4 Empirisk och teoretisk analys
5.2 Förslag på vidare forskning
Vår studie har fokuserat på att undersöka hur förtroende kan förmedlas genom kommunikation utifrån politiska partiers perspektiv. Det har bidragit att vi har fått fördjupade kunskaper om vad politiker och experter anser om ämnet. Således kan intressant vidare forskning vara att undersöka en rad närliggande ämnen:
• Vid insamling av empirin har vi endast riktat oss mot politiker och experter vilket innebär att det kan vara relevant att belysa ämnet utifrån väljarnas perspektiv. Vidare vore det intressant att undersöka hur väljarna anser att kommunikationen kan förmedlas för att de ska känna förtroende gentemot politiska partier.
• Fett maktskifte mellan traditionella och sociala medier inom den politiska kommunikation, det hade av den anledningen varit av intresse att studera vilken påverkan skiftet har haft på den politiska kommunikationen. Det kan bidra till att skapa en bredare kunskap och förståelse för effekterna som sociala medier medfört inom politiken.
• Utifrån intervjuerna med studiens respondenter har vi fått vetskap om att partier inte får besöka skolor inom vissa kommuner. Det är ett problem som vi anser bör undersökas vidare för att få kunskap om hur det kan påverka yngres engagemang och förtroende gentemot politiker och politiska partier över tid.
Referenser
Abordor, H. (2005). Trust as sensemaking: the microdynamics of trust in interferm alliances.
Journal of Business Research, 58(3), ss. 330-337
Adler, R. B., Rodman, G. & du Pré, A. (2014). Understanding human communication. 12. uppl., New York: Oxford University Press
Adolfsson, J. & Lindevall, V. (2015). Politiskt kvitter: En kvantitativ innehållsanalys av
politisk kommunikation på Twitter. Kandidatuppsats, Akademin för humaniora, utbildning
och samhällsvetenskap. Örebro: Örebros universitet. URN:nbn:se:oru:diva-4356
Alexander, C. & Sysko, J. (2013). I'M GEN Y, I LOVE FEELING ENTITLED, AND IT SHOWS. Academy of Educational Leadership Journal, 17(4), ss.127–131.
Alexanderson, K. (2012). Källkritik på Internet. Stockholm: .SE
Algotsson, V. & Lundberg, K. (2012). Är Facebook den nya tidens politiska kanal? En studie
om påverkan genom Facebook. Kandidatuppsats, Institutionen för samhällsvetenskaper.
Växjö: Linnéuniversitetet. URN:nbn:se:lnu:diva-22320
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur
Bäck, H., Erlingsson, G, Ó. & Larsson, T. (2015). Den svenska politiken: Strukturer,
processer och resultat. 4. uppl., Stockholm: Liber.
Barnombudsman. (2006). Röster som räknas: Barns och ungas rätt till delaktighet och
inflytande. Stockholm: Barnombudsman (Barnombudsmannens årsrapport 2006).
[2018-04-13]
Barregren, T. & Tegborg, P. (2013). Content marketing: värdeskapande
marknadskommunikation. Stockholm: Vulkanisterna AB
Bell, J. & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5.uppl., Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, H. (2001). Politisk kommunikation och demokrati. Lund: Studentlitteratur Bengtsson, H. (2015). Politik, kommunikation och samhällsanalys. (Rapport Nr 23). Media- tryck: Lunds universitet
Bertilsson, J. & Tarnovskaya, V. (2017). Brand theories: perspectives on brands and
branding. Lund: Studentlitteratur.
Booth, W. C., Colomb, G. G. & Williams J. M. (2004). Forskning och skrivande: konsten att
Boyd, D. M. & Ellison, N. B. (2008). Social Network Sites: Definition, History and Scholarship. Journal of Computer-Mediated Communication, 13(1), ss. 210–230. doi:10.1111/j.1083-6101.2007.00393.x
Brooks, A.K. & Anumudu, C. (2016). Identity development in personal branding instruction.
Adult Learn, 27(1), ss. 23–29
Bruhn, M. & Georgi, D. (2006). Services marketing: managing the service value chain. New York: Prentice Hall.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. upp., Malmö: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. uppl., Stockholm: Liber
Carlsson, E., Nilsson, B. & Lindgren, S. (2015). Digital politik: Sociala medier, deltagande
och engagemang. Göteborg: Daidalos.
Chaffey, D. & Ellis-Chadwick, F. (2016). Digital marketing. Harlow: Pearson Education Limited.
Colley, K. & Grademeister, J. (2006). Att marknadsföra politik i Sverige. Magisteruppsats, Institutionen för ekonomi och företagande. Stockholm: Södertörns högskola.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:16428/FULLTEXT01.pdf [2018-03-22]
Dagens Nyheter (2016). Stort förtroendefall för politiken, 7 april. https://www.dn.se/kultur-
noje/stort-fortroendefall-for-politiken/
Dahlén, M., Lange, F. & Rosengren, S. (2017). Optimal marknadskommunikation 3. uppl., Stockholm: Liber.
Dahlkwist, M. (2013). Kommunikation. 6. uppl., Stockholm: Liber
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2. uppl., Malmö: Gleerups utbildning.
Dalton, R.J. (2004). Democratic Challenges, Democratic Choices: The Erosion of Political
Support in Advanced Industrial Democracies. Oxford: Oxford
Dann, S. & Dann, S. (2011). E-marketing: theory and application. New York: Palgrave Macmillan.
Dawn, B. V., Thomas, L. P. (2013) Generation Y values and lifestyle segments. Journal of
Consumer Marketing, 30(7), ss. 597-606. doi: 10.1108/JCM-07-2013-0650
Chernatony, L., McDonald, M. & Wallace, E. (2011). Creating powerful brands. 4. uppl., London: Butterworth-Heinemann.
Denscombe, M. & Larson, P. (2004). Forskningens grundregler: samhällsforskarens
Dibb, S. & Simkin, L. (1991). Targeting, Segments and Positioning. International Journal of
Retail & Distribution Management, 19(3), ss. 4-10.
DiPiazza, S.A. & Eccles, R.G. (2002). Building public trust: the future of corporate
reporting. New York: John Wiley & Sons.
Edvardsson, B. & Gummesson, E. (1988). Management i tjänfberstesamhället. Malmö: Liber Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. 3.uppl., Lund: Studentlitteratur. Eriksson, J. & Ståhlberg, D. (2016). Marketing goes digital: 12 practices for business
success. Stockholm: Ekerlids förlag.
Falonius, T. (2010). Varumärket inifrån och ut: En handbok i internt varumärkesarbete. Malmö: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl., Stockholm: Liber. Fill, C. (2011). Essentials of marketing communications. New York: Prentice Hall
Fill, C. (2013). Marketing communications: brands, experiences and participation. 6. uppl., Harlow: Pearson.
Gad, T. (2001). 4-D branding: cracking the corporate code of the network economy. London: Prentice Hall.
Göteborgsposten (2017). Unga förlorar förtroende för politiska partier, 19 april.
http://www.gp.se/nyheter/sverige/unga-förlorar-förtroende-för-politiska-partier-1.4241688 Graziano, A. & Raulin, M. (2013). Research methods: A process of inquiry. 8. uppl., Boston: Pearson.
Grunig, J.E. & Hunt, T. (1984). Managing Public Relations. Hillsdale, New Jersey: Erlbaum Grönroos, C. (2015). Service Management och marknadsföring: Kundorienterat ledarskap i
servicekonkurrensen. 3.uppl., Stockholm: Liber.
Grönroos, C. (2015). Service Management och marknadsföring: Kundorienterat ledarskap i
servicekonkurrensen. 3.uppl., Stockholm: Liber, ss. 303.
Grønmo, S. & Winqvist, T. (2006). Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber
Guba, E. G. & Lincoln, Y. S. (1994). Handbook of qualitative research. Thousand Oaks, CA: Sage.
Gummesson, E. (2002). Relationsmarknadsföring: Från 4 P till 30 R. 3. uppl., Malmö: Liber ekonomi.
Haig, M. (2000). E-pr: The essential guide to public relations on the Internet. London: Kogan Page.
Hardin, R. (1999). Do we want trust in the government?. Cambridge: Cambridge University Press.
Hasanovic, M. (2011). Rösta på mig: En studie om marknadsföring inom svensk politik. Kandidatuppsats, Institutionen Ekonomihögskolan. Kalmar: Linnéuniversitet Kalmar. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:430828/FULLTEXT01.pdf [2018-03-22] Hast, L. & Grusell, M. (2015). Sociala medier - ett forum för politisk kommunikation? (Rapport Nr 23). Media-tryck: Lunds universitet
Hast, L. & Ossiansson, E. (2010). Sociala medier: myter och möjligheter. Medie-Sverige 2010: statistik och analys. Göteborg: Nordicom.
Hogan, B. & Quan-Haase, A. (2010). Persistence and Change in Social Media. Bulletin of
Science, Technology & Society, 30(5), ss. 309–315. doi: 10.1177/0270467610380012
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Johannessen, A. & Tufte, P. A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber.
Johansson, I., Jönsson, S. & Solli R. (2006). Värdet av förtroende. Lund: Studentlitteratur. Jüttner, U., Schaffner, B., Windler, K. & Maklan, S. (2013). Customer service experiences: Developing and applying a sequentialincident laddering technique. European Journal of
Marketing, 47(5), ss.738-769
Kapferer, J. (2012). The new strategic brand management: Advanced insights and strategic
thinking. 5. uppl., London: Kogan Page.
Labrecque, L., Markos, E. & Milne, G. R (2011). Online Personal Branding: Processes, Challenges, and Implications. Journal of Interactive Marketing, 25(1), ss.37–50. Lester, D.H., Forman, A.M., & Loyd, D. (2005). Internet shopping behavior of college students. Services Marketing Quarterly, 27(2), ss. 123-138.
L'Etang, J. (2010). Public relations: Concepts, practice and critique. London: SAGE Publications.
Lindgren, M., Lüthi, B. & Fürth, T. (2005). The me we generation: what business and politics
must know about the next generation. Stockholm: Bookhouse Publishing
Luhmann, N. (1988). Trust: Making and Breaking Cooperate Relations. Oxford: Diego Gambetta
Luhmann, N. (2005). Förtroende: en mekanism för reduktion av social komplexitet, Göteborg: Daidalos.
Mayer, R. C., Davis, J. H. & Schoorman, F. D. (1995). An integrative model of organizational trust. Academy of Management Review, 20(3), ss. 709-734
McLeod, J,M., Kosicki, G, M. & McLeod, D, M. (1994). The expanding boundaries of
political communication effects. Media effects: Advances in theory and research. Hillsdale,
NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
McNair, B. (2018). An introduction to political communication 6. uppl., London: Routledge. Melin, F. (1999). Varumärkesstrategi: om konsten att utveckla starka varumärken. Malmö: Liber ekonomi.
Milkman, R. (2017). A New Political Generation: Millennials and the Post-2008 Wave of Protest. American Sociological Review, 82(1), ss.1–31.
DOI: 10.1177/0003122416681031
Miller, A. H. (1974). Political issues and trust in government: 1964–1970. The American
Political Science Review, 68(3), ss. 951–972
Mishler, W. & Rose, R. (2001). What Are the Origins of Political Trust?: Testing Institutional and Cultural Theories in Post-communist Societies”. Comparative Political
Studies, 34 (1), ss. 30-60.
Möller, T. (2000). Politikens meningslöshet: Om misstro, cynism och utanförskap. Malmö: Liber
Moorman, C., Zaltman, G. & Deshpande, R. (1992). Relationships Between Providers and Users of Market Research: The Dynamics of Trust Within and Organizations. Journal of
Marketing Research, 29(3), s.314.
Morton, L, P. (2002). Targeting Generation Y. (Segmenting Publics). Public Relations
Quarterly, 47(2), ss. 46-48.
Mossige-Norheim, T. (2018). Ungdomsförbund: Inte de ungas valrörelse. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=6900978 [2018-03-21]
Murphy, J. M. (1990). Brand strategy. Upper Saddle River, New Jersey: Prentice Hall Mårtenson, R., (2009). Marknadskommunikation: kunden, varumärket, lönsamheten. 3.uppl., Lund: Studentlitteratur.
Noble, S. M., Haytko, D. L. & Phillips, J. (2009). What drives college-age Generation Y consumers? Journal of Business Research, 62(6), ss. 617-628.
Norén Bretzer, Y. (2005). Att förklara politiskt förtroende: Betydelsen av socialt kapital och
rättvisa procedurer. Göteborg: Statsvetenskapliga institutet
Normann, R. (2011). Service management: ledning och strategi i tjänsteproduktionen. 5. uppl., Malmö: Liber.
Novus. (2017). Rapport: Synen på politiken sedan 2014. 7 februari 2017. https://novus.se/wp- content/uploads/2017/02/8625ca9859912be3c5176e83cb0f8487.pdf [2018-03-25]
Nunkoo, R. & Smith, S. (2015). Trust, tourism development and planning. Abingdon: Routledge
O’Neill, O. (2002). A question of trust. Cambridge: University of Cambridge Press
Offe, C. (1999). How can we trust our fellow citizens?. Cambridge: Cambridge University Press.
Ogilvy, D. (1985) Ogilvy on Advertising. New York: Vintage Books
Olariu, I. (2017). THE USE OF PUBLIC RELATIONS IN PROJECTING AN
ORGANIZATION'S POSITIVE IMAGE. Studies and Scientific Researches: Economics
Edition, (25), ss. 99-104
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB.
Parment, A. & Frödin, U. (2008). Generation Y: Framtidens konsumenter och medarbetare
gör entré! Malmö: Liber.
Parment, A. (2012). Generation Y vs. Baby Boomers: Shopping Behavior, Buyer
Involvement and Implications for Retailing. Journal of Retailing and Consumer Services, 20(2013), ss. 189-19.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Patton, M.Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods. 3. uppl., London: SAGE. Pawar, M. (2006). “Social” “Capital”? Social Science Journal, 43(2), ss. 211-226
Pihl, E. (2011). Att leda nästa generation: generation Y, obotliga egoister eller oslipade
diamanter, Karlstad: TUK.
Putnam, R. D. (1995). Bowling alone: America’s declining social capital. Journal of
Democracy, 6(1), ss. 65-78
Quandt, T. (2008). (No) news on the World Wide Web? Journalism Studies, 9(5), ss. 717– 738
Rothstein, B. (2011). Social tillit, lycka, korruption och välfärdsstat. Göteborg: Göteborgs universitet.
Sandberg, K. (2009). Trovärdighet: så bygger du förtroende. Stockholm: Norstedt. Saxer, U. (1993). Public Relations and Symbolic Politics. Journal of Public Relations
Research, 5(2), ss. 127-151.
Scammell, M. (2007). Political Brands and Consumer Citizens: The Rebranding of Tony Blair. The Annals of the American Academy of Political and Social Science, 611(1), ss. 176– 192. doi: 10.1177/0002716206299149
Schoon, I. & Cheng, H. (2011). Determinants of Political Trust: A Lifetime Learning Model.
Developmental Psychology, 47(3), ss.619–631.
Schyns, P. & Koop, C. (2010). Political Distrust and Social Capital in Europe and the USA.
Social Indicators Research, 96(1), ss.145–167.
SFS 2010:1877. Varumärkeslag. Stockholm: Justitiedepartementet L3
Shareef, M., Dwivedi, Y. & Kumar, V. (2016). Mobile Marketing Channel Online Consumer
Behavior. Basel: Springer International Publishing
Simpson, J. A. (2007). Psychological foundations of trust. Current Directions in
Psychological Science, 16(5), ss. 264-268
Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och
forskningsmetod. 3. uppl., Stockholm: Liber.
Stakston, B. (2010). Politik 2.0: konsten att använda sociala medier: Bok & blogg. Göteborg: Beijbom Books.
Stanyer, J. (2013). Intimate Politics. Cambridge: Polity Press
Statistiska centralbyrån (SCB). (2018). Riksdagsval - röstberättigade efter folkbokförda i
Sverige/utlandssvenskar, kön och ålder/förstagångsväljare. Antal och andelar. Valår 2002 - 2014. [2018-03-22]
Statistiska Centralbyrån, SCB. (2018). Färre unga och fler utländska medborgare får rösta i
2018 års val. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/allmanna-
val/allmanna-val-valresultat/pong/statistiknyhet/preliminart-rostberattigade-i-2018-ars-val-/ [2018-04-05]
Stier, S., Bleier, A., Lietz, H., & Strohmaier, M. (2018). Election Campaigning on Social Media: Politicians, Audiences, and the Mediation of Political Communication on Facebook and Twitter. Political Communication, 35(1). ss. 50-74.
Strömbäck, J. & Kiousis, S. (2011). Political Public Relations. London: Routledge Strömbäck, J. (2000). Makt och medier: Samspelet mellan medborgarna, medierna och de
Strömbäck, J. (2014). Makt, medier och samhälle: En introduktion till politisk
kommunikation. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Surma, A. (2006). The rhetoric of reputation: vision not visibility, web journal PRism, http://www.prismjournal.org/fileadmin/Praxis/Files/Journal_Files/2006_general/Surma.pdf [2018-04-04]
Svenska Dagbladet (2012). Generation Y tar över. 16 november.
https://www.svd.se/generation-y-tar-over
Svenska Dagbladet (2017). Unga förlorar förtroende för politiska partier. 19 april.
https://www.svd.se/unga-ar-mer-politiskt-engagerade [2018-03-21] Svenskarna och internet. (2017). Allmänt om utvecklingen. Oktober 2017. https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2017.pdf [2018-03-27]
Tapscott, D. (2008). Grown up digital: how the net generation is changing the world. New York: McGraw-Hill.
Temporal, P. (2015). Branding for the public sector: creating, building and managing brands
people will value. New Jersey: Wiley.
Thurén, T. (2013). Källkritik. 3. uppl., Stockholm: Liber.
Törner, A. (2018). Socialdemokraterna satsar 70 miljoner på att vinna valet. Dagens Media, 6 februari. https://www.dagensmedia.se/marknadsforing/socialdemokraterna-satsar-70-
miljoner-pa-att-vinna-valet-6897041 [2018-03-21]
Treffner, J. (2011). Varumärket: Vår viktigaste tillgång. Lund: Studentlitteratur.
Tulgan, B. & Martin, C.A (2001). Managing Generation Y: global citizens born in the late
seventies and early eighties. Amherst Massachusetts: HRD Press.
Ungdomsbarometern (2017). Unga saknar förtroende för partipolitiken. (Pressmeddelande från Ungdomsbarometern: 2017-04-20) http://www.ungdomsbarometern.se/unga-saknar- fortroende-for-partipolitiken/
Vargo, S. L. & Lusch, R. F. (2004). Evolving to a New Dominant Logic for Marketing.
Journal of Marketing, 68(1), ss. 1-17.
Wedin, H. (2017). Unga litar allt mindre på partierna: ”Oroväckande”. Svenska dagbladet. 18 april. https://www.svd.se/unga-litar-allt-mindre-pa-partierna-orovackande [2018-03-22] Wohl, R. (1979). The generation of 1914. Cambridge: Harvard University press
Zikmund, W., Babin, B., Carr, J. & Griffin, M. (2010). Business research methods. 8. uppl. Mason, Ohio: South-Western Cengage Learning.
Bilaga
Intervjuguide
• Introducera oss själva
• Få godkännande från respondenten om intervjun får spelas in för att förenkla vid transkribering och om någon fråga känns jobbig att svara på är det helt okej att avstå. • Vi kommer göra allt vi kan för att inte vinkla eller vrida på dina argument men du har
rätt till att vara anonym om det är det något som önskas?
• Förklara intervjuns upplägg med tre teman som önskas diskuteras fritt kring. • Presentera vår frågeställning och varför den är relevant för respondenten.
Nummer Frågans utformning Stödpunkter
1
. Redogör för politisk kommunikation❖ Kommunikationskanaler ❖ Varumärke ❖ Sociala medier ❖ Personlig kommunikation ❖ Partiföreträdare ❖ Marknadskommunikation vs. Politisk kommunikation
2
. Redogör för hur förtroende skapas❖ Politiskt förtroende ❖ Varför tror du att tilliten är
bristande hos yngre väljare?
3
. Förklara generationens karaktärsdrag❖ Målgruppsbaserad kommunikation ❖ Hur bör man bemöta yngre väljare? ❖ Kännetecken för generationen