Idag begär socialtjänsten i allt högre utsträckning att individen ska bevisa sig vara motiverad. Flera av respondenterna i studien ansåg att det var orimligt att de var tvungna att bevisa sin motivation i form av rena urinprover under en längre period när de i själva verket var i behov av behandling omgående. Mot bakgrund av detta anser vi att forskning bör bedrivas kring hur narkomanvården på ett bättre sätt vid rätt tidpunkt kan fånga upp missbrukare som är motiverade till att sluta missbruka. Vidare finns ett behov av att forskning bedrivs kring hur begreppet
motivation, och motivation som process används inom de offentliga instanserna/myndigheterna
för att undersöka och kartlägga hur kunskapsunderlaget om motivation faktiskt ser ut på olika arbetsplatser. Detta också för att uppnå ett enhetligt och kunskapsbaserat arbetssätt i arbetet med motivation hos missbrukare.
Flera av respondenterna i studien var unga när de började missbruka. Därmed skulle det vara intressant med studier kring vilka faktorer det är som påverkar att missbruket uppkommer i tidig ålder och sedan eskalerar till ett tyngre missbruk.
I vår studie har vi specifikt studerat de faktorer och motiv vilka har en påverkan på beslutet att sluta missbruka. Ytterligare förslag på vidare forskning är att studera vilka faktorer som är centrala för att individer med ett tyngre missbruk, s.k. kroniker, inte slutar missbruka. Vidare har vi i studien inte haft för avsikt att studera genusskillnader av fenomenet. Vi har dock noterat att det förekom vissa skillnader mellan männen och kvinnorna när det gällde varför de missbrukade. Det skulle vara intressant med studier kring detta samt om det går att identifiera skillnader mellan kvinnor och män när det gäller orsaker till att de upphör med missbruket.
48
REFERENSLISTA
AA (2011). Anonyma Alkoholister. Hämtad den 17 december 2011 från http://www.aa.se/information-om-aa/
Accent Magasin (2011a). Hämtad den 28 november 2011 från
http://www.accentmagasin.se/2011/02/kommuner-bryter-mot-lagen-nar-pengarna-styr- missbruksvarden/
Accent Magasin (2011b). Hämtad den 28 november 2011 från
http://www.accentmagasin.se/2011/02/maria-larsson-det-finns-pengar/
Alvesson, Mats och Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bauman, Zygmunt (2002). Det individualiserade samhället. Göteborg: Daidalos.
Berglind, Hans (1995). Handlingsteori och mänskliga relationer. Borås: Natur och kultur. Blomqvist, Jan (1999). Inte bara behandling: vägar ut ur alkoholmissbruket. Vaxholm: Bjurner och Bruno.
Blomqvist, Jan (2002). Att sluta med narkotika: med och utan behandling. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.
Blomqvist, Jan (2009a). Behövs behandling? Om ”självläkning” och dess implikationer för hjälpsystemet. I Kajsa Billinger & Lena Hübner (red.), Alkohol och droger –
samhällsvetenskapliga perspektiv (s.137-165). Stockholm: Gleerups.
Blomqvist, Jan (2009b). Vad är problemet? Perspektiv på missbruk och beroende. I
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Missbruk och behandling. Gamla
problem – nya lösningar? (s. 16-34). Prospect Communication.
Bryman, Alan.(2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Bryman, Alan. (2008). Social research methods. (3. ed.) Oxford: Oxford University Press. Börjeson, Bengt (1979). Inre och yttre tvång. En principfråga vid vården av missbrukare. Borås: Sjuhäradsbygdens tryckeri.
Ebaugh, Helen Rose Fuchs (1988). Becoming an ex: the process of role exit. Chicago: University of Chicago Press.
Edlund, Per-Olov, Högberg, Olle & Leonardz, Björn (1999). Beslutsmodeller: redskap för
49 Ekendahl, Mats (2001). Tvingad till vård: missbrukares syn på LVM, motivation och egna
möjligheter. Diss. Stockholm : Univ., 2001. Stockholm.
Ekendahl, Mats (2007). Time to change – an exploratory study of motivation among untreated and treated substance abusers. Addiction Research and Theory, 15 (3), 247-261.
Ekendahl, Mats (2009). Perspektiv på eftervård – om missbruksbehandling, tvång och
motivation. I Kajsa Billinger & Lena Hübner (red.), Alkohol och droger – samhällsvetenskapliga
perspektiv (s. 209 – 226). Stockholm: Gleerups.
Festinger, Leon (1964). Conflict, decision, and dissonance. Stanford, Calif.: Tavistock Publications.
Forsberg, Lars (2001). Motiverande samtal vid behandling av alkoholproblem. Forskning & Fakta. Kunskapsöversikter om alkohol och narkotika, CAN & SAD, nr 18.
Forst, Rainer (2007). Rätten till rättfärdigande: bidrag till en konstruktivistisk teori om rättvisa. Göteborg: Daidalos.
Giorgi, Amedeo (1997). The theory, practice, and evaluation of the phenomenological method as a qualitative research. Journal of Phenomenological Psychology, 28 (2).
Groshkova, Teodora (2010). Motivation in substance misuse treatment. Addiction Research and
Theory, 18 (5), 494-510.
Grønmo, Sigmund (2006). Metoder i samhällsvetenskap. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Gustafsson, Bengt, Hermerén, Göran & Petersson, Bo (2005). Vad är god forskningssed?
Synpunkter, riktlinjer och exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet rapportserie.
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Helling, Stig (2003). Missbrukarvården ur ett klientperspektiv. Hämtad den 1 november 2011 från http://www.fhi.se/PageFiles/7568/MOB2003-missbrukarvarden-ur-ett-klientperspektiv.pdf Hser, Yih-Ing, Longshore, Douglas & Anglin, Douglas (2007). The Life Course Perspective on Drug Use – A Conceptual Framework for Understanding Drug Use Trajectories. Evaluation
Review, 31 (6), 515-547.
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Myndigheten för skolutveckling.
Koski-Jännes, Anja (2002). Social and personal identity projects in the recovery from addictive behaviours. Addiction Research & Theory, 10 (2), 183-202.
50 Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lag (2003:460). Om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad den 19 december 2011 från databasen Zeteo.
Levälahti, Johanna (2007). Sociala nätverk och socialt stöd i återhämtningsprocessen från alkoholmissbruk. Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift, 24, 23-44.
Lundbladh, Eva & Bustos Castro, Paula (2004). Sociala relationers och identiteters
individualisering. En process med socialt polariserade effekter? Socialvetenskaplig tidsskrift, 1, 23-38.
Melin, Ann-Gerd & Näsholm, Christina (1998). Behandlingsplanering vid missbruk. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Montgomery, Henry & Willén, Helena (1999). Decision Making and Action: The search for a good structure. I Peter Juslin & Henry Montgomery, Judgment and decision making: neo-
Brunswikian and process-tracing approaches (s. 147 – 175). Mahwah, N.J.: L. Erlbaum
Associates.
NA (2011). Anonyma Narkomaner. Hämtad den 17 december 2011 från http://www.nasverige.org/
Peele, Stanton (2004). 7 tools to beat addiction. New York: Three Rivers Press. Revstedt, Per (2002). Motivationsarbete. Falköping: Liber.
Robinson, Petra & Englander, Magnus (2007). Den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden. Vård i Norden, 27 (83), 57-59.
Schjødt, Borrik & Egeland, Thor Aage (1994). Från systemteori till familjeterapi. Lund: Studentlitteratur.
Seale, Clive (1999). The quality of qualitative research. London: SAGE.
Silverman, David (2010). Doing qualitative research: a practical handbook. (3. ed.) London: Sage.
Socialstyrelsen (2011a). Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Hämtad den 25 oktober 2011 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8933/2007-102- 1_20071021_rev.pdf
51 Socialstyrelsen (2011b). Granskning av AUDIT – Alcohol Use Disorders Identification Test. Hämtad den 11 december 2011 från
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/bedomningsinstrument/missbrukochberoen de/granskningavaudit
SOU (2011:35). Bättre insatser vid missbruk och beroende. Individen, kunskapen och ansvaret. Statens Offentliga Utredning. Hämtad den 29 november 2011 från
http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/71/05/4a710efb.pdf.
Svenska Dagbladet (2010). Missbruket kostar 150 miljarder. Hämtad den 28 november 2011 från http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/missbruket-kostar-150-miljarder_5606385.svd#after- ad.
Svensson, Bengt & Kristiansen, Arne (2005). En nedrustad narkomanvård ur brukarnas perspektiv. Nordisk sosialt arbeid, 3, 220-230.
Szklarski, Andrzej (2009). Fenomenologi som teori, metodologi och forskningsmetod. IAndreas Fejes och Robert Thornberg, Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
TCU (2011). Texas Christian University. Institute of Behavioral Research. Hämtad den 30 december 2011 från
http://www.ibr.tcu.edu/evidence/evi-mapcoun.html
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Hämtad den 3 november 2011 från www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf
Wrangsjö, Björn & Winberg Salomonsson, Majlis (2007). Tonårstid: Utveckling, problem och
psykoterapeutisk behandling. Stockholm: Natur och Kultur.
Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.