Vidare forskning behövs inom samtliga områden. Idag finns det exempelvis begränsad forskning om vårdgivares kunskaper om och attityder till användandet av musik inom omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Forskning om varför inte fler vårdgivare använder musik inom omvårdnad skulle kunna bidra till att eventuella orsaker kan identifieras och bearbetas samt att förutsättningar kan skapas. Ökad kunskap om musikinterventioners positiva effekter kan
förhoppningsvis även öka intresset för och främja implementering inom vården. För att underlätta för vårdgivare skulle riktlinjer angående musikaktiviteters utformning kunna tas fram, exempelvis gällande längd på session och lämplig tid på dygnet.
29
Referenser
* De referenser med en stjärna framför sig är de artiklar som har använts till resultatet.
Azermai, M. (2015). Dealing with behavioral and psychological symptoms of dementia: A general overview. Psychology Research and Behavior Management,
8, 181-185. doi:10.2147/PRBM.S44775
Bodin, M. (2012). Ordlista. I K. Sundell (Red.), Att göra effektutvärderingar (s. 547-578). Stockholm: Gothia.
* Chu, H., Yang, C.-Y., Lin, Y., Ou, K.-L., Lee, T.-Y., O’Brian, A. P., & Chou, K.-R. (2014). The impact of group music therapy on depression and cognition in elderly persons with dementia: A randomized controlled study. Biological
Research For Nursing, 16(2), 209-217. doi:10.1177/1099800413485410
Clifford, C., & Doody, O. (2018). Exploring nursing staff views of responsive behaviours of people with dementia in long‐stay facilities. Journal of Psychiatric
and Mental Health Nursing, 25(1), 26-36. doi:10.1111/jpm.12436
Daly, J. M., Bay, C. P., Levy, B. T., & Carnahan, R. M. (2015). Caring for people with dementia and challenging behaviours in nursing homes: A needs assessment geriatric nursing. Geriatric Nursing, 36(3), 182-191.
doi:10.1016/j.gerinurse.2015.01.001
De Souto Barreto, P., Lapeyre-Mestre, M., Vellas, B., & Rolland, Y. (2014). From rural to urban areas: Differences in behavioural and psychological symptoms of dementia in nursing home residents according to geographical location.
Psychogeriatrics, 14(4), 229 - 234. doi:10.1111/psyg.12063
Edberg, A.-K. (2011). Att möta personer med demens. I A.-K. Edberg (Red.), Att
30
Eriksdotter Jönhagen, M. (2011). Demenssjukdomar: En översikt. I A.-K. Edberg (Red.), Att möta personer med demens (2. uppl. s. 345-356). Lund:
Studentlitteratur.
Fazio, S., Pace, D., Flinner, J., & Kallmyer, B. (2018). The fundamentals of person-centered care for individuals with dementia. Gerontologist, 58(1), 10-19. doi:10.1093/geront/gnx122
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier (4. uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl. s. 133-143).
Lund: Studentlitteratur.
* Götell, E., Brown, S., & Ekman, S.-L. (2009). The influence of caregiver singing and background music on vocally expressed emotions and moods in dementia care: A qualitative analysis. International Journal of Nursing Studies, 46(4), 422- 430. doi:10.1016/j.ijnurstu.2007.11.001
* Hung Hsu, M., Flowerdew, R., Parker, M., Fachner, J., & Odell-Miller, H. (2015). Individual music therapy for managing neuropsyciatric symptoms for people with dementia and their carers: A cluster randomised controlled feasibility study. BMC Geriatrics, 15(1), 84-102. doi:10.1186/s12877-015-0082-4
Judd, M., & Pooley, J. A., (2014). The psychological benefits of participating in group singing for members of the general public. Psychology of Music, 42(2), 269- 283. doi:10.1177/0305735612471237
Kitwood, T. (1997). Dementia reconsidered: The person comes first. London: Open University.
31
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Lund:
Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för
studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.
Kwan, C. K., & Clift, S. (2017). Exploring the processes of change facilitated by musical activities on mental wellness. Nordic Journal of Music Therapy, 1-17. doi:10.1080/08098131.2017.1363808
* Lin, Y., Chu, H., Yang, C.-Y., Chen, C.-H., Chen, S.-G., Chang, H.-J., … Chou, K.-R. (2010). Effectiveness of group music intervention against agitated behavior in elderly persons with dementia. International Journal of Geriatric Psychiatry,
26(7), 670-678. doi:10.1002/gps.2580
Läkemedelsverket (2008). Läkemedelsbehandling och bemötande vid
beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom – BPSD. Hämtad 28
mars, 2018, från Läkemedelsverket, https://lakemedelsverket.se/upload/halso-och- sjukvard/behandlingsrekommendationer/BPSD-rek_webb_bokm%c3%a4rken.pdf
Läkemedelsverket (2017). Behandling och bemötande vid beteendemässiga och
psykiska symtom vid demenssjukdom – BPSD. Hämtad 28 mars, 2018, från
Läkemedelsverket,
https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Behandlingsrekommendationerna /Behandlingsrekommendationer-A-O/Behandlingsrekommendationer---
listan/Behandling-och-bemotande-vid-beteendemassiga-och-psykiska-symtom- vid-demenssjukdom--BPSD-/
Markovic, A., Kühnis, J., & Jäncke, L. (2017). Task context influences brain activation during music listening. Frontiers in human neuroscience, 11, 1-14. doi:10.3389/fnhum.2017.00342
32
* Marmstål Hammar, L., Emami, A., Engström, G., & Götell, E. (2011). Communicating through caregiver singing during morning care situations in dementia care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 160-168.
doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00806.x
* McDermott, O., Orrell, M., & Ridder, H. M. (2014). The importance of music for people with dementia: The perspectives of people with dementia, family carers, staff and music therapists. Aging & Mental Health, 18(6), 706-716.
doi:10.1080/13607863.2013.875124
Olazarán, J., Reisberg, B., Clare, L., Cruz, I., Peña-Casanova, J., del Ser, T., … Muñiz, R. (2010). Nonpharmacological Therapies in Alzheimer’s Disease: A Systematic Review of Efficacy. Dementia and Geriatric Cognitive Disorders,
30(2), 161-178. doi:10.1159/000316119
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2016). Nursing research: Generating and assessing
evidence for nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wilkins.
* Raglio, A., Bellandi, D., Baiardi, P., Gianotti, M., Ubezio, M. C., Zanacchi, E., … Stramba-Badiale, M. (2015). Effect of active music therapy and individualized listening to music on dementia: A multicenter randomized controlled trial. Journal
of the American Geriatrics Society, 63(8), 1534-1539. doi:10.1111/jgs.13558
* Raglio, A., Bellelli, G., Traficante, D., Gianotti, M., Ubezio, M. C., Gentile, S., ... Trabucchi, M. (2010). Efficacy of music therapy treatment based on cycles of sessions: A randomised controlled trial. Aging & Mental Health, 14(8), 900-904. doi:10.1080/13607861003713158
* Raglio, A., Bellelli, G., Traficante, D., Gianotti, M., Ubezio, M. C., Gentile, S., ... Trabucchi, M. (2012). Addendum to ‘Efficacy of music therapy treatment based on cycles of sessions: A randomised controlled trial’ (Raglio et al., 2010). Aging &
33
* Ray, K. D., & Mittelman, M. S. (2017). Music therapy: A nonpharmacological approach to the care of agitation and depressive symptoms for nursing home residents with dementia. Dementia, 16(6), 689-710.
doi:10.1177/1471301215613779
* Ridder O., H. M., Stige, B., Qvale, L. G., & Gold, C. (2013). Individual music therapy for agitation in dementia: An exploratory randomized controlled trial. Aging & Mental Health, 17(6), 667-678. doi:10.1080/13607863.2013.790926
Sacks, O. (2007). Musicophilia: Tales of music and the brain. New York: Random House.
* Sakamoto, M., Ando, H., & Tsutou, A. (2013). Comparing the effects of different individualized music interventions for elderly individuals with severe dementia. International Psychogeriatrics, 25(5), 775-784.
doi:10.1017/S1041610212002256
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Schmidt, S. G., Dichter, M. N., Palm, R., & Hasselhorn, H. M. (2012). Distress experienced by nurses in response to the challenging behaviour of residents: Evidence from German nursing homes. Journal of Clinical Nursing, 21(21-22), 3134-3142. doi:10.1111/jocn.12066
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Smedler, A.-C. (2012). Forskningsetik. I K. Sundell (Red.), Att göra
effektutvärderingar (s. 57–90). Stockholm: Gothia.
Socialstyrelsen. (u.å.). MMSE, MMT (Mini Mental State Examination, Mini Mental
34
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarb ete/mmsemmt
Socialstyrelsen. (2009). Nationella indikatorer för god vård. Hämtad 18 mars, 2018, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17797/2009-11- 5.pdf
Socialstyrelsen. (2011). Alzheimers sjukdom. Hämtad 29 januari, 2018, från http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/Alzheimer/Sidor/Default.aspx
Socialstyrelsen (2017). Nationella riktlinjer 2017: Vård och omsorg vid
demenssjukdom: Stöd för styrning och ledning. Hämtad 12 mars, 2018, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20739/2017-12- 2.pdf
SOSFS 2005:12. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och
sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
* Sung, H.-C., Chang, A. M., & Lee, W.-L. (2010). A preferred music listening intervention to reduce anxiety in older adults with dementia in nursing homes.
Journal of Clinical Nursing, 19(7–8), 1056-1064. doi: 10.1111/j.1365-
2702.2009.03016.x
* Sung, H.-C., Lee, W.-L., Chang, S.-M., & Smith, G. D. (2011). Exploring nursing staff’s attitudes and use of music for older people with dementia in long- term care facilities. Journal of Clinical Nursing, 20(11-12), 1776-1783.
doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03633.x
* Sung, H.-C., Lee, W.-L., Li, T.-L., & Watson, R. (2012). A group music intervention using percussion instruments with familiar music to reduce anxiety and agitation of institutionalized older adults with dementia. International Journal
35
* Tuckett, A. G., Hodgkinson, B., Rouillon, L., Balil-Lozoya, T., & Parker, D. (2014). What carers and family said about music therapy on behaviours of older people with dementia in residential aged care. International Journal of Older
People Nursing 10(2), 146-157. doi:10.1111/opn.12071
* Vink, A. C., Zuidersma, M., Boersma, F., de Jonge, P., Zuidma, S. U., & Slaets, J. P. J. (2013). The effect of music therapy compared with general recreational activities in reducing agitation in people with dementia: A randomised controlled trial. International Journal of Geriatric Psychiatry, 28(10), 1031-1038.
doi:10.1002/gps.3924
* Wang, S.-C., Yu, C.-L., & Chang, S.-H. (2017). Effect of music care on
depression and behavioral problems in elderly people with dementia in Taiwan: A quasi-experimental, longitudinal study. Aging & Mental Health, 21(2), 156-162. doi:10.1080/13607863.2015.1093602
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En
bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization [WHO]. (2017). Dementia. Hämtad 29 januari, 2018, från WHO, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs362/en/
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl. s. 57–79). Lund:
1
Bilaga I. Sökmatris
Databas Sökord Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal valda artiklar CINAHL Dementia AND
Music therapy. Peer-reviewed. År 2008–2018
247 30 8 3 2
PubMed Dementia AND Music therapy AND Nursing.
172 19 7 0 0
PubMed Dementia AND Music therapy AND Nursing
Free Full Text.
15 15 4 2 2
CINAHL Dementia AND Singing therapy AND Nursing Peer-reviewed. År 2008–2018
19 19 6 3 1
PubMed Dementia AND Nursing AND Music.
Free full text.
31 31 6 2 0 Web of Science Dementia AND music therapy. År 2008–2018. All open access. English language 72 72 16 2 1
PubMed Dementia AND Music therapy AND Nursing AND Caregiver 32 22 7 3 2 Web of Science Dementia AND Music AND Singing AND Nursing AND Caregiver. År 2008–2018 4 4 3 0 0
PubMed Dementia AND Nursing AND
2 Music AND Singing AND Caregiver Web of Science Dementia AND Caregiver AND Music AND Singing 14 14 5 4 0
PubMed Dementia AND Music AND Singing AND Nursing homes NOT hospital 6 6 2 0 0 Web of Science Dementia AND Music therapy AND Singing AND Care home
9 9 3 0 0
CINAHL Ridder (Selected Field: AU Author) AND Dementia. Engelskt språk. Peer-reviewed. År 2008–2018 9 9 4 1 1
CINAHL Experience AND Dementia AND Music. Engelskt språk. Peer- reviewed. År 2008– 2018 35 35 8 1 1 Web of Science
Nursing staff AND Dementia AND Care AND Music
39 39 1 1 1
CINAHL Dementia AND Music intervention AND BPSD AND Quality of life. Engelskt språk. Peer-reviewed. År 2008–2018 3 3 2 1 1 Web of Science Söker på referens ur annan artikel: Effectiveness of group music 1 1 1 1 1
3
intervention against agitated behavior in elderly persons with dementia
Web of Science
Söker på referens ur annan artikel: The effect of music therapy compared with general recreational activities in reducing agitation in people with dementia: a randomised controlled trial 1 1 1 1 1 Web of Science Söker på referens ur annan artikel: The influence of caregiver singing and background music on vocally expressed emotions and moods in dementia care: A qualitative analysis 1 1 1 1 1 Web of Science Söker på referens ur annan artikel: Efficacy of music therapy treatment based on cycles of sessions: A randomised controlled trial 2 2 2 2 2
PubMed Söker på referens ur annan artikel: The Impact of Group Music Therapy on Depression and Cognition in Elderly Persons With Dementia A Randomized Controlled Study 1 1 1 1 1
4
5
6
Bilaga III. Artikelmatris
Sammanställning av artiklar (n=18) som ligger till grund för resultatet. Författare
År Land
Titel Syfte Design
Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Chu, H., Yang, C.-Y., Lin, Y., Ou, K.-L., Lee, T.-Y., O’Brian, A. P., & Chou, K.-R. 2014 Taiwan
The impact of group music therapy on depression and cognition in elderly persons with dementia: A randomized
controlled study
Att fastställa effektiviteten av musikterapi i grupp relaterat till att minska depression och skjuta upp försämringen av kognitiva funktioner hos äldre personer med demens.
Kvantitativ ansats Deltagarna delades slumpmässigt in i en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Båda grupperna erhöll standardomvårdnad. Försöksgruppen fick även musikterapi i grupp, 30 minuter, två gånger/vecka i sex veckor. Personer med demenssjukdom (n=104)
Det framkom ingen signifikant skillnad i kortisolnivåer i salivet hos personerna i försöksgruppen jämfört med de i kontrollgruppen.
Mätningar av depression hade en nedåtgående trend i försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen. Musikterapin resulterade i markanta
förbättringar gällande kognitiv funktion för de med mild och medelsvår sjukdomsbild. Hög, 25 poäng = 86 % Götell, E., Brown, S., & Ekman, S.-L. 2009 Sverige The influence of caregiver singing and background music on vocally expressed emotions and moods in dementia care: A qualitative analysis
Att belysa den verbala kommunikationen, gällande humör och känslor, mellan
vårdgivare och personer med svår demens under morgonens omvårdnad. Kvalitativ ansats Tre omvårdnadstillfällen (en med standardomvårdnad, en med bakgrundsmusik och en med vårdgivarsång) per deltagare. Videoinspelning gjordes, därefter en Personer med demenssjukdom (n=9), vårdgivare (n=5)
Ett huvudtema per omvårdnadskategori utvecklades: För
standardomvårdnaden - ojämnt samspel, för tillfället med bakgrundsmusik - ömsesidigt samspel fyllt med lekfullhet och för tillfället med vårdarsång - ömsesidigt samspel fyllt med uppriktighet. Variationer i deltagarnas humör och följsamhet
noterades inom alla teman men
Hög, 22 poäng =
7 kvalitativ innehållsanalys.
överlag gjorde musiken att omvårdnadstillfället
förenklades och var trevligare för båda parter. Hung Hsu, M., Flowerdew, R., Parker, M., Fachner, J., & Odell-Miller, H. 2015 Storbritannien Individual music therapy for managing neuropsyciatric symptoms for people with dementia and their carers: A cluster randomised controlled feasibility study
Att undersöka om musikterapi kan påverka omvårdnaden av personer med demenssjukdom positivt. Mixed method En experimentgrupp och en kontrollgrupp. Videoinspelningar gjordes med de deltagande personerna med demenssjukdom vid musikterapin. Semistrukturerade intervjuer gjordes med vårdgivarna Personer med demenssjukdom (n=17), vårdgivare (n=10) Musikterapi påverkade deltagarna positivt och ansågs vara användbart inom
omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Ångest, agitation, apati och aggressivitet minskade.
Hög, 25 poäng =
86%
Lin, Y., Chu, H., Yang, C.-Y., Chen, C.-H., Chen, S.-G., Chang, H.-J., Hsieh, C.-J., & Chou, K.-R. 2011 Taiwan Effectiveness of group music intervention against agitated behavior in elderly persons with dementia
Att undersöka om musikaktivitet i grupp kan ha en positiv effekt på agitation för personer med demenssjukdom. Kvantitativ ansats. Deltagarna i försöksgruppen deltog vid 12 musikaktiviteter à 30 min, kontrollgruppen fick standardomvårdnad. Mätningar av personernas BPSD gjordes innan, mitt i studien, i slutet samt en månad efter att
gruppaktiviteterna var Personer med demenssjukdom (n=100) En statistiskt signifikant skillnad av agitationsbeteende upptäcktes mellan kontrollgruppen och
försöksgruppen under och efter musikaktiviteterna.
Även en statistisk skillnad upptäcktes gällande minskad fysisk icke-aggressivitet, fysisk aggressivitet och verbal icke-aggressivitet under och efter studien.
Hög, 25 poäng =
8
slut för att utvärdera effekten av musikaktiviteten. Marmstål Hammar, L., Emami, A., Engström, G., & Götell, E. 2011 Sverige Communicating through caregiver singing during morning care situations in dementia care
Att beskriva hur personer med demens och deras vårdgivare kommunicerar verbalt och icke-verbalt samt skapar ögonkontakt i samband med
omvårdnadsåtgärden påklädning under morgonens omvårdnad, med och utan musikterapi.
Kvalitativ ansats Observationer genom videoinspelningar. Personer med demenssjukdom (n=10), vårdgivare (n=6) Materialet för omvårdnaden med musikterapi skapade 3 huvudrubriker: (1)
Vårdgivaren bjuder in till kommunikation och personen med demens svarar aktivt och lyder, (2) Vårdgivaren bjuder in till kommunikation och personen med demens svarar med motstånd eller ett oförenligt beteende och (3) Vårdgivaren och personen med demens kommunicerar med ömsesidig avslappning och välmående. Hög, 20 poäng = 80 % McDermott, O., Orrell, M., & Ridder, H. M. 2014 Storbritannien The importance of music for people with dementia: The perspectives of people with dementia, family carers, staff and music therapists
Att utveckla ytterligare inblick i musikaliska upplevelser hos personer med demenssjukdom och undersöka betydelsen av musik i deras liv. +
Att undersöka hur familjemedlemmar, vårdgivare och musikterapeuter uppfattar effekterna av musik på Kvalitativ ansats Separata fokusgrupper och intervjuer med ljudinspelning. Personer med demens (n=16), anhöriga (n=15), vårdgivare (n=14), musikterapeuter (n=8)
Resultaten påvisar att
effekterna av musik når längre än att bara reducera BPSD. Modellen som skapades inkluderar teman som rör nutida och framtida beteenden, känslor och miljöer men även anknytningsfaktorer från tidigare i livet.
Några familjemedlemmar uttryckte dock tvivel angående musikens långsiktiga effekt på
Hög, 22 poäng =
9 personer med medelsvår
till svår demens. +
Att utveckla en teoretisk modell med musik för personer med
demenssjukdom utifrån studieresultatet och psykosociala faktorer.
de boendes humör och beteendeförändringar. Raglio, A., Bellandi, D., Baiardi, P., Gianotti, M., Ubezio, M. C., Zanacchi, E., Granieri, E., Imbriani, M., & Stramba-Badiale, M. 2015 Italien
Effect of active music therapy and individualized listening to music on dementia: A multicenter randomized controlled trial
Att bedöma effekterna av aktiv musikterapi och hur individanpassad musik kan påverka BPSD genom att personer med
demenssjukdom lyssnar till musiken. Kvantitativ ansats Tre studiegrupper. En med standardomvårdnad, en med musikterapi och en där deltagarna fick lyssna på individanpassad musik. Deltagarna delades slumpmässigt in i de tre grupperna. Personer med demenssjukdom (n=98)
Alla grupper visade en likvärdig förbättring över tid gällande BPSD, depression och livskvalitet vilket inte stödjer hypotesen om att aktiv musikterapi är en bättre omvårdnadsåtgärd än individanpassad musik. Hög, 25 poäng = 83 % Raglio, A., Bellelli, G., Traficante, D., Gianotti, M., Ubezio, M. C., Gentile, S., Villani, D., & Trabucchi, M. Efficacy of music therapy treatment based on cycles of sessions: A randomised controlled trial
Att undersöka och bedöma effekten av musikterapi och om det kan underlätta och motverka BPSD bland personer med svår demenssjukdom. Kvantitativ ansats Två studiegrupper, en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Deltagarna delades slumpmässigt in i de två grupperna. Försöksgruppen gavs Personer med demenssjukdom (n=53)
Musikterapi hade en positiv inverkan på BPSD. De personer som deltog i försöksgruppen uppvisade en reducerad agitation,
vanföreställningar och apati efter genomförd behandling jämfört med kontrollgruppen.
Hög, 23 poäng =
10 2010
Italien
musikterapi i tre olika cykler. Varje cykel innehöll 12 musikterapi-sessioner, 30 minuter, tre gånger/vecka. Mellan cyklerna gjordes en månads uppehåll där gruppen erhöll standardomvårdnad. Raglio, A., Bellelli, G., Traficante, D., Gianotti, M., Ubezio, M. C., Gentile, S., Villani, D., & Trabucchi, M. 2012 Italien Addendum to ‘Efficacy of music therapy treatment based on cycles of sessions: A randomised controlled trial’ (Raglio et al., 2010)
Tillhandahålla ytterligare detaljer gällande resultatet av Raglio et al. (2010). Kvantitativ ansats För vidare information, se Raglio et al., (2010). Personer med demenssjukdom (n=53)
Studien konfirmerar den positiva responsen av musikterapi jämfört med tidigare mätningar samt bidrar med större statistisk säkerhet.
Hög, 23 poäng = 79 % Ray, K. D., & Mittelman, M. S. 2017 USA Music therapy: A nonpharmacological approach to the care of agitation and depressive symptoms for nursing home residents with dementia
Att undersöka hur musikterapi kan påverka personer med medelsvår till svår demenssjukdom och de BPSD som uppvisades (agitation, depression och vandringstendenser). Kvantitativ ansats Varje deltagare agerade som sin egen
kontrollgrupp.
Nuvarande och tidigare resultat jämfördes mot varandra.
Personer med demenssjukdom (n=132)
Agitation och depression minskade bland deltagarna men inte vandringstendenser.
Hög, 26 poäng =
11 Ridder O., H. M., Stige, B., Qvale, L. G., & Gold, C. 2013 Danmark & Norge Individual music therapy for agitation in dementia: An exploratory randomized controlled trial Att undersöka om individuell musikterapi kunde ha en positiv påverkan på agitation, livskvalitet och medicinering bland personer med måttlig eller svår demenssjukdom. Kvantitativ ansats Två studiegrupper, en försöksgrupp och en kontrollgrupp. Deltagarna delades slumpmässigt in i de två grupperna. Personer med demenssjukdom (n=42)
Resultaten pekade på att agitation minskade med individuell musikterapi och ökade med vanlig omvårdnad. Förskrivning av läkemedel minskade även under de veckor som personerna behandlades med individuell musikterapi. Hög, 23 poäng = 79 % Sakamoto, M., Ando, H., & Tsotou, A. 2013 Japan
Comparing the effects of different
individualized music interventions for elderly individuals with severe dementia Att undersöka om individuell musikaktivitet kan påverka BPSD positivt. Kvantitativ ansats Tre studiegrupper. En med aktivt deltagande i musikaktiviteten (exempelvis sång), en med passivt deltagande (endast lyssna på musik) och en grupp som fick standardomvårdnad. Deltagarna delades slumpmässigt in i de tre grupperna. Personer med demenssjukdom (n=39)
Individuell musikaktivitet med aktivt deltagande, exempelvis sång, kan påverka BPSD på ett positivt sätt på lång sikt. Passivt deltagande kan påverka på ett positivt på kort sikt.
Hög, 24 poäng =
12 Sung, H.-C., Chang, A. M., & Lee, W.-L. 2010 Taiwan A preferred music listening intervention to reduce anxiety in older adults with dementia in nursing homes
Att undersöka om ångest kan reduceras bland personer med
demenssjukdom genom att lyssna på favoritmusik.
Kvantitativ ansats, kvasi-experimentell design
Två studiegrupper. En försöksgrupp där deltagarna fick lyssna på sin favoritmusik och en kontrollgrupp där deltagarna gavs standardomvårdnad. Personer med demenssjukdom (n=52)
De personer som fick lyssna på sin favoritmusik två gånger i veckan i totalt sex veckor tycktes uppleva en minskad ångest än de personer som inkluderades i kontrollgruppen. Hög, 24 poäng = 83 % Sung, H.-C., Lee, W.-L., Chang, S.-M., & Smith, G. D. 2011 Taiwan Exploring nursing staff’s attitudes and use of music for older people with dementia in long-term care facilities
Att undersöka vårdgivares attityd till samt
användande av musik inom omvårdnad av personer med demenssjukdom. Kvantitativ, tvärsnittsstudie Enkätundersökning. Vårdgivare (n=214)
Majoriteten av deltagarna som svarade medgav att de hade en positiv attityd till
musikaktiviteter för personer med demenssjukdom men endast drygt 30% angav att de använde musik inom
omvårdnaden. Brist på kunskap, tid och resurser för att kunna använda
musikaktivitet som omvårdnadsåtgärd framkom. Hög, 25 poäng