• No results found

Resultatet i detta examensarbete visar att det finns skillnader i hur vårdpersonalen förhåller sig till existentiellt lidande beroende på tidigare erfarenhet. Därför skulle framtida forskning vara intressant som rör på vilket sätt erfarenheten hos vårdpersonalen kan relateras till deras förhållningssätt till patienterna med existentiellt lidande och vad vårdpersonalen kan lära av varandra. Vad dessa skillnader beror på och vilka dessa är vore betydelsefullt att veta

REFERENSLISTA

* = Artiklar som har använts till resultatdelen

American Psychological Association. (2019). APA Style. Hämtad 2019-10-31 från

https://apastyle.apa.org/index

Benkel, I., Molander, U., & Wijk, H. (2016). Palliativ vård ur ett tvärprofessionellt perspektiv (1 uppl.). Stockholm: Liber AB.

*Browall, M., Henoch, I., Melin-Johansson, C., Strang, S., & Danielson, E. (2014). Existential Encounters: Nurses’ Descriptions of Critical Incidents in End-of-Life Cancer Care. European Journal of Oncology Nursing, 18(6), 636–44.

doi:10.1016/j.ejon.2014.06.001

Bruce, A., Schreiber, R., Petrovskaya, O., & Boston, P. (2011). Longing for ground in a

ground(less) world: a qualitative inquiry of existential suffering. BMC Nursing, 10(1), 1–9. doi:10.1186/1472-6955-10-2

CODEX. (2019). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad 2019-10-31 från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml

Dahlborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten (3 uppl., s. 25-36). Lund: Studentlitteratur AB.

Egidius, H. (2019a). Existentiell. I Natur & Kulturs psykologilexikon. Hämtad 2019-12-05 från https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=existentiell

Egidius, H. (2019b). Vårdpersonal. I Natur & Kulturs psykologilexikon. Hämtad 2019-12-05 från https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=vårdpersonal Ek, K., Andershed, B., Sahlberg-Blom, E., & Ternestedt, B.-M. (2015). “The unpredictable

death”-The last year of life for patients with advanced COPD: Relatives’ stories. Palliative & Supportive Care, 13(5), 1213–1222. doi:10.1017/S1478951514001151 Ellingsen, S., Roxberg, Å., Kristoffersen, K., Rosland, J. H., & Alvsvåg, H. (2014). Being in

transit and in transition The experience of time at the place, when living with severe incurable disease - a phenomenological study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(3), 458–468. doi:10.1111/scs.12067

Ellingsen, S., Roxberg, Å., Kristoffersen, K., Rosland, J. H., & Alvsvåg, H. (2015). The pendulum time of life: the experience of time, when living with severe incurable disease--a phenomenological and philosophical study. Medicine, Health Care & Philosophy, 18(2), 203–215. doi:10.1007/s11019-014-9590-9

Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretative research: Interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22–26.

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 141-152). Lund: Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (2017b). Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 187). Lund: Studentlitteratur AB.

Grøthe, Å., Biong, S., Grov, E. K., & Grøthe, Å. (2015). Acting with dedication and expertise: Relatives’ experience of nurses’ provision of care in a palliative unit. Palliative & Supportive Care, 13(6), 1547–1558. doi:10.1017/S1478951513000825

Hanratty, J. F., & Higginson, I. (1997). Palliativ vård vid terminala sjukdomstillstånd. Lund: Studentlitteratur AB.

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 411-420). Lund:

Studentlitteratur AB.

Holm, M., Henriksson, A., Carlander, I., Wengström, Y., & Öhlen, J. (2015). Preparing for family caregiving in specialized palliative home care: an ongoing process. Palliative & Supportive Care, 13(3), 767–775. doi:10.1017/S1478951514000558

*Johansson, K., & Lindahl, B. (2012). Moving between rooms - moving between life and death: nurses’ experiences of caring for terminally ill patients in hospitals. Journal of Clinical Nursing, 21(13/14), 2034–2043. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03952.x *Karlsson, M., Kasén, A., & Wärnå-Furu, C. (2017). Reflecting on one’s own death: The

existential questions that nurses face during end-of-life care. Palliative & Supportive Care, 15(2), 158–167. doi:10.1017/S1478951516000468

*Keall, R., Clayton, J. M., & Butow, P. (2014). How do Australian palliative care nurses address existential and spiritual concerns? Facilitators, barriers and strategies. Journal of Clinical Nursing, 23(21/22), 3197–3205. doi:10.1111/jocn.12566 *Minton, M. E., Isaacson, M. J., Varilek, B. M., Stadick, J. L., & O’Connell, P. S. (2018). A

willingness to go there: Nurses and spiritual care. Journal of Clinical Nursing, 27(1/2), 173–181. doi:10.1111/jocn.13867

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 421-438). Lund: Studentlitteratur AB.

Nationella Rådet för Palliativ vård. (2019). Ordlista. Hämtad 2019-10-03 från https://www.nrpv.se/om-nrpv/ordlista/

Nilmanat, K., Promnoi, C., Phungrassami, T., Chailungka, P., Tulathamkit, K., Noo-urai, P., & Phattaranavig, S. (2015). Moving Beyond Suffering. Cancer Nursing, 38(3), 224-231.

Polit, D.F., & Beck, C.H. (2017). Nursing research: Generating and Assessing evidence for nursing practice. (10 uppl.). Philadephia: Wolters Kluwer.

Rocha, R. C. N. P., Pereira, E. R., Silva, R. M. C. R. A., de Medeiros, A. Y. B. B. V., Refrande, S. M., & Refrande, N. A. (2018). Spiritual needs experienced by the patient’s family caregiver under Oncology palliative care. Revista Brasileira de Enfermagem, Suppl.6, 2635–2642. doi:10.1590/0034-7167-2017-0873

Ross, L., & Austin, J. (2015). Spiritual needs and spiritual support preferences of people with end-stage heart failure and their carers: implications for nurse managers. Journal of Nursing Management, 23(1), 87–95. doi:10.1111/jonm.12087

Sand, L. (2012). Den ensamma patienten. I P. Strang & B. Beck-Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (4 uppl. s. 80-85). Stockholm: Liber AB.

Sand, L., & Strang, P. (2013). När döden utmanar livet – Om existentiell kris och coping i palliativ vård. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.

Sandman, L. (2005). A good death: On the value of death and dying. Hämtad från https://www.proquest.com/products-services/ebooks/ebooks-main.html

Selman, L. E., Brighton, L. J., Sinclair, S., Karvinen, I., Egan, R., Speck, P., … Hope, J. (2018). Patients’ and caregivers’ needs, experiences, preferences and research priorities in spiritual care: A focus group study across nine countries. Palliative Medicine, 32(1), 216–230. doi:10.1177/0269216317734954

SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2019-12-06 från http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2001:453

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2019-12-06 från http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2014:821

*Smyth, T., & Allen, S. (2011). Nurses’ experiences assessing the spirituality of terminally ill patients in acute clinical practice. International Journal of Palliative Nursing, 17(7),

337–343. doi:10.12968/ijpn.2011.17.7.337

Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede: Vägledning, rekommendationer och indikatorer. Hämtad 2018-11-30 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2013-6-4.pdf

Socialstyrelsen. (2019). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2019-12-06 från https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=263&SrcLang=sv

SOU 2001:6. Döden angår oss alla – Värdig vård i livets slut. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Hämtad 2018-11-13 från

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga- utredningar/2001/01/sou-20016/

Strang, P. (2012). Lidande i palliativ vård. I P. Strang & B. Beck-Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (4 uppl., s. 96-101). Stockholm: Liber AB.

Strang, P., & Strang, S. (2012). Existentiell smärta – ett sjukvårdsperspektiv. I P. Strang, & B. Beck-Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (4 uppl., s. 50-53). Stockholm: Liber AB. *Strang, S., Henoch, I., Danielson, E., Browall, M., & Melin-Johansson, C. (2014).

Communication about existential issues with patients close to death-nurses’ reflections on content, process and meaning. Psycho-Oncology, 23(5), 562–568. doi:10.1002/pon.3456

Svensk MeSH. (2019). Noncommunicable diseases. Hämtad 2019-10-03 från https://mesh.kib.ki.se/term/D000073296/noncommunicable-diseases

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2018-12-11 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2018-11-15 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf *Tornøe, K., Danbolt, L., Kvigne, K., & Sørlie, V. (2014). The power of consoling presence -

hospice nurses’ lived experience with spiritual and existential care for the dying. BMC Nursing, 13(1). doi:10.1186/1472-6955-13-25

*Tornøe, K., Danbolt, L., Kvigne, K., & Sørlie, V. (2015). The challenge of consolation: nurses' experiences with spiritual and existential care for the dying - a phenomenological hermeneutical study. BMC Nursing, 14, 1–12. doi:10.1186/s12912-015-0114-6 Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing (2 uppl.). Philadelphia: F. A Davis

company.

*Udo, C., Danielson, E., & Melin-Johansson, C. (2013). Existential issues among nurses in surgical care - a hermeneutical study of critical incidents. Journal of Advanced Nursing, 69(3), 569–577. doi:10.1111/j.1365-2648.2012.06032.x

Ulrichsweb. (2019). Ulrichsweb Global Serials Directory. Hämtad 2019-10-31 från http://ulrichsweb.serialssolutions.com/login

*Walker, H., & Waterworth, S. (2017). New Zealand palliative care nurses experiences of providing spiritual care to patients with life-limiting illness. International Journal of Palliative Nursing, 23(1), 18–26. doi:10.12968/ijpn.2017.23.1.18

Wennman-Larsen A., & Tishelman C. (2002). Advanced home care for cancer patients at the end of life: a qualitative study of hopes and expectations of family caregivers.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 16(3), 240–247. doi: 10.1046/j.1471-6712.2002.00091.x

Willman, A., & Stoltz, P. (2017). Metasyntes. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 399-410). Lund: Studentlitteratur AB.

*Wittenberg, E., Ragan, S., & Ferrell, B. (2017). Exploring nurse communication about spirituality. The American Journal of Hospice & Palliative Care, 34(6), 566–571. doi:10.1177/1049909116641630

Worldwide Palliative Care Alliance. (2014). Global Atlas of Palliative care at the End of Life. Hämtad 2019-09-10 från

https://www.who.int/nmh/Global_Atlas_of_Palliative_Care.pdf

Yardley, S., Walshe, C., & Parr, A. (2009). Improving training in spiritual care: a qualitative study exploring patient perceptions of professional educational requirements. Palliative Medicine, 23(7), 601–607. doi:10.1177/0269216309105726

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 59-82). Lund: Studentlitteratur AB.

BILAGA A: SÖKMATRIS

*(x) under ”Antal träffar” = Antal dubbletter som har lästs i fulltext i tidigare sökning(ar) som ”Antal träffar” utgörs av.

Databas, Datum & Avgränsning

Sökord Träffar Antal lästa abstract Antal lästa fulltext Antal valda artiklar CINAHL Plus 2019-09-09 Avgränsning: all adults; peer review, english language, år 2014-2019.

(nurse OR nurse’s OR nurses OR nurses') AND (experience OR experiences) AND (”end of life” OR ”end of life care” OR ”terminal care” OR dying) AND ("existential concerns” OR ”existential anxiety” OR ”existential questions” OR ”existential crisis”)

2 2 2 2

CINAHL Plus 2019-09-09 Avgränsning: all adults; peer review, english language, år 2014-2019.

(nurse OR nurse*s OR nurses OR nurses') AND nursing AND (experience OR experiences) AND (”final stage of life” OR ”end of life” OR ”end of life care” OR ”terminal care” OR dying) AND (existential* OR spiritual*)

37 (1) 12 1 1

Cinahl PLUS 2019-09-09 Avgränsning: all adults; peer review, english language, år 2014-2019.

(attitude OR perception OR

experience) AND nurse AND ("end of life care” OR "terminally ill” OR "terminal care") AND ("existential anxiety" OR "existential questions" OR "existential concerns” OR "spiritual care") AND “palliative care"

22 (2)

4

1 1

Cinahl PLUS 2019-09-10 Avgränsning: all adults; peer review, english language, år 2014-2019

nurse* AND “spiritual care” AND end

Cinahl PLUS 2019-09-10 Avgränsning: all adults; peer review, english language, år 2009-2019

(nurse OR nurses OR nurse’s OR nurses*) AND (experience OR experiences) AND ("existential issues” OR ”existential care”)

8 (1) 2 1 1 Cinahl PLUS 2019-09-10 Avgränsning: peer review, english language, år 2014- 2019

Nurse* AND communication AND (spirituality OR "spiritual care" OR "spiritual needs”) AND ("palliative care" OR "terminal care")

42 (3) 4 1 1 Cinahl PLUS 2019-09-10 Avgränsning: peer review, english language, år 2014- 2019

Nurse* AND experience AND ("spiritual care” OR ”existential care”) AND dying 13 2 1 1 Cinahl PLUS 2019-09-10 Avgränsning: peer review, english language, år 2009- 2019

Nurse* AND (description* OR view* OR attitude*) AND experience AND (dying OR "end of life" OR palliative*) AND existential* 27 (5) 2 2 2 PubMed 2019-09 10 Avgränsning: Journal article, publicerad de senaste 10 åren.

nurse* AND experience* AND (spirituality OR existential*) AND "terminally ill"

BILAGA B: KVALITETSGRANSKNINGSTABELL

Kvalitetsgranskningsfrågor med inspiration från Friberg (2017, s. 187)

1 - 4 poäng = låg kvalitet (L); 5 - 8 poäng = medelhög kvalitet (MH); 9 - 12 poäng = hög kvalitet (H)

Fr

å

g

or 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Är problemformuleringen tydligt beskriven?

JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven?

NEJ NEJ JA JA JA JA NEJ JA JA JA NEJ NEJ

Finns det ett tydligt beskrivet syfte? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Finns det en tydligt beskriven metod? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Finns det en tydlig beskrivning av

deltagare?

JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA

Svarar resultatet på syftet? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Framförs resultatet på ett tydligt sätt? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Förs det en diskussion kring metoden? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Förs det en diskussion kring resultatet? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA Först det ett etiskt resonemang? JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA JA *Finns det några etiska svagheter i

studien?

*Poäng för NEJ= 1 p; JA = 0 p

NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ

Sker det en återkoppling till

omvårdnadsvetenskapliga antaganden?

NEJ NEJ JA JA JA JA NEJ JA JA JA NEJ NEJ

POÄNGSUMMA 10 10 12 12 11 11 10 12 12 12 10 10

BILAGA C: ARTIKELMATRIS

Nr. Författare, Titel (på engelska),

Tidskrift År, Land

Syfte Metod (ansats, deltagare, datainsamling, dataanalys)

Resultat

Kvalit- et

1 Browall, M.,

Henoch, I., Melin- Johansson, C., Strang, S., Danielson, E. Existential encounters: Nurses’ descriptions of critical incidents in end-of-life cancer care. European Journal of Oncology Nursing. (2014), Sverige Beskriva sjukskötersk ors samt undersköter skors erfarenheter av mötet med existentiellt lidande vid vård av svårt sjuka cancerpatie nter. ´

Enkäter med öppna frågor. Kvalitativ ansats där 42 sjuksköterskor från hospice, 22 stycken från onkologisk klinik, 12 stycken från kirurgisk klinik och 7 stycken från palliativ

hemsjukvård deltog. 62 % var allmänutbildade sjuksköterskor och 38 % var undersköterskor. Alla deltagare skrev ner upplevelser av allvarliga händelser av existentiella frågor/existentiellt lidande hos patienter i sen palliativ fas. Data analyserades genom en kvalitativ induktiv innehållsanalys.

Två huvudteman, fyra kategorier och sex subkategorier framkom; Huvudteman var

Möten med upplevd existentiell smärta och

Möten med upplevt hopp.

Under Möten med upplevd existentiell smärta var kategorierna Möta döden, Hantera förluster och subkategorier var för kategorin Möta

döden; Oro och osäkerhet; Tankar och dilemman; Känsla av skuld och straff och subkategori för Hantera förluster var Identitet

och normaltillstånd, Förlust av kontroll och

Relationer.

För huvudtemat Möten med upplevt hopp var kategorierna Balansera ärlighet och Vilja att

leva. (Inga subkategorier för detta tema).

10 poäng, Hög kvalitet 2 Johansson, K., Lindahl, B. Moving between rooms - moving between life and death: nurses´ experiences of caring for terminally ill patients in hospitals. Journal of Clinical Nursing. (2012), Sverige Beskriva legitimerade allmänsjuks köterskors erfarenheter av att ge palliativ vård till patienter på sjukhusavde lningar.

Kvalitativ ansats där åtta allmänutbildade sjuksköterskor intervjuades. De arbetade på två olika sjukhus, på medicin- respektive kirurgisk avdelning. Intervjuer gjordes med öppna frågor. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet

analyserades genom en systematisk tematisk innehållsanalys med en fenomenologisk, hermeneutisk ansats.

Sju teman framkom samt 16 subteman framkom; Teman var Tacksamhet över att

kunna dela sen palliativ fas med en annan person; Beröras av en fysisk och existentiell

mening – när sjuksköterskan kunde föreställa sig själv i samma situation som patienten var i sen palliativ fas kunde existentiella frågorna bli tydligare och reflektion över sin egen plats i världen starta; Att existera i plats och

omgivning; Att ge och få energi; Ha en öppen relation med patienter och kollegor; Att besitta tyst kunskap – att vårda patienter i sen palliativ fas innebär att det är viktigt att vara kunnig inom palliativ vård men också ha god självkännedom och veta hur den egna levda erfarenheten kan användas; Tiden som ej finns – när sjuksköterskor inte kan ge patienten och anhöriga vad de behöver är det

otillfredsställande och ger en otillräcklighetskänsla. 10 poäng, Hög kvalitet 3 Karlsson, M., Kasén, A., Wärnå- Furu, C. Reflecting on one’s own death: The

Beskriva och fördjupa förståelsen av sjukskötersk Fokusgruppsintervjuer med 14 stycken sjuksköterskor som deltog i tre olika fokusgrupper. En grupp intervjuades på hospice, en på palliativ enhet och en på kommunal

Tre tolkningsnivåer framkom; Rationella,

Strukturella och Existentiella. På Rationell nivå ville sjuksköterskorna vårda och göra det bästa för patienten. På Strukturell nivå fanns olika känslor som påverkade sjuksköterskor vid vård

12 poäng, Hög kvalitet

existential questions that nurses face during end-of-life care. Palliative & Supportive Care. (2017), Sverige ors egna existentiella frågor vid omvårdnad av patienter i sen palliativ fas.

enhet. Dataanalysen utgjordes av hermeneutisk innehållsanalys inspirerad av Gadamers filosofi.

av patienter i sen palliativ fas. Den Existentiella

nivån innebar att de existentiella frågorna som sjuksköterskor bemötte medförde tankar om ansvar och skuld och liv och död. Känslan av ansvar och skyldighet gentemot patienten och patientens rörelse mellan hopp och förtvivlan.

4 Keall, R., Clayton, J. M., Butow, P. How do Australian palliative care nurses address existential and spiritual concerns? Facilitators, barriers and strategies. Journal of Clinical Nursing. (2014), Australien Undersöka vad australiensk a sjukskötersk or inom palliativ vård om upplever som underlättand e faktorer, hinder och strategier för att ge existentiell vård till patienter i sen palliativ fas.

Kvalitativ ansats genom

semistrukturerade telefonintervjuer eller via fysiskt möte med 20 stycken sjuksköterskor inom palliativ vård från olika verksamheter, olika antal yrkesverksamma år och olika slags andlig tro. Svaren

transkriberades och tematisk analys utfördes. En induktiv ansats användes med citat som grund.

Tre teman framkom; Underlättande faktorer,

Hinder och Strategier. Underlättande faktorer identifierades som god

kommunikationsförmåga, utvecklande av sjuksköterska–patientrelationen och exempel på frågor som underlättade för att förenkla vårdandet. Hinder var tidsbrist, symtom som inte blivit lindrade/botade och olikheter i kultur eller tro. Strategier som sjuksköterskor angav var att vidareutbilda sig inom ämnet, vara självmedveten, säkerställa att platsen främjar djupa konversationer och interaktioner och dokumentering och/eller interdisciplinärt samarbete för vårdkontinuitet. 12 poäng, Hög kvalitet 5 Minton, M. E., Isaacson, M. J., Varilek, B. M., Stadick, J. L., O’Connell, P. S. A willingness to go there: Nurses and spiritual care. Journal of Clinical Nursing. (2018), USA Beskriva de kommunikati onsstrategie r som används av sjukskötersk or på hospice/palli ativa avdelningar när de ger existentiell vård till patienter i sen palliativ fas och deras anhöriga.

Studien redovisar kvalitativa resultat från en större, mixed method-studie med syfte att utforska

sjuksköterskors bekvämlighet vad gäller att kommunicera med patienter som vårdas i sen palliativ fas. Tio sjuksköterskor från hospice/palliativ vård deltog i individuella intervjuer. En induktiv och tematisk innehållsanalys utfördes sedan.

Ett huvudtema och tre subteman framkom;

Medkänsla var huvudtemat.

Subteman var Viljan att gå dit – att träda in i det okända, det vill säga patientens värld och fråga om existentiella tankar hos patienten;

Vara här och nu och Kloka insikter – genom att ha förmågan att ha djupa konversationer med patienter oavsett var dessa leder och att t ex inse att det inte alltid finns ett svar eller en lösning. Detta sker ofta genom visdom, lyhördhet och medvetenhet.

11 poäng, Hög kvalitet 6 Smyth, T., Allen, S. Nurses’ experiences assessing the spirituality of terminally ill patients in acute clinical practice. International Journal of Undersöka och beskriva hur sjukskötersk or och undersköter skor definierar existentiella frågor och införlivar

Kvalitativ ansats med mixed method i två faser. En utforskande deskriptiv design användes. 16 stycken sjuksköterskor och undersköterskor på en avdelning för akutsjukvård besvarade ett frågeformulär som sedan följdes upp av ostrukturerade fokusgruppsintervjuer. Datan transkriberades. Datan från frågeformuläret utgjorde ett ramverk för att märka ut specifika teman där

Fyra teman framkom; Förståelse/definition av

existentiellt lidande – där sjuksköterskorna hade svårigheter att definiera begreppet,

Uppskattning av existentiella behov; Svårigheter att möta existentiella behov och

Undervisning/studier.

11 poäng, Hög kvalitet

Palliative Nursing.

(2011), Australien existentiell vård i sitt kliniska arbete.

sedan det transkriberade innehållet från fokusgruppintervjuerna sorterades in tills datamättnad nåddes vilket resulterade i fyra stycken slutliga teman. 7 Strang, S., Henoch, I., Danielson, E., Browall, M., Melin- Johansson, C. Communication about existential issues with patients close to death - nurses’ reflections on content, process and meaning. Psycho-Oncology. (2013), Sverige Beskriva hur sjukskötersk or och undersköter skor reflekterar kring existentiella frågor i samtal med patienter i sen palliativ fas.

Gruppreflektioner som del av en större studie som fokuserade på specifika existentiella ämnen och sjuksköterskors attityder till att vårda döende patienter. 98 stycken sjuksköterskor och undersköterskor deltog i fem stycken 90 minuters sessioner. Sessionerna spelades in, transkriberades och analyserades i en kvalitativ innehållsanalys.

Tre områden och nio teman framkom; Området Existentiella samtal hade teman: Livet; Döden och Fundera över relationer med anhöriga. Området Processen i existentiella samtalet hade teman Använda kommunikationsmetoder

för att inleda konversationer; Vara närvarande

och anpassningsbar/foglig; Vara lyhörd och

bekräftande och Använda ord och tystnad. Området Betydelsen av existentiella samtal för sjuksköterskor berörde teman Erfara sig ärad

och vara professionell; Bli betungad och Få

nödvändiga organisatoriska förutsättningar.

10 poäng, Hög kvalitet 8 Tornøe, K., Danbolt, L., Kvigne, K., Sørlie, V. The Challenge of consolation: nurses’ experiences with spiritual and existential care for the dying - a phenomenological hermeneutical study. BMC Nursing. (2015), Norge Beskriva sjukskötersk ors erfarenheter av existentiell vård av patienter i sen palliativ fas som vårdas på sjukhus.

Kvalitativ ansats genom individuella intervjuer med sex sjuksköterskor från en kombinerad medicin/palliativ avdelning. Intervjuerna bestod av öppna frågor men vid behov även slutna frågor. En innehållsanalys

Related documents