Delar av vårt insamlade material som vi inte redovisar i denna studie visade att pedagogerna ofta i sitt arbete med barnen ställdes inför en del svåra besluta att fatta. Vilka beslut som skulle fattas berodde många gånger på kontexten runt barnet. Detta innebär att pedagogen måste vara flexibel och hela tiden reflektera över hur olika situationer kan lösas. Detta skulle kunna undersökas närmre genom observationer och på så sätt se strategier och metoder de använder sig av i olika situationer i förskolan.
27
Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.
Berggrensson, L. & Cedervall, I. (2015). Identitetsskapande i legots värld. I Dahlbeck, P. &
Westlind, K. (red), Förskola i rörelse och förändring (s. 85-106). Lund: Studentlitteratur.
Cecchin, D. (2010). Med leken som inspiration- från barnens spår till läroplansmål. I Kragh-Müller, G., Ørsted Andersen, F. & Veje Hvitved, L. (red.), Goda lärmiljöer för barn (s. 61-79). Lund: Studentlitteratur.
Dahlbeck, P. & Westlund, K. (2015). Att gå med lätta steg. I Dahlbeck, P. & Westlind, K. (red), Förskola i rörelse och förändring (s. 135-142). Lund: Studentlitteratur.
Einarsdóttir, J. (1998). The role of adults in children´s dramatic play in Icelandic preschools.
European early childhood education research journal, 6(2), 87-106.
doi:10.1080/13502939885208261
Einarsdóttir, J. (2014) Children’s perspectives on the role of preschool teachers. European early childhood education research journal, 22(5), 679-697.
doi:10.1080/1350293X.2014.969087
Eriksson Bergström, S. (2017). Rum, barn och pedagoger: om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L.
(2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (Femte upplagan). Stockholm: Wolters Kluwer.
Hansen, H. & Nilsson, P. (2015). Superhjältar. I Dahlbeck, P. & Westlind, K. (red), Förskola i rörelse och förändring (s. 27-57). Lund: Studentlitteratur.
Isbell, R. (2010). Inredning av en väl fungerande lek-och lärmiljö i förskolan. I Kragh-Müller, G., Ørsted Andersen, F. & Veje Hvitved, L. (red.), Goda lärmiljöer för barn (s. 81-100).
Lund: Studentlitteratur.
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2003). Förskolans vardag. I Johansson, E. &
Pramling Samuelsson, I. (red), Förskolan-barns första skola! (s. 9-29). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2006). Lek och läroplan: möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2007). "Att lära är nästan som att leka": lek och lärande i förskola och skola. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Johnson, J.E., Christie, J.F. & Wardle, F. (2005). Play, development, and early education.
Boston: Pearson/Allyn and Bacon.
Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Kragh-Müller, G. (2010). Fri lek och lärande. I Kragh-Müller, G., Ørsted Andersen, F. & Veje Hvitved, L. (red.), Goda lärmiljöer för barn (s. 17-37). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kylén, J. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.
Lillemyr, O.F. (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Lindqvist, G. (1996). Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och skola.
Lund: Studentlitteratur.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. &
Franzén, K. (red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 144-156). Stockholm:
Liber.
Løndal, K., & Greve, A. (2015). Didactic approaches to child-managed play: Analyses of teacher´s interaction styles in kindergartens and after-school programmes in Norway.
International journal of early childhood, 47(3), 461-479. doi:10.1007/s13158-015-0142-0 Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2006). Play and learning-inseparable dimensions in preschool practice. Early child development and care, 176(1), 47-65.
doi:10.1080/0300443042000302654
Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2009). Why do children involve teachers in their play and learning?. European early childhood education research journal, 17(1), 77-94.
doi:10.1080/13502930802689053
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). Allmänna råd med kommentarer för förskolan. ([Ny, rev. uppl.]).
Stockholm: Skolverket.
SOU 1997:157. Att erövra världen: Förslag till läroplan för förskolan. Stockholm: Frizes Tjora, A. (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: kvalitativ forskning i praktiken. (1.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Tsai, C-Y. (2015). Am I interfering? Preschool teacher participation in children play.
Universal journal of educational research, 3(12), 1028-1033. doi:10.13189/ujer.2015.031212 Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Diss. Lund:
Lunds universitet, 2004. Malmö.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka. Stockholm: Liber.
Øksnes, M. (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. (1.
uppl.) Stockholm: Liber.
Bilaga 1
Hej.
Vi som kontaktar er heter Malin Furbo och Nathalie Fjällstål och vi läser förskollärarprogrammet på Högskolan Väst. Under termin 6 skriver vi vårt examensarbete och vi har valt att titta på pedagogens roll i den fria leken på förskolan. Syftet med studien är att undersöka pedagogers resonemang om det egna deltagande i den fria leken.
Vi kommer att samla in data till vårt examensarbete genom att intervjua pedagoger som arbetar på förskolor i närområdet. Intervjuerna kommer att dokumenteras genom ljudupptagning för att sedan ligga till grund för vårt arbete. Val av tid och plats kommer vi gemensamt överens om utifrån vad som passar er och verksamheten. Intervjuerna kommer att äga rum någon gång mellan 11/4-20/4 eller efter överenskommelse. Vår förhoppning är att du är intresserad av att delta i vår undersökning och har möjlighet att avsätta ca 1,5timme för ett samtal.
Under vårt arbete följer vi Vetenskapsrådets etiska principer, vilket innebär att allt deltagande i undersökningen är helt frivilligt och att alla deltagare har möjligheten att när som helst välja att avsluta sitt samarbete med oss och deltagande i studien godkänns skriftligt.
All information som lämnas kommer behandlas anonymt, inga namn på personer eller förskolor ska kunna identifieras i vårt arbete, och insamlad data kommer endast att användas i vårt examensarbete. Ljud och textmaterial kommer att förvaras säkert för att förhindra spridning till obehörig.
Vid frågor vänligen kontakta oss eller vår handledare via telefon eller mail.
Vi ser fram emot ett framtida samarbete, med vänlig hälsning Malin Furbo Nathalie Fjällstål
E-mail: malin.furbo@student.hv.se E-mail: nathalie.fjallstal@student.hv.se Tel: 073-943 74 83 Tel: 070-230 75 61
Handledare: Ingrid Granbom E-mail: ingrid.granbom@hv.se
Bilaga 2
Intervjuguide:
Inledande frågor:
• Examensår.
• År i yrket.
• Ålder.
• Kön
• Befattning.
Uppdraget:
• Hur ser man på den fria leken?
• Viktiga egenskaper hos pedagogen när man deltar i den fria leken?
Organisation:
• Förutsättningar för fri lek?
• Hinder för fri lek?
• Hur är den fria leken organiserad?
Deltagande:
• Hur deltar man?
• Varför deltar man?
• Varför deltar man inte?
Övrigt:
Egna reflektioner/tankar
Bilaga 3
Vi har valt att fördela samtliga förekommande uppgifter av vårt examensarbete jämt sinsemellan.
Malin Furbo Nathalie Fjällstål