4. Empiri, analys och resultat
6.3 Förslag till vidare forskning
Då denna studie av metodskäl endast undersökt företag i industrisektorn, hade en motsvarande studie av företag i en annan sektor varit av intresse. Om en sådan studie hade funnit liknande empiriska resultat hade de empiriska bevisen för att det saknas ett samband mellan aktiebaserade incitament och prestation bland svenska företag stärkts. Ytterligare studier av andra nordiska och europeiska länder skulle även öka förståelsen för om det av agentteorin förväntade sambandet mellan aktiebaserade incitament och prestation existerar i praktiken i ett europeiskt sammanhang.
Denna studie har endast mätt användandet av aktiebaserade incitamentsprogram och hur användandet av aktiebaserade incitament samvarierar med ekonomisk prestation mätt med måtten ROA och TSR. Framtida forskning kan använda alternativa välmotiverade prestationsmått för att undersöka potentiella samband mellan användandet av aktiebaserade incitament och ekonomisk prestation. Dessa studier kan även med fördel välja alternativa
metoder för att mäta användandet av aktiebaserade incitamentsprogram, där typ av aktiebaserat incitament (exempelvis aktieprogram, aktieoptioner, konvertibler, etc.) och nivå av aktiebaserad ersättning inkluderas. Wesphal och Zajac (1993) menar att aktiebaserade incitamentsprogram i många fall införs men därefter inte aktivt används och utvärderas av företaget. Genom att inkludera typ av aktiebaserade incitament och nivå av aktiebaserad ersättning ges större insikt i vilka typer av aktiebaserade incitamentsprogram och vilken nivå av ersättning som är lämplig för att aktiebaserade incitament i praktiken ska leda till ökad prestation.
Denna studie har i linje med tidigare forskning utgått från ett agentteoretiskt perspektiv vid utformandet av studiens hypotes. Ur detta perspektiv förväntas användandet av aktiebaserade incitamentsprogram leda till ökad ekonomisk prestation. Vi fann inte några empiriska bevis för att ett det finns ett positivt samband mellan aktiebaserade incitament och prestation bland svenska företag. Därför föreslår vi att framtida forskning utgår från ett annat teoretiskt perspektiv för att studera förhållandet mellan aktiebaserade incitament och prestation i en svensk kontext. En sådan teori kan vara stewardshipteorin som menar att företagets VD strävar efter att vara en god förvaltare av företagets tillgångar (Donaldson & Davis 1991). Dolandson och Davis fann att de amerikanska företag där samma person innehaft rollen som både företagets styrelseordförande och VD presterade bättre än jämförbara bolag. Detta är en intressant parameter att undersöka i en svensk kontext, eftersom samma person inte tillåts inneha rollen som styrelseordförande och VD i svenska börsnoterade företag (Aktiebolagslagen 2005:551). Framtida studier som utgår ifrån stewardshipteorin behöver därför söka alternativa faktorer som hindrar företagets VD att utöva sin makt i svenska företag.
Referenser
Agresti, A. & Finlay, B. (2014). Statistical methods for the social sciences. 4. uppl. Pearson new international edition Harlow, Essex: Pearson Education
Bonner, S. E. & Sprinkle, G. B. (2002). The effects of monetary incentives on effort and task
performance: theories, evidence and a framework for research. Accounting, Organizations and Society, 27(4-5), ss. 303-345.
Breakit (2018). Netflix ledning fick bonusar utan att behöva prestera – stäms.
https://www.breakit.se/artikel/12768/netflix-ledning-fick-bonusar-utan-att-behova-prestera-stams [2018-10.17].
Brooks, C. (2014). Introductory econometrics for finance. 3. uppl. Cambridge, Cambridge University Press
Bruce, A., Buck, T., & Main, B. (2005). Top Executive Remuneration: A View from Europe. Journal of Management Studies, 42(7), ss. 1493-1506.
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business Research Methods. 3. uppl. New York, Oxford University Press. Chung, K. H. & Pruitt, S. W. (1994). A simple approximation of Tobin’s q. Financial Management, 23, ss. 70–74.
Dagens Industri (2018). Bonus lyft för Nordeas toppchefer – trots svagt 2017.
https://www.di.se/nyheter/bonuslyft-for-nordeas-toppchefer-trots-svagt-2017/ [2018-10-17].
Donaldson, L. & Davis, J. H. (1991). Stewardship Theory or Agency Theory: CEO Governance and Shareholder Returns. Australian journal of management, 16(1). ss. 49-65.
Duffhues, P. & Kabir, R. (2008). Is the pay-performance relationship always positive? Evidence from the Netherlands. Journal of Multinational Financial Management, 18(1), ss. 45–60.
Eisenhardt, K. M. (1989). Agency Theory: An Assessment and Review. The Academy of Management
Review, 14(1), ss. 57–74.
Ely, K. M. (1991). Interindustry differences in the relation between compensation and firm performance variables. Journal of Accounting Research, 29, ss. 37-58.
Expressen (2018). Aktieägare uppmanas stoppa fet vd-bonus.
Griner, E.H. (1999). The Effect Of CEO Stock Option Grants On Shareholder Return. Journal of
Managerial issues, 11(4), ss. 427-439.
Jensen, M. (2002). Value maximization, stakeholder theory, and the corporate objective function.
Business Ethics Quarterly, 12, ss. 235-256.
Jensen, M. C. & Meckling, W. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs, and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3, ss. 305-360.
Jensen, M. C. & Murphy, K. J. (1990) Performance Pay and Top-Management Incentives. Journal of
Political Economy, 98(2), ss. 225-264.
Keats, B. W. (1988). The vertical construct validity of business economic performance measures. Journal
of Applied Behavioral Science, 24, ss. 151-160.
KPMG (2015). Incitamentsprogram i Svenska börsnoterade bolag.
https://assets.kpmg.com/content/dam/kpmg/pdf/2016/02/se-report-incitamentsprogram-2015.pdf [2018-10-17].
Lewellen, W., Loderer, C., & Martin, K. (1987) Executive compensation and executive incentive problems: An empirical analysis. Journal of Accounting and Economics, 9(3), ss. 287-310
Lubatkin, M. H., Lane, P. J., Collin, S., & Very, P. (2005). Origins of corporate governance in the USA, Sweden and France. Organization Studies, 26, ss. 867–888.
Mehran, H. (1995). Executive compensation structure, ownership, and firm performance. Journal of
Financial Economics, 38, ss. 163-184.
Milkovich, G., Newman, J., & Gerhart, B. (2013). Compensation. 11. uppl. New York: McGraw-Hill Murphy, J. (1999). “Executive Compensation,” in Handbook of Labor Economics. 3. uppl. Orley Ashenfelter and David Card, eds. Amsterdam: North Holland, ss. 2485–2563.
Narayanan, M. P. (1985). Managerial Incentives for Short-term Results. The journal of finance, 40(5), ss. 1469-1484.
Newbold, P., Carlson, W. L., & Thorne, B. M. (2013). Statistics for Business and Economics. 8. uppl. Harlow: Pearson Education Limited.
Osborn, W. J. & Waters, E. (2002). Multiple Regression Assumptions. ERIC Digest. Hämtad från databasen ERIC. (ED470205)
Oxelheim, L. & Randoy, T. (2005). The Anglo-American financial influence on CEO compensation in non Anglo-American firms. Journal of International Business Studies, 36(4), ss. 470–483.
Ozkan, N. (2011) CEO Compensation and Firm Performance: an Empirical Investigation of UK Panel Data. European financial management, 17(2), ss. 260-285
Randøy, . & Nielsen, J. (2002). Company Performance, Corporate Governance, and CEO Compensation in Norway and Sweden. Journal of Management and Governance, 6, ss. 57–81.
Richard, P. J., Devinney, T. M., Yip, G. S., & Johnson, G. (2009). Measuring Organizational Performance:Towards Methodological Best Practice. Journal of Management, 35(3), ss. 718-804. Roberts, D. R. (1956). A General Theory of Executive Compensation Based on Statistically Tested Propositions.The Quarterly Journal of Economics, 70(2), ss. 270-294.
SCB, Statistiska centralbyrån. (2018). Ägandet av aktier i bolag noterade på svensk marknadsplats http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/aktieagarstatistik/aktieagarstatistik/po ng/tabell-och-diagram/agandet-av-aktier-i-bolag/ [2018-10-17]
Selling, T. I. & Stickney, C. P. (1989). The Effects of Business Environments and Strategy on a Firm’s Rate of Return on Assets. Financial Analysts Journal, 45(1), ss. 43–68.
Slevitch, L. (2011). Qualitative and Quantitative Methodologies Compared: Ontological and
Epistemological Perspectives. Journal of Quality Assurance in Hospitality & Tourism, 12(1), ss. 73-81. Smith, C. W. Jr. & Watts, R. (1992). The investment opportunity set and corporate financing, dividend, and compensation policies. Journal of financial economics, 32(3), ss. 263-292
SVT, Sveriges Television. (2016). Varnar för kortsiktiga bonusar
https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/forskare-kortsiktiga-bonusar-kan-leda-till-skadligt-risktagande [2019-01-11]
Thomson Reuters (2018). Beskrivning av dataprogrammet och informationstjänsten Eikon.
https://www.refinitiv.com/en/products/eikon-trading-software/eikon-data-accessibility-and-decision-maki ng [2018-10-17].
Wall, T. D., Michie, J., Patterson, M., Wood, S. J., Sheehan, M., Clegg, C. W. & West, M. (2004). On the validity of subjective measures of company performance. Personnel Psychology, 57(1), ss. 95-118. Westphal, J. D. & Zajac, E. J (1994). Substance and Symbolism in CEOs' Long-term Incentive Plans. Administrative Science Quarterly, 39(3), ss. 367-390.