För att få en större helhetsbild skulle det vara intressant att genomföra en liknande studie som vi har gjort, men inte enbart intervjua eleverna utan även läraren. Det skulle
41
vara intressant att ta reda på vad läraren tror att eleverna har för förkunskaper och hur läraren tror att eleverna upplevde lektionsupplägget. Det skulle också vara intressant att ta reda på vilket lärande som läraren tror att eleverna själva upplever att de lärt sig. Men framför allt skulle det vara intressant att ta reda på om läraren är medveten om eventuella brister i elevernas konceptuella kunskaper och vad läraren gör för att åtgärda dessa.
Istället för att använda sig utav en kvalitativ tradition skulle det också vara intressant att utgå från en kvantitativ tradition för att få ett större perspektiv. Då skulle ett större antal elever, i jämförelse med vår studie, kunna genomföra en enkätundersökning för att på så sätt kunna dra mer generella slutsatser. Eleverna skulle då kunna genomföra ett förtest och ett eftertest, liknande de vi genomfört, samt direkt efter lektionen besvara en enkät.
I enkäten skulle eleverna kunna få uttrycka vad de lärt sig under lektionen, deras uppfattningar av lektionsupplägget samt testa eleverna på olika konceptuella kunskaper för att se om de har några eventuella brister i sin förståelse.
42
5 Referenser
Ahlberg, A. (1992). Att möta matematiska problem. Göteborg: Göteborgs universitet.
Andersson, C. (2005). Taluppfattning – En undersökning av elevers förståelse av decimaltal. Examensarbete, Matematiska institutionen, Linköpings universitet.
Tillgänglig:
http://liu.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:21527&searchId=null.
(Hämtad: 2009-12-12).
Andersson, L. (2005). Skriftlig huvudräkning – En studie av barns taluppfattning.
Examensarbete, School of Mathematics and Systems Engineering, Växjö universitet. Tillgänglig: http://194.47.65.210/msi/utb/exarb/2005/05137.pdf.
(Hämtad: 2009-12-12).
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. (4:e uppl.). Danmark:
Studentlitteratur.
Bishop, A.J. m.fl. (1996). International Handbook of Mathematics Education. Part one.
Tillgänglig:
http://www.google.com/books?hl=sv&lr=&id=0TCCYCHoPUC&oi=fnd&pg=PA 1&dq=%22Bishop%22+%22International+handbook+of+mathematics+education
%22+&ots=HHHQs32nss&sig=zFHw_H_wb-q2x_lNAdXiHl0 Kero#v= onep age
&q=&f=false. (Hämtad: 2009-11-25).
Dahllöf, U. (1999). Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet – En tillbakablick.
Pedagogisk Forskning i Sverige, Årg. 4, Nr. 1. Tillgänglig:
http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/dahllof.pdf. (Hämtad: 2009-12-12).
Doverborg, E. & Pramling-Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. (3:e uppl.). Stockholm: Liber.
Emanuelsson, G. m.fl. (1996). Nämnaren Tema Matematik – ett kommunikationsämne.
Göteborg: Nämnaren.
Emsheimer, P., Hansson, H. & Koppfeldt, T. (2005). Den svårfångade reflektionen.
Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P. m.fl. (2003). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (2:a uppl.). Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Haglund, B. (2003). Stimulated recall – Några anteckningar om en metod att generera data. Pedagogisk Forskning i Sverige, Årg. 8, Nr. 3. Tillgänglig:
http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/haglund.pdf. (Hämtad: 2009-09-09).
43
Hiebert, J. (1986). Conceptual and Procedural Knowledge. The case of Mathematics.
Hillsdale, NJ: Erlbaum.
Kilborn,W. (1999). Didaktisk ämnesteori i matematik. Del 2 – Rationella och irrationella tal. Stockholm: Liber.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Oslo: Nordisk pedagogik, Vol.25.
Lyle, J. (2003). Stimulated recall: a report on its use in naturalistic research. British Educational Research Journal, Vol. 29, No. 6. Tillgänglig:
http://web.ebscohost.com.persefone.his.se/ehost/pdf?vid=4&hid=5&sid=10fb3ca9 -6330-4538-8b0e-7f210311c913%40sessionmgr4. (Hämtad: 2009-11-23).
Långström, S. & Viklund, U. (2006). Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur.
Magne, O. (1967). Matematiksvårigheter hos barn i åldern 7-13år. Stockholm: Svensk Lärartidnings Förlag.
Malmer, G. (1990). Kreativ matematik. Solna: Ekelunds Förlag.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. & Morris, P. (2002). What matters? Discovering critical conditions of classroom learning. Acta Universitatis Gothoburgensis nr. 181. Göteborg: Göteborgs
Universitet.
Nationalencyklopedin. (2009). Kognition. Tillgänglig: www.ne.se/kognition. (Hämtad:
2009-12-04).
Nationalencyklopedin. (2009). Meta. Tillgänglig: www.ne.se/meta. (Hämtad: 2009-12-04).
Patel, R. & Davidson, B. Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Pettersson, K. (2008). Algoritmiska, intuitiva och formella aspekter av matematiken i dynamniskt samspel – en studie av hur studenter utnyttjar sina
begreppsuppfattningar inom matematisk analys. Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen, Matematiska vetenskaper, Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet. Tillgänglig:
http://www.math.chalmers.se/Math/Research/Preprints/Doctoral/2008/1.pdf.
(Hämtad: 2009-12-20).
Pramling, I. (1988). Att lära barn lära. Göteborg: Göteborgs universitet.
44
Reys, B. m.fl. (1995). Vad är god taluppfattning? Nämnaren 22(2). Tillgänglig:
http://ncm.gu.se/media/namnaren/fulltextpdf/1995/nr_2/2326_95_2.pdf. (Hämtad:
2009-11-25).
Skolverket. (2000). Kursplaner och betygskriterier – Matematik. Tillgänglig:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=23&sko lform=11&id=3873&extraId=2087. (Hämtad: 2009-11-25).
Skolverket. (2002). Lusten att lära - med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1148. (Hämtad: 2009-09-16).
Skolverket. (2005). Matematik, ämnesrapport till rapport 251 (NU-03). Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1419. (Hämtad 2009-09-16).
Skolverket. (2006b). PISA 2006 - 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera - naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1760. (Hämtad: 2009-12-12).
Skolverket. (2007). TIMSS 2007 –huvudrapport. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2127. (Hämtad: 2009-12-12).
Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:
Studentlitteratur.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Undvall, L. m.fl. (1995a) Alma, Grundbok A. (1:a uppl.) Stockholm: Almqvist &
Wiksell.
Undvall, L. m.fl. (1995b) Alma, Grundbok B. (1:a uppl.) Stockholm: Almqvist &
Wiksell.
Undvall, L. m.fl. (1995c) Alma, Grundbok C. (1:a uppl.) Stockholm: Almqvist &
Wiksell.
Unenge, J., Sandahl, A. & Wyndhamn, J. (1994). Lära matematik. Lund:
Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Ödeshög: Fritzes.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig:
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska _principer_tf_2002.pdf. (Hämtad: 2009-09-16).
45
Wikander, A. (2004). Jakten på det individanpassade lärandet – ett försök att identifiera pedagogiska och organisatoriska problem och lösningar. Master i aksjonsläring, PLP, Universitetet i Tromsö. Tillgänglig:
http://www.helsingborg.se/upload/Fsk%20skola%20vuxutb/skolutveckling/Maste rsavhandlingar/fordjupning_anders_wikander.pdf. (Hämtad: 2009-12-11).
Bilagor
Bilaga 1
2009-09-24
Till elever och vårdnadshavare i xxxxxx
Mitt namn är Johanna Feltborn och jag gjorde min praktik, våren 2008 samt våren 2009, i xxxx klass. Jag är nu inne på min sista termin på lärarutbildningen vid högskolan i Skövde och jag skall, tillsammans med min studiekamrat Sanna Åberg, skriva ett examensarbete. Vi har valt att inrikta oss mot elevernas lärande och hur de upplever en lektion. Vår studie går ut på att vi skall filma en matematiklektion som xxxx håller i. Vi kommer sedan att välja ut sex stycken elever som vi kommer föra ett samtal med om lektionen. Det kommer gå till så att Sanna eller jag kommer att sitta tillsammans med en elev och titta på det som vi har spelat in under lektionen, eleven kommer att få delge sina uppfattningar och reflektioner kring innehållet i lektionen samt sitt eget lärande.
Samtalen kommer att spelas in på ljudband för att vi lättare skall kunna föra ett samtal med eleven.
Filmen och ljudinspelningen kommer endast Sanna och jag att ta del av och när vi avslutat vår kurs i januari 2010 kommer filmen och ljudbanden att förstöras. De elever som väljs ut till samtalen kommer att i vårt arbete benämnas som ”elev ett”, ”elev två”, etc. Kommun, skola och annat som skulle kunna kopplas ihop med eleverna får nya benämningar för att skydda elevernas anonymitet. Om någon elev inte skulle vilja eller inte får vara med på film kommer denna elev placeras utanför kameravinkeln och på sätt kommer han/hon inte komma med på filmen. Vi kommer självklart vara mycket uppmärksamma på de eleverna så de inte råkar komma med på filmen.
Vi skickar med en talong som eleverna skall lämna tillbaka så fort som möjligt till xxxx.
Talongen är utformad på ett sådant sätt att både eleven och vårdnadshavare måste ta ställning till medverkan, för att vi i god väg skall veta om eleven får och vill medverka.
Sanna och jag skulle vara tacksamma för elevernas medverkan så att vi kan utveckla vår kommande roll som lärare och på bästa sätt bemöta våra kommande elever.
Ring eller mejla gärna om ni har några funderingar!
Med vändliga hälsningar Johanna Feltborn
070xxxxxxx
plus06johfe@fc.his.se
Tillstånd och samtycke ang. videofilmning i klassrummet under en lektion i matematik samt ljudinspelning vid ett samtal.
Jag ger tillstånd till att mitt barn får filmas under lektionen samt ljudinspelas vid eventuellt samtal och eleven vill vara med på filmen och kan tänka sig att delta i ett eventuellt samtal.
Jag ger tillstånd till att mitt barn får filmas under en lektion men inte delta i eventuellt samtal och eleven vill vara med på filmen.
Jag ger inte tillstånd till att mitt barn filmas eller deltar i eventuellt samtal.
Elevens namn: _________________________________________________________
Elevens underskrift:_____________________________________________________
Målsmans underskrift:___________________________________________________