Undersökningen i detta examensarbete har fokuserat på det matematikhistoriska innehållet i läroböckerna i form av historiska fakta eller andra beskrivande texter och således utelämnat uppgifter med anknytning till matematikens historia. Det skulle vara intressant att utvidga denna undersökning till att även innefatta sådana uppgifter. En sådan undersökning skulle kunna ta sin utgångspunkt i en kartläggning av det historiska innehållet i läroböcker på samma eller liknande sätt som har gjorts i denna undersökning. Därefter skulle en analys av uppgifter ta vid. Analysen kan till exempel fokusera på om det finns någon korrelation mellan förekomst av historiska inslag och förekomst av uppgifter med historisk anknytning. En sådan analys skulle kunna ställas mot det centrala innehållet i samtliga matematikkurser på
gymnasienivå som anger att matematikundervisningen ska beröra matematisk problemlösning kopplat till matematikens kulturhistoria (Skolverket, 2017). Ett annat alternativ skulle kunna
53
vara att mer noggrant analysera uppgifternas struktur och innehåll i avseende att undersöka vilken typ av matematisk förmåga eleven får möjlighet att träna på genom att räkna dessa uppgifter.
Det skulle också vara intressant att jämföra innehållet i de historiska inslagen mellan två grenar i samma kurs, till exempel 3b och 3c. I avsnitt 6.1 diskuteras kapiteluppdelningen i böckerna för kurs 3b och 3c där kapiteluppdelningen inte påverkade genomförandet av denna studie, men om en jämförelse av innehållet i de historiska inslagen skulle vara aktuell finns det en risk för att denna kapiteluppdelning om möjligt kan försvåra arbetet. Om man studerar kursplanen för kurs 3b och 3c så går det att utläsa att begreppen derivata och integraler aldrig nämns tillsammans i det centrala innehållet, undantaget att kursen ska ta upp sambandet mellan derivata och integral (Skolverket, 2017). I kapiteltitlarna omnämns derivata och integral tillsammans i 5000-serien men i övrigt verkar det finnas en uppdelning mellan
derivata och integral och denna uppdelning kan underlätta en sådan jämförelse som diskuteras här. Det förefaller i sådana fall viktigt att man tydligt beskriver vad respektive kapitel tar upp och vidare också tydligt beskriver innehållet i de historiska inslagen.
Det skulle vidare vara intressant att genomföra en studie likt denna där fysiska läroböcker jämförs med digitala läroböcker. I takt med digitaliseringens intåg i skolan och det ökade utbudet och användandet av digitala läroböcker i matematikundervisningen skulle det vara intressant att undersöka det matematikhistoriska innehållet i de digitala läroböckerna för att sedan jämföra med de fysiska läroböckerna. Min begränsade erfarenhet av och kunskap om digitala läroböcker består i att fokus för användandet verkar vara att räkna uppgifter. I vilken utsträckning kommer då eleverna i kontakt med historiska fakta genom den digitala läroboken och på vilket sätt?
Det skulle avslutningsvis också vara intressant att genomföra en experimentell studie som fokuserar på elevernas känslor för matematik. Den experimentella studien skulle bestå av en manipulering av matematikundervisningen till att genomsyras av ett historiskt perspektiv i enlighet med Frieds (2001) anpassningsstrategi för att undersöka om och hur elevernas känslor och motivation för matematik påverkas av en fullständig integrering av
54
7 Referenser
Alfredsson, L., Erixon, P., & Heikne, H. (2011a). Matematik 5000. Kurs 1a gul, Lärobok. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Alfredsson, L., Erixon, P., & Heikne, H. (2011b). Matematik 5000. Kurs 1a röd, Lärobok. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Alfredsson, L., Bråting, K., Erixon, P., & Heikne, H. (2011a). Matematik 5000. Kurs 1b grön,
Lärobok. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Alfredsson, L., Bråting, K., Erixon, P., & Heikne, H. (2011b). Matematik 5000. Kurs 1c blå,
Lärobok. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Alfredsson, L., Bråting, K., Erixon, P., & Heikne, H. (2012). Matematik 5000. Kurs 3c blå,
Lärobok. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Alfredsson, L., Bråting, K., Erixon, P., & Heikne, H. (2013). Matematik 5000. Kurs 3b grön,
Lärobok. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Alfredsson, L., Bråting, K., Erixon, P., & Heikne, H. (2015). Matematik 5000. Kurs 5 blå,
Lärobok. (2. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Avital, S. (1995). History of mathematics can help improve instruction and learning. In F. J. Swetz (red.), Learn from the masters! (s. 3-12). Washington: Mathematical Association of America.
Berelson, B. (1952). Content analysis in communication research. New York: Free Press. Bidwell, J. K. (1993). Humanize your classroom with the history of mathematics. The
Mathematics Teacher, 86 (6), 461-464.
55
Englund, B. (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk Forskning i
Sverige, 4 (4), 327-348.
Fauvel, J. (1991). Using history in mathematics education. For the Learning of Mathematics, 11 (2), 3-6.
Fried, M. N. (2001). Can mathematics education and history of mathematics coexist?. Science
& Education, 10, 391-408.
Gennow, S., Gustafsson, I. & Silborn, B. (2011a). Exponent: [matematik för gymnasiet]. 1b. (1. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Gennow, S., Gustafsson, I. & Silborn, B. (2011b). Exponent: [matematik för gymnasiet]. 1c. (1. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Gennow, S., Gustafsson, I. & Silborn, B. (2012). Exponent: [matematik för gymnasiet]. 3c. (1. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Gennow, S., Gustafsson, I. & Silborn, B. (2013a). Exponent: [matematik för gymnasiet]. 3b. (1. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Gennow, S., Gustafsson, I. & Silborn, B. (2013b). Exponent: [matematik för gymnasiet]. 5. (1. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Holmberg, A. (2017). Integrering av matematikhistoria i matematikundervisningen – En
litteraturstudie om för- och nackdelar samt metoder för genomförandet
(Examensarbete). Linköping: Matematiska institutionen, Linköpings universitet. Tillgänglig: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1117858/FULLTEXT01.pdf Holmlund, A. (2013). Lärobokens betydelse vid lektionsplanering. En intervjustudie med åtta
finska och åtta svenska matematiklärare (Examensarbete). Göteborg: Institutionen för
sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet. Tillgänglig:
56
Holmquist, M. (1993). Historiskt perspektiv i klassrummet, Nämnaren, 3, 30-34.
Holsti, O. R. (1969). Content analysis for the social sciences and humanities. Reading, Mass.: Addison-Wesley.
Jankvist, U. T. (2009). A categorization of the ’whys’ and the ’hows’ of using history in mathematics education. Educational Studies in Mathematics, 71 (3), 235-261. doi:10.1007/s10649-008-9174-9
Johansson, L. & Olsson, T. (2011). Exponent: [matematik för gymnasiet]. 1a. (1. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Johansson, M. (2006). Teaching mathematics with textbooks: a classroom and curricular
perspective (Doktorsavhandling). Luleå: Matematiska institutionen, Luleå tekniska
högskola.
Lingard, D. (2000). The history of mathematics: an essential component of the mathematics curriculum at all levels. Australian Mathematics Teacher, 56 (1), 16-20. Tillgänglig på
http://math.unipa.it/~grim/ELindgard5.PDF. Hämtad 2018-05-14 Nationalencyklopedin (NE). (2018). Historia. Hämtad 2018-05-23, från
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/historia
Olofsson, K., Gerholm, V., Szabo, A., Larson, N., Viklund, G., Dufåker, D., & Marklund, M. (2017). Matematik Origo. 1a. (1. uppl.). Stockholm: Sanoma Utbildning AB.
Richardson, G. (2004). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. (7., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Siu, F.-K. & Siu, M.-K. (1979). History of mathematics and its relation to mathematical education. International Journal of Mathematical Education in Science and
57
Skolinspektionen. (2009). Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och
ändamålsenlighet. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2009/matematik/granskningsrapport-matematik.pdf
Skolverket. (u.å.a.). Bygg- och anläggningsprogrammet. Hämtad 2018-05-28, från
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-och-examensmal/bygg-och-
anlaggningsprogrammet#anchor_6
Skolverket. (u.å.b.). Humanistiska programmet. Hämtad 2018-05-28, från
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-och-
examensmal/humanistiska-programmet
Skolverket. (u.å.c.). Naturvetenskapsprogrammet. Hämtad 2018-05-28, från
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-och-
examensmal/naturvetenskapsprogrammet
Skolverket. (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: https://www.mah.se/pages/45519/lustattlara.pdf
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Hämtad 2018-06-10, från https://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb
ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705
Skolverket. (2017). Ämnesplan – Matematik. Hämtad 2018-05-27, från
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.265598!/Amnesplan_Matematik_Gy.pdf
Stray, C. (1994). Paradigms lost: toward a historical sociology of the textbook. Journal of
58
Swetz, F. J. (1984). Seeking relevance? Try the history of mathematics. The Mathematics
Teacher, 77 (1), 54-62.
Swetz, F. J. (1995). Using problems from the history of mathematics in classroom instruction. In F. J. Swetz (red.) Learn from the masters! (s. 25-38). Washington Mathematical Association of America.
Szabo, A., Larson, N., Viklund, G., Dufåker, D., & Marklund, M. (2011a). Origo: matematik.
1b. (2. uppl.) Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Szabo, A., Larson, N., Viklund, G., Dufåker, D., & Marklund, M. (2011b). Origo: matematik.
1c. (2. uppl.) Stockholm: Sanoma Utbildning AB.
Szabo, A., Larson, N., Viklund, G., Dufåker, D., & Marklund, M. (2012). Origo: matematik.
3c. (2., [rev. och omarb.] uppl.) Stockholm: Sanoma Utbildning AB.
Szabo, A., Larson, N., Viklund, G., Dufåker, D., & Marklund, M. (2013a). Origo: matematik.
3b. (2., [rev. och omarb.] uppl.) Stockholm: Sanoma Utbildning AB.
Szabo, A., Larson, N., Viklund, G., Dufåker, D., & Marklund, M. (2013b). Matematik Origo.
5. (2. uppl.) Stockholm: Sanoma Utbildning AB.
Thompson, J. (1984). Vad kan vi lära av matematikens historia?. Nämnaren, 1, 42-44. TIMSS, Trends in International Mathematics and Science Study (2012). TIMSS 2011:
International results in mathematics. Chestnut Hill, Mass.: TIMSS & PIRLS
International Study Center.
Tzanakis, C. & Arcavi, A. (2000). Integrating history of mathematics in the classroom: An analytic survey. In J. Fauvel & J. van Maanen (reds.), History in Mathematics
Education: the ICMI Study (s. 201-240). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.
59
Wilson, P. S., Chauvot, J. B. (2000). Who? How? What? A strategy for using history to teach mathematics. The Mathematics Teacher, 93 (8), 642-645.