den%20nya%20l%C3%A4roplanen.pdf
Skolverket. (2018). Betyg och betygsättning. Skolverkets allmänna råd med kommentarer https://www.skolverket.se/getFile?file=4000
Skolverket. (2020a). Sätta betyg i grundskolan. Hämtad 2020-10-15 från
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/betyg-i-grundskolan/satta-betyg-i-grundskolan
Skolverket. (2020b). Ändrade kursplaner i grundskolan. Hämtad 2020-10-05 från https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/reviderade-kurs--och-amnesplaner/andrade-kursplaner-i-grundskolan
Skolverket. (2020c). Att göra extra anpassningar och ge särskilt stöd i grundskole- och gymnasieutbildning. Hämtad 2020-10-10 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/att-gora-extra-anpassningar-och-ge-sarskilt-stod-i-grundskole--och-gymnasieutbildning
Skolverket. (2020d). Undantagsbestämmelsen vid betygssättning. Hämtad 2020-11-20 från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/undantagsbestammelsen-vid-betygssattning#h-Hurmananvanderundantagsbestammelsen
Skolverket. (2020e). Simning i skolan. Hämtad 2020-11-06 från
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/simning-i-skolan Socialstyrelsen. (2020). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2020-10-27
41
Stukat, S. (2009). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur. SPSM. (2019, 21 januari). Vad menas med liknande personliga förhållanden? Frågor och svar. Hämtad 2020-10-20 från
https://www.spsm.se/stod/fraga-en-radgivare/fragor-och-svar/fragor-och-svar/vad-menas-med-liknande-personliga-forhallanden-i-undandtagsbestammelsen/
Svennberg, L., Meckbach. J., & Redelius. K. (2018). Swedish PE teachers struggle with assessment in a criterion-referenced grading system. Physical Education and Sport
Pedagogy, 23(4), ss.381-393.
Trost, J. (2014). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur.
Unescorådet, Svenska. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådet. Hämtad 2020-10-15 från
http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf Vetenskapsrådet. (2015). Betygens geografi. Forskning om betyg och summativa
bedömningar i Sverige och internationellt. (Delrapport från skolforsk-projektet).
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25a3a/1555422955412/Betygens-geografi_VR_2015.pdf. Hämtad 2020-10-15
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011) https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vårdguiden 1177. (2020). Ordlista för jämlik vård. Hämtad 2020-10-25 från¨
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sa-fungerar-varden/lagar-och-bestammelser/ordlista-for-jamlik-vard/
Waldow, F. (2014 ). Conceptions of Justice in the Examination Systems of England,
Germany, and Sweden: A Look at Safeguards of Fair Procedure and Possibilities of Appeal.
Comparative Education Review,58(2), 322-343.
Wikström, C. (2009). National Curriculum Assessment in England – A Swedish Perspective.