På grund av att rådande forskning och akademiska artiklar om gröna obligationer är
begränsat krävs fortsatt forskning inom ämnet. Att ämnet ännu är relativt outforskat beror på den korta tid gröna obligationer funnits. Då greenium som tidigare nämnt av olika skäl är svårt att mäta behövs även ytterligare forskning inom området och forskning på hur man på ett smidigt och hållbart sätt kan mäta greenium. Att kunna påvisa ett greenium i fler
undersökningar skulle ge ytterligare motiv för aktörer att se över deras möjligheter att bli aktiva på den gröna obligationsmarknaden. Det vore också intressant att studera om gröna obligationer långsiktigt leder till positiva ekonomiska resultat och även djupare undersöka hur stor betydelse gröna obligationer har för företags varumärkesprofil
Som tidigare nämnt finns stora brister i produktion av offentliga ramverk och idag förlitar sig aktörer på branschstandarder och andrahandsutlåtanden. En undersökning om
standardernas genomförande och tillförlitlighet skulle därför vara behövlig. Även en studie om EUs kommande utveckling av ramverk som ska publiceras i juni 2019 kan vara intressant att studera.
Denna studie avgränsar sig enbart till emittenter inom den svenska fastighetsmarknaden men det skulle vara intressant att studera gröna obligationers framfart dels internationellt, dels inom andra branscher. Detta för att göra undersökningen mer generaliserbar.
Referenser
Tryckta källor
Akerlof, G. A. 1970. The Market for "Lemons": Quality Uncertainty and the Market Mechanism. The Quarterly Journal of Economics. Vol. 84, No. 3. s. 488-500
Bebbington, J., Larrinaga, C., Moneva, J., 2008. Corporate social reporting and reputation risk management. Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol. 21 No. 3, s 337-361
Benndorf, V., Kubler, D., Normann, H. 2015. Privacy concerns, voluntary disclosure of information, and unraveling: An experiment. European Economic Review. Vol. 75. s 43-59 Berk, J. B. and DeMarzo, P. M. 2014. Corporate finance. (3rd edn, Global edn). Boston; London: Pearson
Blomkvist, P. & Hallin A. 2014, Metod för teknologer - Examensarbete enligt 4- fasmodellen, Upplaga: 1, Studentlitteratur
Bodie, Z., Kane, A., & Marcus, A. J. 2014. Investments. Berkshire: McGraw-Hill Education Brealey, R. A., Meyers, S. C. & Allen, F. 2014. Principles of corporate finance – Global edition, New York: McGraw-Hill Education
Brunes, F. 2017. Fastighetsvärdering och marknadsanalys. Lund: studentlitteratur
Campbell. J. L. 2006. Institutional Analysis and the Paradox of Corporate Social Responsibility. American Behavioral Scientist. Vol. 49. No. 7 s 925-938
Cole, R. J., Valdebenito, M. J. 2013. The importation of building environmental certification systems: international usages of BREEAM and LEED. Building research & information. 41:6. s 662-676.
Connelly, B. L., Ketchen JR, D. J., Slater, S. F. 2010. Toward a “theoretical toolbox” for sustainability research in marketing. Academy of Marketing Science. Vol. 36. s 86-100
Connelly. B., Certo, T., Duane Ireland, R., Reutzel, C. 2011. Signaling Theory: A review and assessment. Journal of management. vol 37. s 39-67
De Haan, J., Amtenbring, F. 2011. Credit Rating Agencies. DNB Working Paper no. 278
Ehlers, T., Packer, F. 2017. Green bond finance and certification. BIS Quarterly Review. s 89-104
Ely, J. C., Välimäki, J. 2003 Bad Reputation. The Quarterly Journal of Economics. Vol 118. No. 3. s 785–814
Enkvist, P. A., Naucler, T. and Rosander, J. 2007. A cost curve for greenhouse gas reduction. The McKinsey Quarterly, Vol. 2007, No. 1, s. 35-45
Fuerst, F., Oikarinen, E., Harjunen, O. 2016. Green signalling effects in the market for energy-efficient residential buildings. Applied Energy. Vol. 180. s 560-571
Ge, W., Liu, M. 2015 Corporate social responsibility and the cost of corporate bonds. 2015. Journal of Accounting and Public Policy. Vol. 34. s 597-624
Holmström, B. (1979). ”Moral Hazard and Observability”. The Bell Journal of Economic 10 (1): 74
Idowu, S. O., Louche, C. 2011. Theory and Practice of Corporate Social Responsibility. Berlin: Springer
Jacobsen, D. 2002. Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB
Johannesson, M. Stejmar, S. 2015. Green Bonds - The path towards a more sustainable credit market. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
Larcker, F. D. Watts, M. E. 2019 Where´s the Greenium? Graduate School of Business, Stanford University
Levich, R. M., Majnoni, G., Reinhart, C. 2002. Ratings, Rating Agencies and the global financial system. New York: Kluwer Academic Publisher
Richardson. B. J. 2009. Climate finance and its governance: Moving to a low carbon economy through socially responsible financing? Cambridge University Press. Vol. 58. No 3. s. 597-626
Spence, M. 1973. Job Market Signaling. The Quarterly Journal of Economics, Vol. 87, No. 3. s. 355-374
Stiglitz, J. E. 1975. The Theory of "Screening," Education, and the Distribution of Income. The American Economic Review, Vol. 65, No. 3. s. 283-300
Tang, D. Y., Zhang, Y. 2018. Do shareholders benefit from green bonds. Journal of Corporate Finance
Wang, Y. och Zhi, Q. 2016. The role of Green Finance in Environmental Protection: Two Aspects of Market Mechanism and Policies. Energy Procedia, Vol. 104. s 311-316
Wankhade, L., Dabade, B. 2010. Quality uncertainty and perception. London, New York: Springer
Williamson, O. (1985). The Economic Institutions of Capitalism. London: The Free Press.
Zerbib, O. D. 2016. Is There a Green Bond Premium? The Yield Differential Between Green and Conventional Bonds. Journal of Banking and Finance. Vol. 98. s 39-60
Artiklar online
Kärnstrand, M. 2017. Greenwashning – grön grånzon. Göteborgs-Posten. (Hämtad 2019-04-05)
https://www.gp.se/livsstil/greenwashing-en-gr%C3%B6n-gr%C3%A5zon-1.4720804
Nordlander, M. 2019. Fastighetsbolag allt mer beroende av obligationer. Fastighetsnytt. No. 2. 1 april. (Hämtad 2019-04-15)
https://fastighetsnytt.se/2019/04/fastighetsbolag-alltmer-beroende-av-obligationer/?hilite=%27obligationer%27
Shishlov, I., Morel, R., Cochran, I. 2016. Beyond transparency: unlocking the full potential of green bonds. Institute for climate economics. (Hämtad 2019-04-05)
https://www.i4ce.org/wp-core/wp-content/uploads/2016/06/I4CE_Green_Bonds-1.pdf
Muntliga källor
Duvhammar, Moa; Analytiker, Danske Bank. 2019. Intervju 10 april 2019 Nystedt, Thomas; Finanschef, Vasakronan. 2019. Intervju 12 april 2019
Olofsson, Albert; Finanscontroller, Atrium Ljungberg. 2019. Intervju 26 april 2019 Hemsidor
Boverket. 2019. Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn. (Hämtad
2019-04-21)
Brundin, K. 2015. Gröna obligationer: ett eftertraktat innehav. Nordisk försäkringstidskrift. (Hämtad 2019-05-27)
https://nft.nu/sv/grona-obligationer-ett-eftertraktat-innehav
Catella. 2019. CREDI. Catella. (Hämtad 2019-04-25)
https://www.catella.com/globalassets/documents/sweden-property/reports/credi-march-2019.pdf
Climate Bonds Initiative. 2018a. Green bonds The state of the market 2018. Climate Bonds Initiative. (Hämtad 2019-04-06)
https://www.climatebonds.net/files/reports/cbi_gbm_final_032019_web.pdf
Climate Bond Initiative. 2018b. Green bond pricing in the primary market january-june 2018. Climate Bond Initiative. (Hämtad 2019-04-03)
https://www.climatebonds.net/files/reports/cbi_pricing_h1_2018_01l.pdf
Danske Bank. 2019. Banks, is there a greenium?. Danske Bank. (Hämtad
2019-04-14) https://research.danskebank.com/research/#/Research/articlepreview/a25a3e80-2668-4079-b8a4-cff75b96dba9/EN
Fabege. 2019. MTN. Fabege. (Hämtad 2019-04-14) https://www.fabege.se/mtn
Finansinspektionen. 2017. Finansinspektionens arbete under 2017 för att bidra till en hållbar utveckling. Finansinspektionen. (Hämtad 2019-04-21)
https://www.fi.se/contentassets/2e64897fefe346639c179cc449ba5304/halbarhetjobb_201 7_fidep3.pdf
Gray, A. 2006. What is triple-A, and which countries make the grade? World Economic Forum. (Hämtad 2019-04-17) https://www.weforum.org/agenda/2016/07/what-is-triple-a-credit-rating/
ICMA. 2018. Questions and answers. ICMA. (Hämtad 2019-04-15)
https://www.icmagroup.org/green-social-and-sustainability-bonds/questions-and-answers/
International Finance Corporation. 2019. Capital Markets, Climate Finance Perspectives. International Finance Corporation. (Hämtad 2019-04-03)
https://www.ifc.org/wps/wcm/connect/news_ext_content/ifc_external_corporate_site/ne ws+and+events/news/perspectives/perspectives-i1c2
IPCC. 2019. Global Warming of 1,5°C. (Hämtad 2019-04-20)
https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/2/2018/07/SR15_SPM_version_stand_alone _LR.pdf
Naturvårdsverket. 2018. Sveriges miljömål, Begränsad klimatpåverkan. (Hämtad 2019-04-17)
http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/begransad-klimatpaverkan/
OECD. 2017. Mobilising bond market for a low-carbon transition. Green Finance and Investment. OECD Publishing. (Hämtad 2019-04-18)
https://read.oecd- ilibrary.org/environment/mobilising-bond-markets-for-a-low-carbon-transition_9789264272323-en#page3
Reichelt, H., Davies, C. 2015. Pension Fund Service Local Government. World Bank. (Hämtad 2019-04-03)
http://pubdocs.worldbank.org/en/653391507749557383/article-pension-fund-service-getting-to-know-green-bond-market-2015.pdf
Riksbanken. 2016. Den svenska finansmarknaden. Riksbanken.
(Hämtad 2019-04-14) https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/den-svenska-finansmarknaden/svenska/2016/rap_finansm_160831_sve.pdf
Riksgälden. 2017. Rating. Riksgälden. (Hämtad 2019-04-17)
https://www.riksgalden.se/sv/For-investerare/policy-regelverk/Rating/
SGBC. 2019a. Vad är BREEAM-SE?. SGBC. (Hämtad 2019-04-19)
https://www.sgbc.se/certifiering/breeam-se/vad-ar-breeam-se/
SGBC. 2019b. Vad är Miljöbyggnad? SGBC. (Hämtad 2019-04-15)
https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/vad-ar-miljobyggnad/
SGBC. 2019c. Vad är GreenBuildning? SGBC. (Hämtad 2019-04-20)
https://www.sgbc.se/certifiering/greenbuilding/vad-ar-greenbuilding/
United Nations Framework Convention om Climate Change. 2015. The Paris Agreement. United Nations. (Hämtad 2019-04-17) http://unfccc.int/paris_agreement/items/9485.php
USGBC. 2019. LEED certification is green building. USGBC. (Hämtad 2019-04-20)
https://new.usgbc.org/leed
Visma. 2018. Obligationer - Vad är en obligation? Visma. (Hämtad 2019-04-06)
Offentliga utredningar och publikationer
European Commission. 2018. Financing a Sustainable European Economy. Final Report 2018 av The High-Level Expert Group on Sustainable Finance. Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities.
Finansdepartementet. Faktapromemoria 2017/8:FPM63. Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, 11 april 2018. (cit: Finansdepartementet, FaktaPM, 2017/18:FPM77) SOU 2017:115. Att främja gröna obligationer. Stockholm. Svenska Finansdepartementet.
48