Det har gjorts få studier i Sverige på skolors arbete med extra anpassningar inom ramen för UDL,
Universell design för lärande. I framtiden skulle det vara intressant att se om UDL kan ge effekter på
ökad måluppfyllelse. Intressant vore även att studera hur skolor implementerar ny lagstiftning och styrdokument för att öka likvärdigheten. Det vore även intressant att studera hur arbetet med extra anpassningar kan vara en del av det förebyggande elevhälsoarbetet för att förebygga elevers skolsvårigheter, såsom problematisk skolfrånvaro. Vår studie visar även på behovet av nära och tydliga samarbetsformer kring arbetet med extra anpassningar, varför praktiknära forskning kring organisationen av extra anpassningar skulle kunna öka kunskapen så att extra anpassningar inte ses som en svårighet och belastning inom skolan utan som en möjlighet till att alla elever får en högre kvalitativ undervisning.
31
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.
Ainscow, M. & Miles, S. (2008). Making Education for All Inclusive: Where Next?.
Prospects, 38(1), 15-34. doi:https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s11125-008-9055-0 Avissar, G. (2012) Inclusive Education in Israel from a Curriculum Perspective: An
Exploratory Study. European Journal of Special Needs Education, 27(1), 35-49.
doi:10.1080/08856257.2011.613602
Barrow, T., Östlund, D., red. (2012). Bildning för alla- En pedagogisk utmaning. Kristianstads University press, 6-243.
Beaman, R., Wheldall, K., & Kemp, C. (2007). Recent Research on Troublesome Classroom Behaviour: A Review. Australasian Journal of Special Education, 31(1), 45-60.
Billingsley, B., DeMatthews, D., Connally, K., & McLeskey, J. (2018). Leadership for Effective Inclusive Schools: Considerations for Preparation and Reform. Australasian
Journal of Special and Inclusive Education, 42, (1), 65-81. doi:https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1017/jsi.2018.6
Bjar, L. & Frylmark, A. (2009). Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. Lund:Studentlitteratur.
Booth, T., & Ainscow, M. (2002). Index for inclusion - Developing learning and
participation in schools. Center for studies on inclusive education. Hämtad 12 oktober, 2018,
från http://www.eenet.org.uk/resources/docs/Index%20English.pdf
Creswell, J. W. (2013). Qualitative inquiry & research design: choosing among five
approaches. (2. ed.) Thousand Oaks: SAGE.
Dahllöf, U. (1999). Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet. En tillbakablick. Pedagogisk
forskning i Sverige, 4(1), 5-29. Hämtad 31 januari, 2019, från
https://open.lnu.se/index.php/PFS/issue/view/83
Evmenova, A. (2018) Preparing Teachers to Use Universal Design for Learning to Support Diverse Learners. Journal of Online Learning Research, 4(2), 147-171. 2018 Hämtad, 3 februari, 2019 frånhttps://eric.ed.gov/?id=EJ1184985
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (ss. 16-43). Stockholm: Liber.
32 Florian, L. (2008) Special or inclusive education: future trends. BritishJournalofSpecial
Education, 35(4), 202-208. Hämtad 10 oktober, 2018, från
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/j.1467-8578.2008.00402.x
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis.
Gustafsson, C. (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk forskning
i Sverige, 4,(1), 43-57. Hämtad 31 januari, 2019, från
https://open.lnu.se/index.php/PFS/issue/view/83
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, K., Magnusson,G. & Nilholm, C.(2015).
Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning - en enkätstudie
(Forskningsrapport, 13). Karlstad: Karlstad Universitet.
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska
avhandlingar. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142. Hämtad 16 oktober, 2018, från https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1038
Heimdahl Mattson, E., & Malmgren Hansen, A. (2009). Inclusive and exclusive education in Sweden: principals' opinions and experiences. European Journal of Special Needs
Education, 24:4, 465-472.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och förhandling om
normalitet i den svenska skolan. (4:a uppl.). Studentlitteratur: Lund.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk
och internationell belysning. Natur & Kultur: Stockholm.
Jakobsson, I. &, Nilsson., I (2011) Specialpedagogik och funktionshinder- att möta barn och
unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande miljö. Natur & Kultur: Stockholm.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35.
Hämtad 19 oktober, 2018, från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:245080/FULLTEXT01.pdf
Lunde, Olav: 2011. När siffrorna skapar kaos-matematiksvårigheter ur ett
33 Lundqvist, J. (2016). Educational pathways and transitions in the early school years: Special
educational needs, support provisions and inclusive education. Doctoral dissertation,
Stockholm university, Department of Special Education, Stockholm. Hämtad 19 september, 2018, från
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:896595/FULLTEXT01.pdf
Lundqvist, J., Allodi Westling, M., & Siljehag, E. (2015a). Special Educational Needs and Support Provisions in Swedish Preschools : A Multiple-Case Study. International
Journal of Early Childhood Special Education, 7(2), 270–290.
Lundqvist, J., Allodi Westling, M., & Siljehag, E. (2015b). Inclusive education, support provisions and early childhood educational pathways in the context of Sweden: A longitudinal study. International Journal of Special Education, 30(3), 3-16.
Lundqvist, J., Allodi Westling, M., & Siljehag, E. (2016). Characteristics of Swedish
preschools that provide education and care to children with special educational needs.
European Journal of Special Needs Education, 31(1), 124-139.
Majoko, T., (2017). Zimbabwean Early Childhood Education Special Needs Education Teacher Preparation for Inclusion. Department of Inclusive Education, College of Education University of South Africa. International journal of special education Vol.32, No.4, 2017 Hämtad 3 februari, 2019, från
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1184129.pdf
Matson, I. (2017). Grus i maskineriet? Några kommunala tjänstemäns, politikers, föräldrars
och lärares syn på en skola för alla. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2017.
Stockholm.
Nilholm, C., Göransson, K.,(2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av
forskningen? (FoU skriftserie, nr. 3.). Specialpedagogiska myndigheten.
Nilholm, C. (2018). Byråkrati kan vara ett hinder för inkludering. Hämtad 7 mars, 2019, från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/byrakrati-kan-vara-ett -
hinder-for-inkludering
Persson, A. (2014). Inramad skola: ramfaktorer, frames och analys av sociala interaktionsdynamiker i skolan. I A. Persson, & R. Johansson (Red.), Vetenskapliga perspektiv på lärande,
undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang: utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet (s. 391-412). Helsingborg: Institutionen för
utbildningsvetenskap, Lunds universitet.
Runström Nilsson, P. (2015). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av
34 Rydjord Tholin, K. & Thorsby Jansen, T. (2011). Demokratiske samtaler i barnehagen? Nordisk
Barnehageforskning. Vol 4 Nr 2 (s.103-114). Hämtad 9 mars, 2019, från
https://doi.org/10.7577/nbf.310
Sandström, M., Klang, N., & Lindqvist, G. (2017) Bureaucracies in Schools: Approaches to Support Measures in Swedish Schools Seen in the Light of Skrtic’s Theories.
Scandinavian Journal of Educational Research. (2017, april)(1), 1-16.
doi:https://doi.org/10.1080/00313831.2017.1324905
Sandström, M., Lindqvist, G., & Klang, N. (2017). På spaning efter ”superläraren”:
om synen på stödinsatser i skolan i relation till visionen om ökad inkludering. I A. Garpelin & A. Sandberg (Red.) Barn och Unga i Skola och samhälle (ss. 178-198) Mälardalen Studies in Educational Science NO. 31. Hämtad 10 oktober, 2018, från
http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1116934/FULLTEXT01.pdf
Savage, R. (2006). Effective early reading instruction and inclusion: some reflections on mutual dependence. International Journal of Inclusive Education 10(4-5).
SFS 2010:800. skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 10 oktober, 2018, från https://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar- kvalitetsgranskningsrapport. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.
Skrtic, Thomas. (1991). The Special Education Paradox: Equity as the Way to Excellence. Harvard
Educational Review: July 1991, Vol.61, No.2, pp.148-207. Hämtad 9 mars, 2019, från
https://doi.org/10.17763/haer.61.2.0q702751580h0617
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Szklarski, A. (2015). Fenomenologi. I A. Fejes & R.Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (ss.131-145). Stockholm: Liber.
35 Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. (2. uppl.)
Stockholm: Liber.
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad 15 oktober, 2018, från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Vitelli, E. (2015). Universal Design for Learning: Are We Teaching It to Preservice General Education Teachers? Journal of Special Education Technology, Vol. 30(3) 166-17 doi:
36 Bilaga 1 Missivbrev
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Vill Du delta i en studie om extra anpassningar?
Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka olika professioners syn på extra anpassningar utifrån deras yrkesroller i skolan. Vi har valt att intervjua rektorer, lärare,
speciallärare/specialpedagoger samt specialpedagogsstudenter för att få en bild av arbetet kring extra anpassningar. Undersökningen kommer att göras på flera skolor i olika kommuner.
Studien är ett examensarbete på avancerad nivå/grundnivå och är en del av utbildningen till
speciallärare/specialpedagog vid Mälardalens högskola i Västerås. Studien kommer att genomföras med intervjuer under januari-mars 2019. Intervjun kommer att beröra din uppfattning/erfarenhet av och om extra anpassningar. Intervjun beräknas ta 30 minuter, det är viktigt att intervjun sker i ostörd miljö, på en tid och plats som Du bestämmer. Intervjun kommer att spelas in och skrivas ut i text. Studien kan öka medvetenheten gällande stödåtgärder hos både de som deltagit i studien men även hos andra som läser den.
Den information som Du lämnar kommer att behandlas säkert och förvaras inlåst så att ingen
obehörig kommer att få ta del av den. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras. Resultatet kommer att presenteras i form av en muntlig presentation till andra
studerande samt i form av ett examensarbete. När examensarbetet är färdigt och godkänt kommer det att finnas i en databas vid Mälardalens Högskola. Inspelningarna och den utskrivna texten kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt. Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet.
Deltagandet är helt frivilligt och Du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering.
Jag/vi frågar härmed om Du vill delta i denna studie. Svara gärna genom att besvara detta mail där du fått del av informationen om du vill eller inte vill delta i denna studie.
Ansvariga för studien är Monika Eriksson/ Sara Stighall och handledarens namn. Har Du frågor om studien är Du välkommen att höra av dig till någon av oss.
Förnamn Efternamn Förnamn Efternamn
Student Adjunkt/lektor
Mail Mail
37 Bilaga 2 Intervjuguide