Denna studie belyser anestesisjuksköterskans upplevelse av att delta på larm utifrån ett övergripande perspektiv. För att få fördjupad kunskap rekommenderas ytterligare kvalitativ forskning riktad mot specifika fenomen inom detta ämne exempelvis vårdrelationen vid ett larm eller anestesisjuksköterskans upplevelse av en specifik typ av larm. Intressant hade varit att undersöka hur nyfärdiga anestesisjuksköterskor upplever att gå på larm då denna studies deltagare var anestesisjuksköterskor med erfarenhet. Då denna studie pekar på samarbetssvårigheter mellan personal som har olika HLR-utbildningar vore det önskvärt att utforska dessa svårigheter och dess utbredning. Forskningen skulle även kunna inrikta sig på att studera om A-HLR i större utsträckning borde innefatta alla sjuksköterskor som arbetar på sjukhus.
REFERENSER
Andolf, E. (2014). Kejsarsnitt. Hagberg, H., Maršál, K. & Westgren, M. (red.).
Obstetrik. Lund: Studentlitteratur.
Aune, S., Eldh, M., Engdahl, J., Holmberg, S., Lindqvist, J., Svensson, L., Oddby, E. & Herlitz, J. (2011). Improvement in the hospital organisation of CPR training and outcome after cardiac arrest in Sweden during a 10-year period. Resuscitation, 82, ss. 431–435.
Benner, P., Tanner, C. & Chesla, C. (1999). Expertkunnande i omvårdnad: Omsorg,
klinisk bedömning och etik. Lund: Studentlitteratur.
Berg, G., Spaeth, D., Sook, C., Burdsal, C. & Lippoldt, D. (2012). Trauma patient perceptions of nursing care. Journal of Trauma Nursing, 19(2), ss. 104-110.
Castelao, E., Russo, S., Riethmüller, M. & Boos, M. (2013). Effects of team coordination during cardiopulmonary resuscitation: a systematic review of the literature.
Journal of Critical Care, 28(4), ss. 504–521.
Cole, E. & Crochton, N. (2006). The culture of a trauma team in relation to human factors. Journal of Clinical Nursing, 15, ss. 1257–1266.
Courtenay, M., Nancarrow, S. & Dawson, D. (2013). Interprofessional teamwork in the trauma setting: a scoping review. Human Resources for Health, 11(57), ss. 1-10.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Ekbom, B. & Cederholm, M. (red.) (2006). ATSS: Akut traumasjukvård för
sjuksköterskor: studentmanual. Uppsala: Svenska sekretariatet för ATLS.
Ellingsen, S. & Toftevåg, M. (2013). Obstetrisk kirurgi. Hovind, I. (red.).
Anestesiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing, 62(1), ss. 107–115.
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K. & Kyngäs, H. (2014). Qualitative content analysis: a focus on trustworthiness. SAGE open, January-March. ss. 1-10. DOI: 10.1177/2158244014522633.
Eriksson, K. (1988). Vårdprocessen. Stockholm: Norstedts förlag.
Freeth, D., Ayida, G., Berridge, E., Mackintosh, N., Norris, B., Sadler, C. & Strachan, A. (2009). Multidisciplinary Obstetric Simulated Emergency Scenarios (MOSES):
promoting patient safety in obstetrics with teamwork-focused interprofessional simulations. The Journal of Continuing Education in the health professions, 29(2), ss. 98-104.
Georgiou, A. & Lockey, D. (2010). The performance and assessment of hospital trauma teams. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 18(66), ss. 1-7.
Hewitt, T. (2014). Training for an emergency Caesar. Kai Tiaki Nursing New Zealand, 20(2), ss. 13-15.
Hudsen, C. & Vissing, Y. (2013). Sustainability at the edge of chaos: its limits and possibilities in public health. BioMed Research International, 2013(2013), ss. 1-7. Hunziker, S., Johansson, A., Tschan, F., Semmer, N., Rock, L., Howell, M. & Marsch, S. (2011). Teamwork and leadership in cardiopulmonary resuscitation. Journal of the
American College of Cardiology, 57(24), ss. 2381-2388.
Hunziker, S., Tschan, F., Semmer, N. & Marsch, S. (2013). Importance of leadership in cardiac arrest situations: from simulation to real life and back. Swiss Medical Weekly, 18(143), ss. 1-6.
Into, H. & Willén, L-R. (2014). Kompetenskrav för anestesisjuksköterskor som deltar
vid larm. Magisteruppsats. Institutionen för Vårdvetenskap, Högskolan i Borås. Borås:
Högskolan.
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvarnström, S. (2007). Interprofessionella team i vården : en studie om samarbete
mellan hälsoprofessioner. Lic.-avh. (sammanfattning) Linköping: Linköpings
universitet.
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-9837
Kvarnström, S. (2008). Difficulties in collaboration: a critical incident study of interprofessional healthcare teamwork. Journal of Interprofessional Care, 22(2), ss. 191-203.
Kvarnström, S. & Cedersund, E. (2006). Discursive patterns in multiprofessional healthcare teams. Journal of Advanced Nursing, 53(2), ss. 244–252.
Larsson, J., Rosenqvist, U. & Holmström, I. (2007). Enjoying work or burdened by it? How anaesthetists experience and handle difficulties at work: a qualitative study. British
Journal of Anaesthesia, 99(4), ss. 493-499.
Laws, T. (2001). Examining critical care nurses’ critical incident stress after in hospital cardiopulmonary resuscitation (CPR). Australian Critical Care, 14(2), ss.76-81.
Levy, D.M. (2006). Emergency Caesarean section: best practice. Anaesthesia, 61, ss. 786–791.
Lindwall, L. & von Post, I. (2008). Perioperativ vård att förena teori och praxis. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B. & Hällgren-Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 187-202.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Manias, E. & Street, A. (2001). The interplay of knowledge and decision making between nurses and doctors in critical care. International Journal of Nursing Studies, 38(2), ss. 129-140.
Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (2006). Strategiska utmaningar – En
vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling. Stockholm: Miljö- och
samhällsbyggnadsdepartementet. 2005/06:126.
Morse, J., Barrett, M., Mayan, M., Olson, K. & Spiers, J. (2002). Verification strategies for establishing reliability and validity in qualitative research. International Journal of
Qualitative Methods, 1(2), ss. 1-19.
O’Brien, J. & Fothergill-Bourbonnais, F. (2004). The experience of trauma resuscitation in the emergency department: themes from seven patients. Journal of Emergency
Nursing, 30(3), ss. 216-224.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence
for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Riskföreningen för anestesi- och intensivvård. (2012). Kompetensbeskrivning för
legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård. [Elektronisk resurs] Svensk sjuksköterskeförening. Tillgänglig på
Internet: http://www.aniva.se/assets/komp-beskrivning--anestesi.pdf [2014-10-17]. Rosberg, S. (2012). Fenomenologi. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.)
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss.
109-134.
Ryding, E.L., Wijma, B. & Wijma K. (1997). Posttraumatic stress reactions after emergency cesarean section. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 76(9), ss. 856-861.
Ryding, E.L., Wijma, K. & Wijma B. (2000). Emergency cesarean section: 25 women’s experiences. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 18(1), ss. 33-39.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Schreiber, R. & MacDonald, M. (2010). Keeping vigil over the patient: a grounded theory of nurse anaesthesia practice. Journal of Advanced Nursing, 66(3), ss. 552-561. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Miljödepartementet.
Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor: Stockholm. Tillgänglig på internet: http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/etik- publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2015-03-24]
Svenska rådet för hjärt-lungräddning (2011a). Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen:
kursbok med webbutbildning. Stockholm.
Svenska rådet för hjärt-lungräddning (2011b). HLR för sjukvårdspersonal: kursbok med
webbutbildning. Stockholm.
Svensson, A. & Fridlund, B. (2008). Experiences of and actions towards worries among ambulance nurses in their professional life: A critical incident study. International
Emergency Nursing, 16(1), ss. 35-42.
Sævareid, T. & Balandin, S. (2011). Nurses’ perceptions of attempting cardiopulmonary resuscitation on oldest old patients. Journal of Advanced Nursing, 67(8), ss. 1739-1748. Tiel Groenestege-Kreb, D., van Maarseveen, O. & Leenen, L. (2014). Trauma team.
British Journal of Anaesthesia, 113(2), ss. 258-65.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2015-01-27].
Wiman, E., Wikblad, K. & Idvall, E. (2007). Trauma patients’ encounters with the team in the emergency department- A qualitative study. International Journal of Nursing
Studies, 44(5), ss. 714-722.
Wireklint Sundström, B. & Dahlberg, K. (2012). Being prepared for the unprepared: A phenomenology field study of Swedish prehospital care. Journal of Emergency Nursing, 38(6), ss. 571-577.
WHO, Health Professions Networks, Nursing & Midwifery, Human Resources for Health (2010). Framework for Action on Interprofessional Education & Collaborative
Practice. Reference number: WHO/HRH/HPN/10.3. Tillgänglig på internet:
WHO (1999). Health21. The health for all policy framework for the WHO European
Region. European Health for All Series No. 6. Regional Office for Europe, Copenhagen.
Tillgänglig på internet:
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0010/98398/wa540ga199heeng.pdf [2015-03-24]
Bilaga 1.