Det hade varit intressant att följa föräldrar och barn som har haft kontakt med alla professioner på familjecentral i en longitudinell studie för att ta reda på om föräldrar efterfrågar något annat stöd, vad händer efter att man lämnat familjecentralen? Vi saknar också mer forskning kring genusperspektiv. Forskning kring kvinnors respektive mäns upplevelse om det förebyggande arbetet på familjecentral. Finns det något i stödet som kan utvecklas ur ett genusperspektiv? Det hade också varit intressant att forska vidare kring hur samspel mellan barn och förälder påverkas av den samtid vi lever i och hur det utvecklas utifrån dagens föräldrar.
44
Referenslista
Abrahamsson, A., Bing, V., & Löfström, M. (2009). Familjecentraler i Västra Götaland – en
utvärdering. Högskolan Kistianstad och Högskolan Borås, Västra
Götalandsregionen: Folkhälsokommittén.
Bergmark, A., Bergmark, Å., & Lundström, T. (2011). Evidensbaserat socialt arbete. Teori,
kritik, praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Bing, V. (2003). Små, få och fattiga-om barn och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur.
Bing, V. (2011a). Historisk utveckling av familjecentraler i Sverige och Norden.
Kekkonen, M., Montonen, M. & Viitala, R. (Red.), Familjecenter i Norden – en resurs
för barn och familjer (s. 15–20). Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.
Bing, V. (2011b). Sociala insatser på en familjecentral - en utvärdering. (Forskningsplattformen
för Hälsa i samverkan nr. 1). Kristianstad: Högskolan Kristianstad, Kristianstad University Press.
Bing, V., Abrahamsson, A. (2011). Vem ska annars göra det vi gör – om socialt arbete på
familjecentral. Socialmedicinsk tidskrift 88(2), 144–154.
Blom, B., Morén, S., & Nygren, L. (2013). Kunskap i socialt arbete: om villkor, processer och användning. Stockholm: Natur och Kultur.
Bolman, L. & Deal, T. (2012). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber.
Danermark, B. (2004). Samverkan – en fråga om makt. Örebro: Läromedia.
Danermark, B. (2005). Samverkan - himmel eller helvete ? Malmö: Gleerups Utbildning.
Fernandez, E. (2007). Supporting children and responding to their families: Capturing
the evidence on family support. Children and Youth Service review, 29(10), 1368-1394.
Hämtad från
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S019074090700120X
Föreningen för familjecentralers främjande. (u.å.). Vad är en familjecentral? Hämtad 31
mars, 2017, från http://familjecentraler.se/vad-ar-en-familjecentral/
Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur &
Kultur.
Hjortsjö, M. (2005). Med samarbete i sikte: om samordnade insatser och samlokaliserade
familjecentraler (Avhandling, Lunds universitet, Socialhögskolan). Hämtad från
https://lucris.lub.lu.se/ws/files/4850756/26621.pdf
Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom, Y. (2012). När samhället träder in – barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur.
International Child Development Programme – Vägledande Samspel. (u.å.). Forskning och
teori. Hämtad 17 maj, 2017 från http://www.icdp.se/forskning-och-teori/
Johansson, K. (2010). Familjecentralen som fenomen och praktik. (Rapport, Linköpings
universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier). Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:306538/FULLTEXT01.pdf
45
Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer- om förebyggande arbete med utsatta familjer.
Lund: Studentlitteratur.
Lagerberg, D., Magnusson. M. & Sundelin, C. (2008). Barnhälsovård i förändring – Resultatet
av ett interventionsförsök. Stockholm: Gothia Förlag AB.
Lindskov, C. (2010). Family Centre Practice and Modernity: A qualitative study from Sweden.
(Avhandling, Kristianstads Universitet, Forskningsplattformen för utveckling av Närsjukvård). Hämtad från http://hkr.diva-
portal.org/smash/get/diva2:407369/FULLTEXT01
Padgett, D. (2016). Qualitative methods in social work research. (3rd ed.). Los Angeles: SAGE.
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur.
Perdahl, A-L. (2009). Verksamhetsutveckling i socialt arbete: Konstruktion och utprovning av en interaktiv modell. (Avhandling, Umeå Universitet, Institutionen för socialt arbete).
Hämtad från
http://umu.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A233535&dswid=-7753 Rolfgaard, A. (2011). Dansk familiepolitik og Barnets reform. Kekkonen, M., Montonen,
M. & Viitala, R. (Red.), Familjecenter i Norden – en resurs för barn och familjer (s. 34–35).
Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.
SFS (1949:381). Föräldrabalk. Justistedepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381
SFS (2001:453). Socialtjänstlag. Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS (2017:30). Hälso- och sjukvårdslag. Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Socialdepartementet. (2013). Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd: en vinst för alla.
Hämtad från
http://www.regeringen.se/49bbd2/contentassets/65737a08c78f4c3cbc5818b2a4c 29490/nationell-strategi-for-ett-for-ett-utvecklat-foraldrastod---en-vinst-for-alla- s2013.010
Socialstyrelsen. (2008). Familjecentraler - kartläggning och kunskapsöversikt. Hämtad från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8845/2008-131- 16_200813116.pdf
Socialstyrelsen. (2013a). Psykisk ohälsa bland unga: Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa,
vård och omsorg 2013. Artikel nr 2013-5-43. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5- 43.pdf
Socialstyrelsen. (2013b). Samverkan för barns bästa - en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. Artikel nr: 2013-8-1. Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19159/2013-8- 1.pdf
46
SOU (2008:18). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren. Hämtad från
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga- utredningar/2008/03/sou-200818/
SOU (2008:131). Föräldrastöd – en vinst för alla: nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Hämtad från
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga- utredningar/2009/01/sou-2008131/
Svenska Barnläkarföreningen. (2007). Tidigt föräldrastöd – en fördjupad beskrivning och analys av
det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården. Hämtad från
http://www.blf.net/psykosoc/Tidigt%20foraldrastod.pdf
Thyrhaug M, A., Vedeler, W, G., Martinussen, M., & Adolfsen, F. (2011). Familiens hus i Norge – et tverrfaglig kommunalt helsetilbud for barn, unge og deres familier.
Kekkonen, M., Montonen, M. & Viitala, R. (Red.), Familjecenter i Norden – en resurs
för barn och familjer (s. 29–33). Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.
UNICEF. (u.å.) Barnkonventionen. Hämtad 15 maj, 2017 från
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
Viitala, R., Kekkonen, M., & Halme, N. (2011). Familjecenter i Finland – ett nytt
verksamhetssätt inom tjänster för barn och familjer. Kekkonen, M., Montonen, M. & Viitala, R. (Red.), Familjecenter i Norden – en resurs för barn och familjer (s. 21–28).
Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.
Warren-Adamson, C. (2006). Research Review: Family centres: a review of the literature.
Child and family social work 11(2), 171-182. doi:10.1111/j.1365-2206.2006.00413.x
Wolvén, L-E. (2000). Att utveckla mänskliga resurser i organisationer. Lund: Studentlitteratur.
47
Bilagor
Bilaga 1 – Informationsmejl Hej!
Vi är två studenter som läser sista året på socionomprogrammet i Jönköping och vi skriver nu vår C-uppsats. Vi kommer att fördjupa oss i socionomens roll på
familjecentralen och hur socionomen arbetar med det förebyggande arbetet gentemot föräldrar. Vi skulle därför vilja intervjua socionomer på familjecentralerna i xx region och vore mycket tacksamma om några ville ställa upp på detta. Intervjuerna kommer att ske under vecka xx-xx och tar cirka en timma. Medverkan är helt anonym och alla svar kommer att avidentifieras. C-uppsatsen kommer sedan att presenteras på ett examinations-seminarium med studenter från socionomprogrammet samt publiceras i databasen DiVA.
Vi undrar om det är okej att ta kontakt med kurator/socionom på familjecentralen? Tack på förhand!
Med vänlig hälsning,
Rebecka Andersen och Therese Romfors Kontaktuppgifter:
Mejl och telefon Rebecka xxx Therese xxx
48 Bilaga 2 - Intervjuguide