Med syfte att svara på studiens primära frågeställning, hur skolkuratorers erfarenhet samt upplevelser ser ut av arbetet med hemmasittande elever belyser resultatet att skolkuratorerna beskriver sig själva som en samarbetslänk mellan föräldrar, andra professioner samt socialtjänsten etc. De belyser vikten av att arbeta personcentrerat kring de elever som upplever problem och att individanpassa lösningar. I resultatdel lyfter de ett flertal gånger fram en önskan att ha ett bredare samarbete med övriga instanser som vissa andra skolor har, som en direkt koppling till BUP (d.v.s. barn och ungdomspsykiatrin som ställer diagnoser) samt socialtjänsten med mera för att täcka sina egna kunskapsbrister samt även få hjälp med tvångsbaserade beslut de inte själva hade mandat att utföra. Med syfte att svara på studiens sista frågeställning kring de hinder samt behov som finns i arbetet med hemmasittande elever, beskriver samtliga skolkuratorer att den hierarkiska strukturen, där myndigheterna på högsta nivå fattar beslut, är en viktig grund som skapar trygghet då den fungerar. Intervjupersonerna poängterar dock att denna struktur ofta är bristfällig vilket leder till att värdefull tid går till spillo. Vidare framkommer det att skolkuratorerna upplever kunskapen internt inom skolan som i vissa fall bristande. De eftersträvar mer kunskap och utbildning kring att fånga upp hemmasittare. Intervjupersonerna menade att om det fanns tillräckligt med kunskap i arbetet kring hemmasittare så skulle detta inte vara ett pågående problem i lika stor utsträckning som det är i dagsläget. Samtliga kuratorer har någon gång upplevt svårigheter i sin kommunikation med vårdnadshavare men menar att kommunikationen och samspelet med föräldrarna allmänt fungerar väl.
8.1. Förslag på vidare forskning
I denna studie har undersökningen kring hemmasittare och deras problematik, visat att det behövs mer forskning kring ämnet. Enligt min mening visar resultatet i studien baserat på information från intervjupersonerna att den tydligaste bristen ligger i kunskap kring psykisk ohälsa. Vidare forskning inom området skulle vara intressant att genomföra i relation till
42 yrkesverksamma inom barn och ungdomspsykiatrin. Här skulle en liknande intervjubaserad undersökning kunna göras för att synliggöra framgångsfaktorer kring psykisk ohälsa bland hemmasittande unga. Detta resultat skulle senare kunna ligga till grund för utbildning inom skolväsendet.
43
Referenslista
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bell, J. & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. (5., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Bronfenbrenner, Urie (1977). Toward an experimental ecology of human development. American Psychologist (1977), 513-531.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Carroll, H. C. M. (2010). The effect of pupil absenteeism on literacy and numeracy in the primary school. School Psychology International, 31, 115–131. https://doi.org/10.1177/0143034310361674 Christle, C. A., Jolivette, K., & Nelson, M. (2007). School characteristics related to high school dropout rates. Remedial and Special Education, 28, 325–339.
https://doi.org/10.1177/07419325070280060201
Dagerhorn, J. (2010). ”...att vända den negativa spiralen.” En studie om pedagogiska strategier i att undervisa hemmasittare på distans. Magisteruppsats i pedagogik med inriktning mot lärande, kommunikation och informationsteknologi, Göteborgs universitet.
Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2014) ”Fenomenografi” i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Danermark, B.(2000): Samverkan – himmel eller helvete? Stockholm: Gothia. Danermark, B. (2004): Samverkan –en fråga om makt. Örebro: Läromedia.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur
Ekberg, M.S., Fonseca, L., Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2016). Ungdomar med missbruksproblem och deras uppfattning om skolproblem [Elektronisk resurs]. Nordic Studies in Education, (36:4, 266– 278).
Escobar, M., Alarcón, R., Blanca, M. J., Fernández- Baena, F. J., Rosel, J. F., & Trianes, M. V. (2013). Daily stressors in school-age children: A multi- level approach. School Psychology Quarterly, 28, 227–238. doi: 10.1037/spq0000020
Fangen, K. & Sellerberg, A. (red.) (2011). Många möjliga metoder. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl. Stockholm: Liber
44 Folkhälsomyndigheten. (2019). Brister i skolan kan förklara ökande psykisk ohälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/april/brister-i-skolan-kan-forklara-okande-psykisk-ohalsa/
Friberg, P., Karlberg, M., Sundberg Lax, I. & Palmér, R. (red.) (2015). Hemmasittare och vägen tillbaka: [insatser vid långvarig skolfrånvaro]. Ingarö: Columbus.
Fröberg, U., H. (1989). Kurators ansvar vid yrkesutövning inom hälso- och sjukvården. Lidingö: Institutet för medicinsk rätt (IMR)
Gladh, M. & Sjödin, K. (2013). Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Stockholm: Gothia förlag.
Goffman, E. (2008). Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Norstedts Förlag Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Gottfried, M. A. (2009). Excused versus unexcused: How student absences in elementary school affect academic achievement. Educational Evaluation and Policy Analysis, 31, 392–415. https://doi.
org/10.3102/0162373709342467
Gottfried, M. A. (2014). Chronic absenteeism and its effects on students’ academic and socioemotional outcomes. Journal of Education for Students Placed at Risk, 19, 53–75. https://doi.org/10.1080/ 10824669.2014.962696
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Havnesköld, L. & Risholm-Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber AB. Hellerstedt, L. (2013). En hopplös kamp. Publicerad i Specialpedagogik, nr.2, 2013. Härdevik, A. (2008). Tur för skolan att den är obligatorisk. Uppsala: JL Utbildning.
Heyne, D., Gren-Landell, M., Melvin, G. & Gentle-Genitty, C. (2018). Differentiation Between School Attendance Problems: Why and How? Cognitive and Behavioral Practice (2018), https://doi.org/10.1016/j.cbpra.2018.03.006
Holme, I. M., & Krohn Solvang, B. (1991). Forskningsmetodik – Om kvalitaiva och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, forskning i fokus, nr. 19.
Juul, J. & Jensen, H. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber. Kearney, C. A. (2008). School absenteeism and school refusal behavior in youth: A contemporary review. Clinical Psychology Review, 28(3), 451-471. doi: 10.1016/j.cpr.2007.07.012.
Kearney, C. A., Bates, M. (2005). Addressing School Refusal Behavior: Suggestions for Frontline Professionals. Children & Schools, 27(4), 207-216.
Kjellberg, A. & Sörqvist, P. (2015). Experimentell metodik för beteendevetare. (2., [utök. och rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
45 Konstenius, V. & Schillaci, M. (2010). Skolfrånvaro: KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Kroksmark, T. (1987). Fenomenografisk didaktik. Diss. Göteborg: Univ.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur
Lauvås, P. & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkesteori. (2., [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lögdlund, U. & Gottzén, L. (red.) (2015). Sociologins teoretiker. Malmö: Gleerups. Marton, F. (2009). Inlärning och omvärldsuppfattning: en bok om den studerande människan. 3. uppl. Stockholm: Norstedt
Maynard, B. R., Brendel, K. E., Bulanda, J. J., Heyne, D., Thompson, A. M., & Pigott, T. D. (2015). Psychosocial interventions for school refusal with primary and secondary school students. A systematic review. Campbell Systematic Reviews 2015:12.
Moses, T. (2010) Exploring Parents’ Self-Blame in Relation to Adolescents’ Mental Disorders. Family Relations. 103-120. (Hämtad 2019-03-28)
Nilsson, E. (2004). Det finns många sätt att förebygga skolk. Lärarnas tidning. Elektronisk källa 20200120 https://lararnastidning.se/det-finns-manga-satt-att-forebygga-skolk/
Nilsson, I. & Wadeskog, A. (2008). Det är bättre att stämma i bäcken än i ån – Att värdera de ekonomiska effekterna av tidiga och samordnade insatser kring barn och unga. Stockholm: Institutet för Socialekologisk Ekonomi.
Nuttall, C., & Woods, K. (2013). Effective intervention for school refusal behavior. Educational Psychology in Practice, 29, 347–366. https://doi.org/10.1080/02667363.2013.846848
Partanen, P. (2019). Hälsa för lärande - lärande för hälsa [Elektronisk resurs]. Skolverket. Sadler, K., Akister, J., & Burch, S. (2014). Who are the young people who are not in education, employment or training? An application of the risk factors to a rural area in the UK. International Social Work, March, 1–13. http://doi.org/10.1177/0020872813515010
SCB. (2017). 3 av 10 tar inte examen frеn gymnasieskolan. Statistikmyndigheten. Elektronisk källa 20200120
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/3-av-10-tar-inte-examen-fran-gymnasieskolan/
Skolinspektionen. (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor. Elektronisk källa 20200120
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgransknin gar/2016/langvarig-franvaro/kvantitativ-rapport-omfattande-ogiltigfranvaro.pdf
Skolverket (2008). Rätten till utbildning. Om elever som inte går i skolan. Skolverkets rapport nr. 309. Skolverket (2010). Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Långvarig ogiltig frånvaro i grundskolan ur elevens, skolans och förvaltningens perspektiv. Skolverkets rapport nr 341.
46 Skolverket (2012). Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda
frånvaro i skolan. Stockholm.
Skolinspektionen (2012). En skola med tilltro lyfter alla elever. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2011. Stockholm: Skolinspektionen.
Statens offentliga utredningar. (2016). Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera. SOU 2016:94
Strandell, A. (red.) (2009). Otillåten frånvaro: om hemmasittare, korridorvandrare och skolkare. Stockholm: Gothia.
Strömbeck, J., Palmer, R., Sundberg Lax, I., Fäldt, J., Karlberg, M. & Bergström, M. (2019) Forskningsrapport 11 - Utfall av ett KBT-baserat behandlingsprogram för hemmasittare. Stockholm: Magelungen
Sverige. (2013). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Sverige. SFS 2018:608 Lag om ändring i skollagen (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. [Stockholm]: Skolverket.
Sveriges kommuner och landsting (2013). Vänd frånvaro till närvaro: guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Sveriges utbildningsradio (2017). Didaktorn [Elektronisk resurs] Problematisk skolfrånvaro. Utbildningsradion.
Tväråna, M. (2014) Rikare resonemang om rättvisa: vad kan kvalificera deltagande i
samhällskunskapspraktiken? Licentiatuppsats, Institutionen för pedagogik och didaktik: Stockholms universitet
Utbildningsnämnden. (2018). Ökat antal “hemmasittare” i Stockholms stad. Skrivelse till utbildningsnämnden. Elektronisk källa 20200120
https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1944751
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Waite, P., Creswell, C. (2014). Children and adolescents referred for treatment of anxiety disorders: Differences in clinical characteristics. Journal of Affective Disorders, (167), 326-332. https:doi: 10.1016/j.jad.2014.06.028.
Wiklund, M., Danielsson, U., Strömbäck, M. & Bengs, C. (2015). Forskarperspektiv på ungas psykiska ohälsa. Dissonanser och möjligheter ‒ i ljuset av genus, normativitet och samhällets individualisering, 153-229. Elektronisk källa 20200120
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:800253/FULLTEXT02
Wärneryd, B. (red.) (1986). Att fråga: om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och postenkäter. (4., omarb. uppl.) Stockholm: Statistiska centralbyrån. Södertörn.
47 Åström, T. (2016). Att bedöma behov [Elektronisk resurs]: utredningar av ungdomar som begått kriminella handlingar. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Karolinska Institutet, 2016. Stockholm. https://doi.org/10.1080/13691457.2012.724384
Öhman, A. (2016). Skolans tomma stolar. Om frånvaro i grundskolan och hur kommuner och
skolor arbetar med frågan. Stockholm: Eidmann.
48