Förslag till vidare forskning - Diskussion om resultaten, slutsatserna och metoden

I: Ser du några hinder eller möjligheter i utredningen?

7. Diskussion om resultaten, slutsatserna och metoden

7.2 Förslag till vidare forskning

Studien syftar till att kartlägga hur socialsekreterare handlägger LVM ärenden och på vilket sätt faktorer som kön, makt och ålder genomsyrar det utredande och beslutande arbetet. Vidare ämnar studien undersöka hur nämnda faktorerna kön och ålder påverkar tolkningen av LVM lagstiftningen. Val av kön och genus som teoretiskt ramverk i denna studie motiveras utifrån den begränsade forskning kring klientens kön som påverkande faktor i

socialsekreterares bedömningar. Det insamlade datamaterialet har mynnat ut i ett resultat som återspeglar hur normativa könsföreställningar uttrycks i de intervjuade socialsekreterarnas bedömningar. Utifrån studiens primära fynd kring kön och genus som påverkande faktorer i intervjuande socialsekreterares bedömningar, vid sidan av en tidigare forskning som har potential att utvecklas, ser vi behovet av att bedriva mer forskning kring ämnet. Behovet utgörs av relevansen i att förstå hur normativa könsföreställningar om män och kvinnor som missbrukar påverkar det utredande arbetet inom socialt arbete. I en sådan studie hade det varit intressant att studera vilka könsföreställningar som präglar och synliggörs i det utredande arbetet samt socialsekreterarnas egna medvetenhet kring sina fördomar.

8. Referenser

Akademikerförbundet SSR. (2006). Etik i socialt arbete: Etisk kod för socialarbetare. Hämtad 2020-01-16 från

https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete_2017_w.pdf Alfvengren, Å. (2014). Socialtjänsten ansvar för vuxna missbrukare. I Eneroth, E. (red.) (2014). Juridik för socialt arbete. (2. uppl.) Malmö: Gleerup.

American Psychiatric Association.American Psychiatric Association. DSM-5 Task Force. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders [Elektronisk resurs] : DSM-5. (5th ed.) Arlington, VA: American Psychiatric Association.

Billquist, L., & Skårner, A. (2009). En påtvingad relation: stöd och kontroll i

kontaktmannarelationen inom LVM-vården. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 26(3), 243-263.

Bodil Karlsson, L. (2012) Kvinnor som missbrukar. I Piuva, K. & Karlsson, L.B. (red.) (2012). Genusperspektiv i socialt arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Ekendahl, M. (2001). Tvingad till vård: missbrukares syn på LVM, motivation och egna

möjligheter (Diss.) Stockholm:, Institutionen för socialt arbete,Socialhögskolan).

Ekendahl, M. (2011). Socialtjänst och missbrukarvård: bot eller lindring?. Nordic studies on

alcohol and drugs, 28(4), 297-319.

Grahn, R., Lundgren, L. M., Chassler, D., & Padyab, M. (2015). Repeated entries to the Swedish addiction compulsory care system: A national register database study. Evaluation

and program planning, 49, 163-171.

Helmersson Bergmark, K. (2002) Kvinnor och alkohol. I Leissner, T. & Hedin, U. (red.) (2002). Könsperspektiv på missbruk: antologi. Bettna: Bjurner och Bruno.

Hirdman, Y. (1988). Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala

underordning. Uppsala: Maktutredningen.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, S.Å. (2015) Michel Foucault och sanningens historia. I Månson, P. (red.) (2015).

Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker. (9. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Nilsson, M (2014) Att samla in kvalitativa data – halvstrukturerade intervjuer. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.

Padyab, M., Grahn, R., & Lundgren, L. (2015). Drop-out from the Swedish addiction compulsory care system. Evaluation and program planning, 49, 178-184.

Palm, J. (2009). “Man Får Inte Supa Ihjäl Sig Enligt Svensk Lagstiftning!”: Svenska socialarbetares tal om bruket av tvångsvård. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 26(3), 277–293. doi: 10.1177/145507250902600304

Palm, J. (2003). Kvinnor & män i svensk missbruksbehandling. En beskrivning av personalen

inom socialtjänstens missbrukarvård i Stockholms län och deras syn på missbrukarvården år 2002. SoRAD-forskningsrapport nr 7. Stockholm: Centrum för Socialvetenskaplig Alkohol-

och Drogforskning.

Piuva, K. & Karlsson, L.B. (red.) (2012). Genusperspektiv i socialt arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Sallmén, B. (1999). Compulsory treatment of alcoholics. Psychiatric comorbidity,

psychological characteristics, coercive experiences and outcome.

Lund University: Department of Clinical Alcohol Research and Psychology.

SFS 1988:870. Lag om vård av missbrukare i särskilda fall. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.

SOU 2011:35. Bättre insatser vid missbruk och beroende: Individen, kunskapen och

ansvaret. Fritzes offentliga publikationer.

https://www.regeringen.se/contentassets/0c778ea424b749b89225617e54558413/battre- insatser-vid-missbruk-och-beroende-del-1-av-2-forord-och-kapitel-1-12-bilaga-1-5-sou- 201135

SOU 2004:3. Gällande rätt. Regeringskansliet.

https://www.regeringen.se/49b6b1/contentassets/d3b77d94413d45fd8f308d8f3755c3c7/del- 3-t.o.m.-kap.-8

Socialstyrelsen (2015). Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Hämtad den: 2019-11-18 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-1-10.pdf

Socialstyrelsen (2018). Statistik om insatser till vuxna personer med missbruk och beroende

2018. Hämtad: 2019- 12-05 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/statistik/2019-5-19.pdf

Socialstyrelsen (2019). Statistikbas för vuxna personer med missbruk och beroende. Hämtad 2019-12-05 från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_mis/resultat.aspx

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme utmaningar i socialt

Socialstyrelsen (2019). Statistikbas för vuxna personer med missbruk och beroende. Hämtad 2019-12-05 från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_mis/resultat.aspx

Storbjörk, J (2003). Kvinnor & män i svensk missbruksbehandling. En beskrivning av

personalen i Stockholms läns landstings beroendevård och deras syn på missbrukarvården år 2001. SoRAD-forskningsrapport nr 8. Stockholm: Centrum för Socialvetenskaplig Alkohol-

och Drogforskning.

Szklarski, A. (2019). Fenomenologi. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i

kvalitativ analys. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wallander, L., & Blomqvist, J. (2005). Who “needs” compulsory care?: A factorial survey of Swedish social workers’ assessments of clients in relation to the Care of Abusers (Special Provisions) Act. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 22(1_suppl), 63–85. doi:

10.1177/145507250502201S24

Werb, D., Kamarulzaman, A., Meacham, M. C., Rafful, C., Fischer, B., Strathdee, S. A., & Wood, E. (2016). The effectiveness of compulsory drug treatment: a systematic review.

International Journal of Drug Policy, 28, 1-9. Hämtad 2019-09-10 från:

9. Bilagor

Bilaga 1-Vinjett Sara

Sara Svensson 58 år.

1. Du får som missbrukshandläggare ett telefonsamtal från en anställd på en stödorganisation, med följande information:

Vi på stödorganisationen Hand och Hjärta känner stor oro för Sara. Sara har varit gäst hos oss på Hand och Hjärta i princip dagligen de senaste fem åren. Vi uppfattar att Sara har stora problem med alkohol och att det har blivit stadigt värre. Senaste tre månaderna har Sara varit onykter redan när hon kommit på morgonen. Tror att hon sover ute för det mesta. Hon har haft en lägenhet med boendestöd från socialpsykiatrin men blev oense med personalen, verkar inte ha någon kontakt alls med dem längre. Sara är dessvärre ofta hotfull mot andra av våra besökare, något som har ökat sista veckorna till den grad att vi överväger att inte låta henne komma hit. Det är inget elakt i Sara men när hon dricker och inte tar sina mediciner som hon ska så blir hon oberäknelig och vi måste se till allas trygghet här. Sara har troligen varit aktuell hos socialtjänsten tidigare men inte på senare år.

Sara har magrat säkert 10 kg sista månaderna. Det verkar som hon har svårt att behålla maten för hon spyr varje dag efter lunchen här, och frukosten hoppar hon alltid över. En av våra andra brukare har berättat för mig att hon sett Sara hosta upp blod vid några tillfällen. Jag har försökt prata med Sara om att dra ner på drickat och söka hjälp för hälsan men det vill hon inte lyssna på. Förra tisdagen blev hon riktigt upprörd och skrek att hon skulle göra slut på alltihop, att det inte var någon idé att fortsätta. På fredagen kom hon tillbaka igen men vi var rejält oroliga och övervägde att kontakta hennes syster i Norrköping som vi vet att hon besöker ibland. Jag har berättat för Sara hur oroliga vi är för henne och hon vet att jag gör denna anmälan. Hon är inte glad åt det men förhoppningsvis så förstår hon någonstans att vi bara vill henne väl.

- Vad tänker du om den här situationen? - Bedömer du att det finns skäl för oro? - Föranleder informationen utredning?

- Vad är det första du gör som en del i en sådan utredning?

- Vilken ytterligare information behöver du, och hur skaffar du den? - Vilka insatser tänker du kan bli aktuella?

- På vilket sätt vägleder LVM lagstiftningen dig här i ditt arbete? 2. Några dagar senare inkommer

Anmälan från läkare enligt 6§ LVM avseende Sara Svensson 58 år

Sara Svensson inkom till kliniken 180404 med ambulanstransport. Svensson hade alkoholrelaterade kramper och misstänkt delirium tremens. Hon vårdas nu på PIVA och bedöms vara i fortsatt behov av akut sjukvård ytterligare en tid till dess att hennes fysiska och psykiska hälsotillstånd har stabiliserats. Utöver kramper och ett avklingande delirium tremens lider Svensson troligen av en inflammerad bukspottkörtel, förstorad lever samt misstänkt esofagusvaricer.

Sara Svensson är således i behov av akut inneliggande sjukvård. Tyvärr är hennes vilja och samtycke att kvarstanna på avdelningen vacklande. Enligt min bedömning skulle en avbruten vård kunna vara förenad med absolut livsfara. Efter dragning i kollegiet är min bedömning att insatser med stöd av LPT inte är tillämpligt.

Sara Svensson är känd patient på kliniken sedan tidigare med en historia av återkommande vårdtillfällen på TNE, tillnyktringsenheten, i samband med alkoholmissbruk. Dokumenterad mångårig psykisk ohälsa med ett fåtal inneliggande vårdtillfällen, då alltid i samband med alkoholöverkonsumtion. Ingen klar diagnos dock, medicin för ångest och vanföreställningar i perioder. Läkarkontakt via Regionens öppenvård.

- Hur tänker du kring den information som kommit till kring klienten i fråga? - Hur hade du som socialsekreterare gått vidare med din bedömning efter denna

information?

- Vilka hinder och möjligheter ser du? - Behöver du mer information?

- Hur använder du dig av lagstiftningen (LVM) med informationen i åtanke? 3. Föreställ dig nu att Sara är 28 år gammal i stället för 58 år.

- Vad hade blivit annorlunda?

- Hur påverkar den här informationen din första bedömning?

- Hade du behövt någon ytterligare information om klienten var yngre? - Vilka andra vill du blanda in?

Bilaga 2-Vinjett Joakim

Joakim Svensson 58 år

1. Du får som missbrukshandläggare ett telefonsamtal från en anställd på en stödorganisation, med följande information:

Vi på stödorganisationen Hand och Hjärta känner stor oro för Jocke. Jocke har varit gäst hos oss på Hand och Hjärta i princip dagligen de senaste fem åren. Vi uppfattar att Jocke har stora problem med alkoholen och att det har blivit stadigt värre. Senaste tre månaderna har han varit onykter redan när han kommit på morgonen. Tror att han sover ute för det mesta. Han har haft en lägenhet med boendestöd från socialpsykiatrin men blev oense med personalen, verkar inte ha någon kontakt alls med dem längre. Jocke är dessvärre ofta hotfull mot andra av våra besökare, något som har ökat sista veckorna till den grad att vi överväger att inte låta honom komma hit. Det är inget elakt i Jocke men när han dricker och inte tar sina mediciner som han ska så blir han oberäknelig och vi måste se till allas trygghet här.

Jocke har magrat säkert 10kg sista månaderna, verkar som han har svårt att behålla maten för han spyr varje dag efter lunchen här, frukosten hoppar han alltid över. En av våra andra brukare har berättat för mig att hon sett Jocke hosta upp blod vid några tillfällen. Jag har försökt prata med Jocke om att dra ner på drickat och söka hjälp för hälsan men det vill han inte lyssna på. Förra tisdagen blev han riktigt upprörd och skrek att han skulle göra slut på alltihop, att det inte var någon idé att fortsätta. På fredagen kom han tillbaka igen men vi var rejält oroliga och övervägde att kontakta hans syster i Norrköping som vi vet att han besöker ibland. Jag har berättat för Jocke hur oroliga vi är för honom och han vet att jag gör denna anmälan. Han är inte glad åt det men förhoppningsvis så förstår han någonstans att vi bara vill honom väl.

- Vad tänker du om den här situationen? - Bedömer du att det finns skäl för oro? - Föranleder informationen utredning?

- Vad är det första du gör som en del i en sådan utredning?

- Vilken ytterligare information behöver du, och hur skaffar du den? - Vilka insatser tänker du kan bli aktuella?

- På vilket sätt vägleder LVM lagstiftningen dig här i ditt arbete? 2. Några dagar senare inkommer

Anmälan från läkare enligt 6§ LVM avseende Joakim Svensson 58 år

Joakim Svensson inkom till kliniken 180404 med ambulanstransport. Svensson hade alkoholrelaterade kramper och misstänkt delirium tremens. Han vårdas nu på PIVA och bedöms vara i fortsatt behov av akut sjukvård ytterligare en tid till dess att hans fysiska och psykiska hälsotillstånd har stabiliserats. Utöver kramper och ett avklingande delirium tremens lider Svensson troligen av en inflammerad bukspottkörtel, förstorad lever samt misstänkt esofagusvaricer (åderbrock magsstrupen).

Joakim Svensson är således i behov av akut inneliggande sjukvård. Tyvärr är hans vilja och samtycke att kvarstanna på avdelningen vacklande. Enligt min bedömning skulle en avbruten vård kunna vara förenad med absolut livsfara. Efter dragning i kollegiet är min bedömning att insatser med stöd av LPT inte är tillämpligt.

Joakim Svensson är känd patient på kliniken sedan tidigare med en historia av återkommande vårdtillfällen på TNE, tillnyktringsenheten, i samband med alkoholmissbruk. Dokumenterad mångårig psykisk ohälsa med ett fåtal inneliggande vårdtillfällen, då alltid i samband med alkoholöverkonsumtion. Ingen klar diagnos dock, medicin för ångest och vanföreställningar.