Vår forskning kan förhoppningsvis leda till att lärare som inte är vana att använda digitala verktyg i undervisningen, börjar använda dem. Vi hoppas att våra resultat kan inspirera musiklärare till att fortsätta forska om hur lärare kan nå alla elever i dagens skola. Digitala verktyg är bara ett verktyg som kan användas i musikundervisningen och vi tror att ju fler metoder som utforskas ju bättre förutsättningar kommer elever och lärare att få i framtiden.
Det vore intressant att ge större utrymme till att undersöka huruvida användandet av digitala verktyg påverkar elevens kompetens. Detta område har berörts i vår undersökning, men vi tror att det skulle gå att vidareutveckla. Kanske kan den som undersöker finna ett verktyg som konkret visar på att eleven faktiskt utvecklas kunskapsmässigt. Wise, Greenwood och Davis (2011) visar i sin forskning att användadet av musikprogrammet Sibelius visat sig vara effektivt för att undervisa elever i musikteori. Det vore intressant att utveckla detta och låta elever använda mer musikprogram, både i sina hemstudier och i skolan, för att se hur det påverkar elevers kompetens och lust att musicera.
Under hela processen, både under förberedelserna och under skrivandet av vårt arbete, har vi upplevt att det inte finns mycket svensk forskning kring ämnet digitala verktyg i musikundervisningen. Vi önskar därför att fler personer kommer att forska inom området digitala verktyg i musikundervisningen, då hjälpmedel troligtvis kommer att ha en central plats i musikundervisningen lång tid framöver. Vi hoppas också att denna forskning kommer att bli mer lättillgänglig för lärare, som undervisar i musikämnet och därmed lättare kan implementeras i musikundervisningen.
Referenslista
Andersson, F., & Hedmark, D. (2011). Digitala verktyg i musikundervisningen: En kvalitativ undersökning om några lärares användande av digitala verktyg. (Examensarbete, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier)
Bergquist, T. (2005). IT och lärande – i skola och lärarutbildning. Tidsskrift för Lärarutbildning och Forskning, 12(1-2), 11-22. Hämtad 13 november, 2014, från http://www.lh.umu.se /digitalAssets/5/5648_lofu_nr1-2_2005.pdf .
Boström, L. (1998) Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Erixon, P., Marner, A., Scheid, M., Strandberg, T., & Örtegren, H. (2012). School Subject Paradigms and Teaching Practice in the Screen Culture: Art, Music and Mother tongue (Swedish) Under Pressure. European Educational Research Journal, 11(2), 255-273. Från http://dx.doi.org/10.2304/eerj.2012.11.2.255.
Ferguson, L. (2007) Band-In-A-Box for the General Music Classroom. General Music Today, 18(2), 7-13. DOI: 10.1177/10483713050180020103.
Gustavsson, B. (red.) (2004). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. (3., [rev.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hallam, S., Rinta, T., Varvarigou, M., Creech, A., Papageorgi, I., Gomes, T., & Lanipekun, J.
(2012). The Development of Practising Strategies in Young People. Psychology of Music, 40(5), 652-680. DOI: 10.1177/0305735612443868.
Henriksson, E. (2002). Datorn som pedagogiskt hjälpmedel: Idébok för lärare, Vänersborg:
E. Henriksson.
Henriksson, S. (u.å.). IT. I Nationalencyklopedin. Hämtad 24 oktober, 2014, från http://www.ne.se/
Kirschner, P., & Davis, N. (2003). Pedagogic benchmarks for information and communications technology in teacher education. Technology, Pedagogy and Education, 12(1), 125-147. DOI: 10.1080/14759390300200149.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Kvidal, H. (2009): Å være digital i musikkfaget. I: Otnes H. (red.): Å være digital i alle fag.
Oslo: Universitetsforlaget. s, 209-224.
Kylén, J. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning
Käck,A. & Männikkö-Barbutiu, S. (red) (2012). Digital kompetens i lärarutbildningen: ett integrationsperspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1.
uppl.) Malmö: Gleerup.
Nielsen, S. (2001). Self-regulating learning strategies in instrumental music practice. Music Education Research, 3(2), 155–167. DOI- 10.1080/14613800120089223
Prensky, M. (2001) Digital natives, digital immigrants Part 1. On the Horizon, Vol9(5), 1-6.
Från http://dx.doi.org/10.1108/10748120110424816
Prensky, M. (2010). Teaching digital natives: partnering for real learning. Thousand Oaks, Calif.: Corwin.
Skolverket (2008). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier: förordning (SKOLFS 2000:135) om kursplaner för grundskolan: Skolverkets föreskrifter (2000:141) om betygskriterier för grundskolans ämnen. (2., rev. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i musik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). IT-användning och it-kompentens i skolan. Stockholm: Skolverket.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ojala, U. (2013). Handbok om hur man intervjuar och fotograferar barn. Helsingfors:
Centralförbundet för barnskydd.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Webster, P. (2009). Music technology as a servant to real music experience, Orff Echo, XLII (1), 9-12. Hämtad 20 oktober, 2014, från
http://www.peterrwebster.com/pubs/OrffWebster.pdf.
Wise, S., Greenwood, J., & Davis, N. (2011). Teachers' use of digital technology in secondary music education: Illustrations of changing classrooms. British Journal of Music Education, 28(2), 117-134. DOI: 10.1017/S0265051711000039.
Bilaga 1 - informationsdokument till elevernas föräldrar
Hej!
Vi heter Emil och Eleonor Henrikson och läser nu vår sista termin vid Luleå Tekniska Universitet. För tillfället skriver vi vårt examensarbete vars syfte är undersöka hur digitala verktyg kan användas som ett komplement i musikundervisning samt ta reda på hur användandet av digitala verktyg kan påverka musiklärarens arbete och elevernas kompetens.
Vi hade tänkt utföra fältstudier där vi observerar elever samt utvärderar vår metod med hjälp av elevernas tankar och åsikter. För att göra detta behöver vi föräldrars tillåtelse. Skola och elev kommer vara anonyma. Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas om så önskas.
Med vänliga hälsningar!
Eleonor Henrikson Mobil nr:
Emil Henrikson Mobilnr:
Luleå Tekniska Universitet
_________________________________________________
Förälders underskrift och datum
Bilaga 2 - intervjufrågor till lärarna
1. Vad innebär musikprogram för dig?
2. Vad känner du till för musikprogram och vad kan dessa användas till?
3. Vilka musikprogram använder du i din musikundervisning och på vilka sätt använder du dem?
4. Hur anser du att användandet av musikprogram påverkar ditt arbete som musiklärare?
5. Hur tror du att användandet av musikprogram påverkar elevens kompetens i musik?
Bilaga 3 - intervjufrågor till eleverna:
1. Vad tycker du om att använda digitala noter, musikbakgrunder och ljudinspelningar i musikundervisningen?
2. Hur anser du att användandet av digitala noter, musikbakgrunder och ljudinspelningar har påverkat ditt eget övande?
3. Anser du att dessa hjälpmedel har varit ett stöd i din kompetensutveckling? I så fall på vilket sätt?