Då det enligt denna studies forskningsöversikt verkar finnas få studier gällande medias påverkan på föräldrar är det ett förslag till vidare forskning inom området. Det skulle exempelvis vara av intresse att se hur dagens sociala medier influerar både blivande föräldrar och föräldrar och deras tankar om föräldraskap. Det skulle även vara intressant att studera hur detta eventuellt skapar föreställningar om hur föräldraskapet bör vara. Att sociala medier numera har en större del i människors vardag gör det extra relevant att studera dess påverkan på individer i förhållande till föräldraskapet. Som ovan nämnt är föreliggande studie begränsad på så vis att den omfattas mestadels av vita-, medelklass-, funktionella-, heterosexuella föräldrar. En eventuell D-uppsats gällande föräldraskap som innefattar ett mer intersektionellt perspektiv skulle därför vara relevant. Då problematisering och diskussioner gällande framställningar och annat kopplat till individens etnicitet, funktionalitet, klasstillhörighet, sexualitet med mera skulle kunna studeras mer ingående. Ytterligare idé till en eventuell D-uppsats är att göra en bildanalys av tidskriften. I denna studie nämns bilderna i analysen vid fåtal tillfällen, mestadels som komplement till vad texten säger. Dock vore det av intresse att utföra en mer ingående bildanalys av Vi föräldrar.
8. Referenslista
Andersson, M. (2006). Hemmet och världen: rumsliga perspektiv på medieanvändning. Göteborgs universitet: Diss.
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Berger, P.L. & Luckmann, T. (1998). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Bergström, G. & Boréus, K. (2012). Diskursanalys. I G. Bergström & K. Boréus (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (s. 353- 411). Lund: Studentlitteratur.
Björk, S. & Larsson, J. (2017) Swedish fathers choosing part-time work. Community, Work & Family, vol. 20 (nr. 2), s. 142-161, DOI:10.1080/13668803.2015.1089839
Bolander, E. & Fejes, A. (2015). Diskursanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 81-104). Stockholm: Liber.
Bruhn Jensen, K. (2009). Medier och samhälle: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Butler, J. (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos. Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dribe, M. & Stanfors, M. (2009). Does Parenthood Strengthen a Traditional Household Division of Labor? Evidence From Sweden. Journal of Marriage and Family, vol. 71. (nr. 1), s. 33–45, DOI: 10.1111/j.1741-3737.2008.00578.x
Fairclough, N. (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity. Forsman, B. (1997). Forskningsetik: en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Försäkringskassan. (2011). Föräldrapenning: Analys av användandet 1974-2011. Stockholm. Försäkringskassan. (2016). Jämställdhetsbonus avskaffas (Ds 2015: 55). Stockholm.
Försäkringskassan. (2017). Det som är bra delar man lika på. Hämtad 2017-11- 28, från
https://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/dela-lika
Henderson, A., Harmon, S., & Newman, H., (2016). The price mothers pay, even when they are not buying it: Mental health consequences of idealized motherhood. Sex Roles, 74 (11-12), 512-526. DOI: 10.1007/s11199-015-0534-5
Herz, M. & Johansson, T. (2011). Maskuliniteter - Kritik, tendenser, trender. Malmö: Liber AB.
Inspektionen för Socialförsäkringen. (2013). Effekter på jämställdhet av reformer i föräldrapenningen. Stockholm: Inspektionen för socialförsäkringen .
Jacobs, J. & Kelley, M. (2006). Predictors of Paternal Involvement in Childcare in Dual-Earner Families with Young Children. Fathering, vol. 4, (nr. 1), s. 23-47. Från
http://www.mensstudies.info/OJS/index.php/FATHERING/article/viewFile/240/pdf_56
Johansson, M (2014). I moderskapets skugga – Berättelser om normativa ideal och alternativa praktiker. (Doktorsavhandling, Örebro Universitet, Örebro). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:689964/FULLTEXT03
Johansson, T. & Klinth, R. (2008). Caring Fathers - The Ideology of Gender Equality and Masculine Positions. Men and Masculinities, vol. 11. (nr. 1), s. 42-62, DOI:
10.1177/1097184X06291899
Klinth, R. (2008). The Best of Both Worlds? Fatherhood and Gender Equality in Swedish Paternity Leave Campaigns, 1976–2006. Fathering, vol. 6. (nr. 1), s. 20-38, DOI:
10.3149/fth.0601.20
Kotila, L., Schoppe-Sullivan, S. & Dush, C. (2013). Time in parenting activities in dual- earner families at the transition to parenthood. Family Relations Interdisciplinary journal of applied family studies, vol. 62. (nr. 5), s. 795-807, DOI:10.1111/fare.12037
Lindgren, M. (2014). Kvalitativ analys. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (Red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (s. 29-41). Malmö: Gleerup.
Miller, T. (2007). ”Is this what motherhood is all about?” Weaving experiences and discourse through transition to first-time motherhood. Sage journals, vol. 21. (nr. 3), s. 337-358.
https://doi.org/10.1177/0891243207300561
Notisum. (2008). Jämställdhetslag (1991:433). Hämtad 2017-11-22 från http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910433.htm
Perälä-Littunen, S. (2007). Gender Equality or Primacy of the Mother? Ambivalent
descriptions of good Parents. Journal of Marriage and Family, vol. 69 (nr. 2), s. 341–351. Regeringen. (2017). Delmål 4: En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Hämtad 2017-11-10, från http://www.regeringen.se/artiklar/2017/05/delmal-4-jamn-
fordelning-av-det-obetalda-hem--och-omsorgsarbetet/
RFSL. (2017). Milstolpe i kampen för upprättelse. Hämtad 2017-11- 28, från
https://www.rfsl.se/om-oss/aarsrapport-2016/milstolpe-i-kampen-foer-uppraettelse- 2/?gclid=CjwKCAiAr_TQBRB5EiwAC_QCq-lRK4PiwDxsJ45SZytQXHqU- MHfm3ou9W0xShwRxE3JstawGGH9pRoC-wgQAvD_BwE
Statens offentliga utredningar. (2014). Vem ska vara hemma, när och varför? Förhandlingar om föräldraledighetens fördelning. (28). Stockholm: Fritzes.
Statens offentliga utredningar. (2015). Hela lönen, hela tiden - Utmaningar för ett jämställt arbetsliv. (50). Stockholm: Fritzes.
Statistiska Centralbyrån. (2016). På tal om kvinnor och män - lathund om jämställdhet. Örebro: SCB-tryck.
Švab, A., & Humer, Ž. (2013). "I Only Have to Ask Him and He Does It..." Active Fatherhood and (Perceptions of) Division of Family Labour in Slovenia. Journal of Comparative Family Studies, 44(1), 57-78. från http://www.jstor.org/stable/43613075
Sveriges Television. (2017). Utredare: Inför fem pappamånader. Hämtad 2017-12-19, från
https://www.svt.se/svttext/web/pages/100.html
Thornberg, R. & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 216-233). Stockholm: Liber Vi föräldrar. (2017). Tidningen. Hämtad 2017-11-09, från http://www.viforaldrar.se/tidningen
Wenneberg, S-B. (2010). Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. Malmö: Liber.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
World economic forum. (2016). Global gender gap report 2016. Hämtad 2017-11-10, från
http://reports.weforum.org/global-gender-gap-report-2016/rankings/
8.1 Tidskriften
Vi föräldrar. (1987). Nr. 2, 3, 6, 7/8, 9. Stockholm: Bonnier Magazines & brands AB. Vi föräldrar. (1996). Nr. 1, 4, 5, 6, 11. Stockholm: Bonnier Magazines & brands AB
Vi föräldrar. (2005). Nr 1, 2, 3, 4, 5, 7, 10, 12. Stockholm: Bonnier Magazines & brands AB. Vi föräldrar. (2017). Nr. 1, 2, 3, 5, 7, 8, 9, 10. Stockholm: Bonnier Magazines & brands AB.