Förslag på vidare forskning

En intressant aspekt av den empiri som samlades in vid intervjustudien var hur intervjuobjekten användande Spotify. Intervjuobjekten beskrev att de lyssnade på musik genom Spotify majoriteten av sin vakna tid. Spotify används i skolan dels som medierande artefakt i musikundervisningen, dels för att filtrera bort störande ljud när eleverna arbetar på egen hand i andra ämnen. Att undersöka hur detta informella lärande enligt Gullbergs (2002) definition

påverkar det musikaliska kunnandet, hur Spotify i detta fall verkar som en medierande artefakt för musikinlärning är ytterst intressant.

Ett annat intressant fokus för kommande studier vore att genomför en fältstudie där digitala verktyg introduceras för elever under handledning och att undersöka hur de digitala verktygen verkar som medierande artefakter när de används i sin fulla potential.

Referenslista

Asp, K. (2015). Mellan klassrum och scen: en studie av ensembleundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Diss. Lund: Lunds universitet, 2015. Lund.

Backman Bister, A. (2014). Spelets regler: en studie av ensembleundervisning i klass. Diss.

Stockholm: Stockholms universitet, 2014. Stockholm.

Boström, L. (1998). Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books.

Boström, L. (2004). Lärande & metod: lärstilsanpassad undervisning jämfört med

traditionell undervisning i svensk grammatik. Diss. Jönköping : Jönköpings högskola, 2004. Jönköping.

Bråten, I. (1998). Om Vygotskijs liv och lära. I I. Bråten (red.), Vygotskij och pedagogiken (s.

7-32). Lund: Studentlitteratur.

Bråten, I. & Thurmann-Moe, A C. (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. I I. Bråten (red.), Vygotskij och pedagogiken (s. 103-119).

Lund: Studentlitteratur.

Dale, E L. (1998). Lärande och utveckling i lek och undervisning. I I. Bråten (red.), Vygotskij och pedagogiken (s. 33-59). Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R.

Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl., s. 13-38). Stockholm: Liber.

Gullberg, A. (2002). Skolvägen eller garagevägen studier av musikalisk socialisation. Diss.

(sammanfattning), 2002. Luleå. Från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:990611/FULLTEXT01.pdf

Hanken, I.M. & Johansen, G. (2013). Musikkundervisningens didaktikk. (2. utg.) Oslo:

Cappelen Damm akademisk.

Hellgren, J. (2011). "I min familj är vi omusikaliska": en studie av barns musikaliska identitet. Licentiatuppsats ; Luleå: Luleå tekniska universitet, 2011. Piteå.

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling - Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, ss.

152-170.

Janssen, J., Stoyanov, S., Ferrari, A., Punie, Y., Pannekeet, K., & Sloep, P. (2013). Experts' views on digital competence: Commonalities and differences. Computers &

Education, 68, 473-481.

Kempe, A. & West, T. (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Norstedt.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Luckin, R. (2010). Re-Designing Learning Contexts : Technology-Rich, Learner-Centred Ecologies. New York: Routledge.

Mars, A. (2016). När kulturer spelar med i klassrummet: en sociokulturell studie av ungdomars lärande i musik. Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2016. Luleå.

Nilsson, B. (2002). "Jag kan göra hundra låtar": barns musikskapande med digitala verktyg.

Diss. Lund : Univ., 2002. Malmö.

Prensky, M. (2010). Teaching digital natives: partnering for real learning. Thousand Oaks, Calif.: Corwin.

Skolverket (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i musik (reviderad 2017). Stockholm:

Skolverket. Från https://www.skolverket.se/getFile?file=3864

Skolverket (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011c). Musik. [PDF]. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-

program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne/svid12_5dfee44715d35a5cdfa92a3/1530 314731/syllabuscw/jsp/subject.pdf;jsessionid=C991F56E5B840F9F78321EC4AC304 E2A?subjectCode=MUS&version=3

Skolverket (2018). Digitaliseringen i skolan: möjligheter och utmaningar. Stockholm:

Skolverket. Från https://www.skolverket.se/getFile?file=3971

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet.

Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Webster, P. (2009). Music technology as a servant to real music experience, Orff Echo, XLII (1), 9-12. Hämtad 20 februari, 2019, från

http://www.peterrwebster.com/pubs/OrffWebster.pdf

Wahlström, K. (2003). Flickor, pojkar och pedagoger: jämställdhetspedagogik i praktiken.

Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR.

Wong, L.-H., & Looi, C.-K. (2011). What seams do we remove in mobile-assisted seamless learning? A critical review of the literature. COMPUTERS & EDUCATION, 57(4), 2364–2381. https://doi.org/10.1016/j.compedu.

Zimmerman Nilsson, M. (2009). Musiklärares val av undervisningsinnehåll: en studie om undervisning i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan. Diss.

Göteborg: Göteborgs universitet.

Bilaga 1:

Forskningsstudie om användandet av digitala verktyg i ensembleundervisning.

Jag heter Björn Fahlander och utbildar mig till ämneslärare med inriktning musik vid Luleå Tekniska Universitet. Jag håller på att skriva mitt examensarbete där jag genomför en studie i hur digitala verktyg används i ensembleundervisning. Fokus i studien kommer att ligga på hur digitala verktyg används vid egenstudier. Med digitala verktyg menar jag program och appar för t.ex. inspelning, musik- och videotjänster och metronomer. Jag söker därför efter lärare och elever som undervisar eller läser Ensemble med körsång och som vill delta i studien.

Deltagande i studien innebär att ni vid en intervju delar med er av era erfarenheter och tankar kring användandet av digitala verktyg som stöd för ensembleundervisning och ensemblespel.

Intervjun kommer att ta mellan trettio minuter och en timme. Intervjuerna kommer att spelas in. Materialet kommer att transkriberas (skrivas ned) och enbart transkriberingarna av intervjuerna kommer att redovisas i materialet. I materialet kommer ni som svarspersoner samt den skola ni arbetar/studerar vid att ges ett fiktivt namn.

Att delta i studien är frivilligt och ni kan välja att avbryta ert deltagande i studien även efter intervjun är genomförd genom att kontakta mig och meddela att ni inte längre önskar att medverka.

Med Vänliga Hälsningar Björn Fahlander

Mail: Kontaktuppgifter borttagna

Student, Musiklärareutbildningen vid Luleå Tekninska Universitet

Handledare:

Susanna Leijonhufvud

Mail: Kontaktuppgifter borttagna

Jag medger härmed att jag tagit del av informationen ovan och lämnar informerat samtycke till att intervjuas kring mina erfarenheter och tankar kring användandet av digitala verktyg vid ensembleundervisning och ensemblespel. Jag godkänner även att en ljudupptagning av

intervjun spelas in.

Underskrift: ______________________________

Namnförtydligande: ______________________________

Ort/datum: ______________________________

Bilaga 2:

Intervjumall lärare:

Intervjumall:

Intervjufrågor till musiklärare angående användandet av digitala verktyg i ensembleundervisning

1. Kan du beskriva din arbetssituation idag?

2. Vad har du för utbildning och hur länge har du arbetat?

3. Använder du några digitala verktyg i din undervisning?

4. Hur ser du på användandet av digitala verktyg i musikundervisning?

5. Hur ser du på möjligheten för elever att förbereda sig inför lektioner i ensemble?

6. Känner du igen det som visas på någon av bilderna?

Vad används programmet eller liknande program till?

Använder du programmet eller liknande program privat?

På vilket sätt?

Använder du programmet eller liknande program i din undervisning?

På vilket sätt?

Vilka för- och nackdelar upplever du finns för lärande genom att använda programmet eller liknande program?

7. Använder du något annat digitalt verktyg i ditt musicerande eller i din undervisning?

På vilket sätt?

8. Hur påverkar lärandet anser du sker genom att använda dessa verktyg?

Lär sig eleverna använda verktygen och/eller påverkar det musikinlärningen?

Bild 1:

Bild:2

Bild 3:

Bild 4: Bild 5:

Intervjumall Elever:

1. Vilket program läser ni?

2. Vilken klass går ni i?

3. Hur länge har ni hållit på med musik?

4 .Vilket/vilka instrument spelar ni?

5. Vad lyssnar ni på för musik på fritiden?

6. Vilken musik föredrar ni att spela?

7. Hur ser du på möjligheten att förbereda dig inför ensembleundervisning?

På vilket sätt?

8. Känner ni igen något av det som visas på bilderna?

Använder ni det programmet/saken privat?

På vilket sätt?

Använder ni det programmet/saken i skolan?

På vilket sätt?

Använder ni det programmet/saken när ni musicerar?

På vilket sätt?

9. Använder ni några andra program/appar när ni musicerar/övar/lyssnar på musik?

På vilket sätt?

10. Använder ni några andra program/appar vid musiklektionerna?

På vilket sätt?

11. Hur påverkar lärandet anser du sker genom att använda dessa verktyg?

Lär sig eleverna använda verktygen och/eller påverkar det musikinlärningen?

Bild 1: Bild2:

Bild 3: Bild 4:

Bild 5:

Bild 6:

Bild 7: