Vi anser att det behövs mer svensk forskning kring vilka faktorer som bidrar till att vissa individer blir radikaliserade. Kännedom om detta kan leda till att socialtjänsten kan anpassa sina insatser och tidigare agera mot individer i riskzonen. Det finns likaså ett stort behov av kunskap kring vilka insatser som fungerar och hur de praktiskt ska genomföras. Vi har vid framtagandet av den här studien inte kunnat hitta någon svensk forskning som specifikt fokuserar på avhoppare från våldsbejakande eller extremistiska grupperingar. Vilka faktorer bidrog till att de valde att lämna radikalisering och VBE? Hur skiljer sig de faktorerna jämfört med faktorer som bidrar till att man lämnar ”vanlig” kriminalitet?
Referenser
Ahrne, G. Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bjorgo, T. (2011). Dreams and disillusionment: engagement in and disengagement from
militant extremist groups. Crime Law and Social Change, 55 (4), s. 277–285.
Borum, R. (2011). Radicalization into Violent Extremism II: A Review of Conceptual
Models and Empirical Research. Journal of Strategic Security 4, no. 4 (2012):
37-62. The Berkeley Electronic Press.
Boxenbaum, E. & Jonsson, S. (2008). Isomorphism, diffusion and decoupling. (S. 78- 98). I Greenwood, R. (red.) (2008). The SAGE handbook of organizational
institutionalism. London: SAGE.
Brottsförebyggande rådet & Säkerhetspolisen. (2009). Våldsam politisk extremism:
Antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Carlsson, C. (2016). Att lämna våldsbejakande extremism. En kunskapsöversikt. Institutet för framtidsstudier. Stockholm: Elanders.
Cherney, A. & Hartley, J. (2015). Community engagement to tackle terrorism and
violent extremism: challenges, tensions and pitfalls, Policing and Society - An
International Journal of Research and Policy, 27:7, s.750-763.
Dalgaard-Nielsen. (2017). Patterns of Disengagement from Violent Extremism: A Stocktaking of Current Knowledge and Implications for Counterterrorism. I
Processes and Practises (första upplagan). Malmö: Palgrave Macmillan, s.273–
295.
Dir 2016:43. Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att
värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Stockholm:
Kulturdepartementet.
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori: idéer, moden, förändring. 1. uppl. Malmö: Liber.
Grape, O. (2006). Domänkonsensus eller domänkonflikt. (S. 47-59). I Grape, Ove, Blom, Björn & Johansson, Roine (red.) (2006). Organisation och omvärld:
nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. Lund:
Studentlitteratur.
Haupt, P. (2016, 11 apr). Malmö Stad svarar på kritiken om arbetet mot radikalisering. Sveriges Radio. Tillgänglig:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=6408901.
Herz, M. (2016). Socialt arbete, pedagogik och arbetet mot så kallad våldsbejakande
extremism: En översyn. Göteborg: Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet.
Johannessen, A. & Tufte, P-A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Liber.
King, M. & Taylor, D.M. (2011). The radicalization of homegrown jihadists: A review
of theoretical models and social psychological evidence. Terrorism and Political
violence 23:4, s. 602-622.
Kumla kommun. (2016). Våldsbejakande extremism och social oro – Lokal
handlingsplan för arbete mot våldsbejakande extremism och social oro.
Kommunstyrelsen: Kumla.
Studentlitteratur.
Lindquist, U. m.fl. (2015). Kommentar till kommunallagen. Zeteo.
Mattsson, C. (2018). Extremisten i klassrummet: perspektiv på skolans förväntade
ansvar att förhindra framtida terrorism. Diss., Göteborg: Acta universitatis
Gothoburgensis.
McKendrick, D. & Finch, J. (2016). Under heavy manners? Social work, radicalization, troubled families and non-linear war. British Journal of Social Work, 47, s. 1–17.
Miller, J. & Glassner, B. (2016). The Inside and the Outside: Finding Realities in Interviews. I Silverman, D. (red.) Qualitative research: Issues of theory, method,
and practice. (Fjärde upplagan) London: Sage Publications.
Nationella samordnaren. (2016). Nationell strategi mot våldsbejakande extremism. Stockholm: Elanders.
Neumann, P. (2008). Perspective on radicalization and political violence – Papers from
the first international conference on radicalization and political violence, 18-18
January 2008. London: The International centre for the study of radicalisation and political violence.
OSCE (2014). Organization for Security and Co-operation in Europe. Preventing
Terrorism and Countering Violent Extremism and Radicalization that Lead to Terrorism: Community-Policing Approach. Vienna.
Prop. 1979/80:1. Regeringens proposition. Om socialtjänsten.
SFS 1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2006:544. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära
händelser i fredstid och höjd beredskap. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2017:725. Kommunallag. Stockholm: Finansdepartementet.
SKL (2017). Sveriges kommuner & landsting. Från ord till handlingsplan.
En rapport om kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism
Stockholm: SKL.
Socialstyrelsen. (2016). Våldsbejakande extremism. Stöd för socialtjänstens arbete med
barn och unga vuxna. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2016:92. Värna demokratin mot våldsbejakande extremism (2016). Nationell
samordning och kommunernas ansvar. Stockholm: Kulturdepartementet.
SOU 2017:67. Våldsbejakande extremism (2017). En forskarantologi. Stockholm: Kulturdepartementet.
SOU 2017:110. Värna demokratin mot våldsbejakande extremism – hinder och
möjligheter. Stockholm: Kulturdepartementet.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: Introduktion till
vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet.
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. Handbok i kvalitativ analys. (S. 71-89). I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.)
Stockholm: Liber.
Ödman, Per-Johan. (2017). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjuguide
BakgrundH: Berätta om dig själv och dina arbetsuppgifter
• Hur länge har du jobbat som socialsekreterare?
Allmän kunskap om radikalisering/VBE H: Vad innebär radikalisering och VBE för dig?
H: Anser ni att ni har förutsättningar för att verka mot både radikalisering och VBE i eran kommun?
H: Hur ökar ni kunskaperna på din arbetsplats kring fenomenet radikalisering och VBE hos första linjens personal (socialsekreterare)
• Kan du beskriva hur den lokala lägesbilden av omfattningen av radikalisering och VBE ser ut i din kommun? Hur har ni kommit fram till den lokala
lägesbilden?
• Kan du beskriva några potentiella riskmiljöer för rekrytering och VBE i kommunen?
• Hur ofta gör ni en lägesbild av den lokala situationen?
• Vilken kunskap tycker Du saknas?
Kunskap kring kommunens handlingsplan
H: Hur väl känner Du till kommunens handlingsplan mot VBE?
• Har ni någon metod eller några verktyg som stöd för att samtala med riskindivider om involvering eller risk för involvering i VBE?
• Hur berör den handlingsplanen eran verksamhet och ditt dagliga arbete?
Organisationsstruktur
H: Till vem vänder Du dig om du behöver hjälp att hantera ett ärende gällande radikalisering och/eller VBE?
• Finns det personer med särskilt ansvar att bevaka frågan om VBE och erbjuda stöd till personal som kommer i kontakt med problemet?
Förebyggande arbete
H: Hur ser det förebyggande arbetet mot radikalisering och VBE ut i er kommun? H: Hur förmedlas information om socialtjänstens insatser till de som kan vara särskilt sårbara för att radikaliseras och till anhöriga i eran kommun?
Upptäcka/agera
H: Hur arbetar socialtjänsten i din kommun med att upptäcka VBE?
H: Vilka framgångsfaktorer har ni identifierat i arbetet med individer som vill lämna destruktiva miljöer? Vilka svårigheter har ni identifierat?
H: Vilka biståndsinsatser kan ni erbjuda till individer/anhöriga som har ett stöd- eller hjälpbehov kopplat till VBE som dom inte kan tillgodose själva?
H: Har du i din yrkesroll kommit i kontakt med radikalisering och/eller VBE? Hur hanterade Du det då? ( Kan leda in på etiska, juridiska, professionsrelaterade problem )
• Om nej: Hur tror du att du hade agerat?
Etiska svårigheter/utmaningar
H: Reflektera kring skillnaden mellan åsikt och handling – i vilket skede kan socialtjänsten behöva ingripa och i så fall hur?
• Hur hanterar du själv i din yrkesroll någon som uttrycker våldsbejakande extrema åsikter?
• Vad gör du om det är ett barn, en ung vuxen eller en förälder som uttrycker extremistiska åsikter?
Juridiska svårigheter/utmaningar
H: Hur samverkar socialtjänsten med andra myndigheter/aktörer inom civilsamhället?
• Har ni tydliga rutiner för hur ni samverkar?
• I vilket skede kontaktar ni polis/säkerhetspolis vid misstanke om att en individ är radikaliserad eller på annat sätt involverade i VBE?
Professionsbaserade svårigheter
H: Vilka förutsättningar har du som handläggare för att skapa tillit och förtroende till individer som riskerar att involveras i eller redan är involverade i VBE?
H: Vilka potentiella svårigheter i det relationsbyggande arbetet med individer som riskerar att involveras i eller redan är involverade i VBE kan det finnas enligt dig?
• Skiljer sig handläggningen av ett ärende kopplat till VBE från handläggningen av andra för socialtjänsten mer vanliga ärenden, såsom t.ex. missbruk,
kriminalitet eller familjeproblem. I så fall på vilket sätt? Hur bör man förhålla sig till dessa?
Avslut
Är det något mer du vill tillägga? Är det ok att vi återkommer om vi behöver kompletterande uppgifter?
Bilaga 2 – Informationsbrev
Hej!Våra namn är Jan Zelechowski och Ludwig Turesson och vi läser till socionomer på Linnéuniversitet i Växjö. Just nu håller vi på och skriver vårt examensarbete som är en explorativ studie om socialtjänstens roll i arbetet mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Vårt examensarbete syftar till att undersöka vilka etiska, juridiska och professionsrelaterade problem som följer med socialtjänstens roll i arbetet mot radikalisering och våldsbejakande och hur enskilda socialsekreterare förhåller sig till dessa problem.
Utifrån studiens syfte skulle vilja intervjua Dig som har erfarenhet av att jobba med dessa frågor. Intervjuerna beräknas ta mellan 40–60 minuter och genomförs på din arbetsplats eller annan avskild plats som Du väljer. Deltagandet i studien är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan närmare förklaring. Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för oss som är undersökningsledare. Inga enskilda individer kommer att kunna identifieras i det färdiga examensarbetet.
Har du några frågor är Du varmt välkommen att kontakta oss!
Studieansvariga: Jan Zelechowski 073–6xxxxxx jzelf09@student.lnu.se Ludwig Turesson 072–2xxxxxx lt222ew@student.lnu.se Ansvarig handledare: Anders Lundberg
Universitetslektor 073–8xxxxxx