I denna studie beskrivs förlossningsrädda omföderskors upplevelser av professionellt stöd vid bearbetning av en negativ förlossningsupplevelse. Förslag på vidare forskning är att även undersöka partnerns upplevelse av professionellt stöd vid bearbetning av en negativ förlossningsupplevelse. Då förlossningen är en delad upplevelse mellan kvinnan och hennes partner, samt att partnern är en del av kvinnans sociala stöd, tror författarna att en sådan studie skulle kunna bidra till att öka kunskaperna i hur professionellt stöd kan ges till föräldraparet.
Ett annat förslag till vidare forskning är att belysa om det vore kostnadseffektivt att använda sig av en vårdmodell och ett arbetssätt som erbjuder kontinuitet i barnafödandet. Då tidigare forskning om detta arbetssätt visar många fördelar för kvinnors psykiska välbefinnande under barnafödande skulle en sådan studie kunna utröna om det även är till en fördel ur en ekonomisk synvinkel. Detta för att stärka argumenten för att en sådan vårdmodell bör utformas.
26
REFERENSER
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder och samhällsvetenskap. I G.
Ahrne., & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8-16). Stockholm: Liber AB.
Aksoy, A.N., Ozkan, H., & Gundogdu, G. (2015). Fear of childbirth in women with normal pregnancy evolution. Clinical And Experimental Obstetrics & Gynecology, 42, 179-183.
Almström, E., & Sundell, G. (2004). Kan vi förebygga förlossningsrädsla genom utformning av vården på förlossningsavdelningen och BB?. I N. O. Sjöberg (Red.), Förlossningsrädsla. Svensk förenings för obstetrik och gynekologi arbets- och
referensgrupper för psykosocial obstetrik och gynekologi samt sexologi, perinatologi samt MÖL-gruppen, nr 51. Östervåla: Elanders Tofters. Hämtad 28 december, 2016, från https://www.sfog.se/natupplaga/nr51_med_omslag3892c621-81ca-4830-97a1-b8c146bd3bb2.pdf
Aune, I., Hvaal Amundsen, H., & Skaget Aas, L C. (2014). Is a midwife’s continuous presence during childbirth a matter of course? Midwives’ experiences and thoughts about factors that may influence their continuous support of women during labour. Midwifery, 30, 89-95.
Barnmorskeförbundet. (2017) Barnmorskan. Hämtad 1 juni, 2017, från:
http://www.barnmorskeforbundet.se/barnmorskan/
Barimani, M. (2012). Bridging the gap in the chain of care for expectant and new mothers.
Diss. (sammanfattning) Stockholm: Karolinska institutet.
Barimani, M., Oxelmark, L., Johansson, S-E., & Hylander, I. (2015). Support and
continuity during the first 2 weeks postpartum. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29, 409-417.
Beck, C. (2004). Birth trauma: in the eye of the beholder. Nursing Research, 53(1), 28-35.
Berg, M. (2010). Vårdandets värdegrund vid barnafödande. I M. Berg., & I. Lundgren (Red.), Att stödja och stärka. Vårdande vid barnafödande (s. 29-43). Lund:
Studentlitteratur.
Björklund, U. (2004). Förlossningsupplevelsen. I N. O. Sjöberg (Red.), Förlossningsrädsla. Svensk förening för obstetrik och gynekologi arbets- och
referensgrupper för psykosocial obstetrik och gynekologi samt sexologi, perinatologi samt MÖL-gruppen, nr 51. Östervåla: Elanders Tofters. Hämtad 27 december, 2016, från https://www.sfog.se/natupplaga/nr51_med_omslag3892c621-81ca-4830-97a1-b8c146bd3bb2
27
Dahlberg, U. & Aune, I. (2013). The woman's birth experience - The effect of interpersonal relationships and continuity of care. Midwifery, 29(4), 407-415. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.midw.2012.09.006
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s. 330-342). Lund:
Studentlitteratur.
Dweik, D., & Sluijs, A-M. (2015). What is underneath the cesarean request? Acta Obstetrica Gynecolgica Scandinavica, 94, 1153–1155.
Ellis, J. (2004). Mödrahälsovårdens roll. I N. O. Sjöberg (Red.), Förlossningsrädsla.
Svensk förening för obstetrik och gynekologi arbets- och referensgrupper för psykosocial obstetrik och gynekologi samt sexologi, perinatologi samt MÖL-gruppen, nr 51. Östervåla:
Elanders Tofters. Hämtad 28 december, 2016, från
https://www.sfog.se/natupplaga/nr51_med_omslag3892c621-81ca-4830-97a1-b8c146bd3bb2.pdf
Etiska prövningsnämnden. (2013). Personuppgifter i forskning- vilka regler gäller?
Hämtad 30 december, 2016, från
http://www.epn.se/media/1102/personuppgifter_i_forskningen.pdf
Fenwick, S., Holloway, I., & Alexander, J. (2009). Achieving normality: The key to status passage to motherhood after a caesarean section. Midwifery, 25, 554–563.
Finfgeld-Connett, D. (2005). Clarification of social support. Journal of Nursing Scholarship, 37(1), 4-9.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur.
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten, (s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.
Gamble, J. & Creedy, D. (2004). Content and Processes of Postpartum Counseling After a Distressing Birth Experience: A Review (Review). Birth Issues in perinatal care. 31(3), 213- 218. doi: 10.1111/j.0730-7659.2004.00307.
Gamble, J. & Creedy, D. K. (2009). A Counselling model for postpartum women after distressing birth experiences. Midwifery, 25(2), 21-30. doi: 10.1016/j.midw.2007.04.004 Gosselin, P., Chabot, K., Béland, M., Goulet-Gervais, L., & Morin, A. J. (2016). Fear of childbirth among nulliparous women: Relations with pain during delivery, post-traumatic stress symptoms, and postpartum depressive symptoms. L'encéphale,42 (2), 191-196.
28
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Haines, H. M., Pallant, J. F., Fenwick, J., Gamble, J., Creedy, D. K., Toohill, J., &
Hildingsson, I. (2015). Identifying women who are afraid of giving birth: A comparison of the fear of birth scale with the WDEQ-A in a large Australian cohort. Sexual &
Reproductive Healthcare, 6(4), 204-210. doi:10.1016/j.srhc.2015.05.002
Hildingsson, I., Karlström, A., Haines; H., & Johansson, M. (2016). Swedish women’s interest in models of midwifery care – Time to consider the system? A prospective longitudinal survey. Sexual & Reproductive Healthcare (7), 27–32. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.srhc.2015.11.002
Hofberg, K., & Brockington, I. (2000). Tokophobia; an unreasoning dread of childbirth.
British Journal of Psychiatry, 176, 83-85.
Hupcey, J. (1998). Clarifying the social support theory-research linkage. Journal of Advanced Nursing, 27, 1231-1241.
Hupcey, J., & Morse, J. (1997). Can a professional relationship be considered social support? Nursing Outlook, 45(6), 270-276.
International Confederation Of Midwives. (2017). ICM International definition of the midwife. Hämtad 25 maj, 2017, från http://internationalmidwives.org/who-we-are/policy-and-practice/icm-international-definition-of-the-midwife/
Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer & begrepp – en ordbok. Lund:
Studentlitteratur.
Karlström, A., Engström-Olofsson, R., Nystedt, A., Sjöling, M., & Hildingsson, I. (2010).
Women’s postoperative experiences before and after the introduction of spinal opioids in anaesthesia for caesarean section. Journal of Clinical Nursing, 19, 1326–1334 .doi:
10.1111/j.1365-2702.2010.03213.x
Karlström, A., Nystedt, A., Johansson, M. & Hildingsson, I. (2011). Behind the myth - few women prefer caesarean section in the absence of medical or obstetrical factors. Midwifery, 27, 620-627.
Kennedy, H. P., Shannon, M. T., Chuahorm, U., & Kravetz, M. K. (2004). The landscape of caring for women: A narrative study of midwifery practice. The Journal of Midwifery &
Women’s Health, 49(1), 14-23.
Kringeland, T., Daltveit, A-K., & Møller, A. (2009). What characterizes women in Norway who wish to have a caesarean section? Scandinavian Journal of Public Health, 37, 364–
371.
29
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:e uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Langford, C., Bowsher, J., Maloney, J., & Lillis, P. (1997). Social support: a conceptual analysis. Journal of advanced nursing, 25, 95-100.
Larsson, B., Karlström, A., Rubertsson, C., & Hildingsson, I. (2015). The effects of counseling on fear of childbirth. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica 94, 629–
636.
Liljeroth, P. (2009). Rädsla inför förlossningen: ett uppenbart kliniskt problem?:
konstruktionen av förlossningsrädsla som medicinsk kategori. Diss. Åbo: Univ. 2009. Åbo.
Lindberg, I., Öhrling, K., & Christensson, K. (2008). Expectations of post-partum care among pregnant women living in the north of Sweden. International Journal Of Circumpolar Health, 67(5), 472-483.
Lukasse; M., Schei, B., & Ryding, E-L. (2014). Prevalence and associated factors of fear of childbirth in six European countries. Sexual & Reproductive Healthcare, 5, 99–106.
Lundgren, I., & Berg, M. (2007). Central concepts in the midwife-woman relationship.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21(2), 220-228.
Lundman, B, & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär
& B. Höglund-Nilsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s.
187-201). Lund: Studentlitteratur.
Lyberg, A., & Severinsson, E. (2010a). Fear of childbirth: mothers’ experiences of team-midwifery care - a follow-up study. Journal of Nursing Management, 18(4), 383–390.
Lyberg, A. & Severinsson, E. (2010b). Midwives' supervisory styles and leadership role as experienced by Norwegian mothers in the context of a fear of childbirth. Journal Of Nursing Management, 18(4), 391-399. doi:10.1111/j.1365-2834.2010.01083.
Melander, H. (2002). Experiences of fears associated with pregnancy and childbirth: a study of 329 pregnant women. Birth: Issues in Perinatal Care, 29, 101-111.
Nieminen, K., Stephansson, O., & Ryding, EL. (2009). Women’s fear of childbirth and preference for cesarean section - a cross-sectional study at various stages of pregnancy in Sweden. Acta Obstetricia et Gynecologica, 88, 807-813.
Nilsson, C. (2012). Förlossningsrädsla: med fokus på kvinnors upplevelser av att föda barn. (Akademisk avhandling, Linnéuniversitetet, Växjö). ISBN: 978-91-86983-65-9
Nilsson, C., Bondas, T., & Lundgren, I. (2010). Previous birth experience in women with intense fear of childbirth. Journal Of Obstetric, Gynecologic and Neonatal Nursing. 39, 298- 309.
30
Nilsson, C., & Lundgren, I. (2007). Women’s lived experience of fear of childbirth.
Midwifery, 25, 1-9.
Nilsson, C., Lundgren, I., Karlström, A., & Hildingsson, I. (2011). Self reported fear of childbirth and its association with women’s birth experience and mode of delivery: A longitudinal population-based study. Women and Birth, 25, 114-21. doi:
10.1016/j.wombi.2011.06.001
Nilsson, C., Robertsson, E., & Lundgren, I. (2012). An effort to make all the pieces come together: women’s long-term perspectives on their experiences of intense fear of childbirth.
International Journal of Childbirth, 2, 255-268.
Olin, R., & Faxelid, E. (2003). Parents’ needs to talk about their experiences of childbirth.
Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 17(2), 153-159.
Page, L. (2003). One-to-one Midwifery: Restoring the “with Woman” Relationship in Midwifery. Journal of Midwifery and Women’s Health, 48(2), 119-125. doi:
10.1016/S1526-9523(02)00425-7
Ramvi, E., & Tangerud, M. (2011). Experiences of women who have a vaginal birth after requesting a cesarean section due to a fear of birth: A biographical, narrative, interpretative study. Nursing and Health Sciences, 13, 269–274.
Redshaw, M., & Henderson, J. (2016). Who is actually asked about their mental health in pregnancy and the postnatal period? Findings from a national survey. BMC Psychiatry, 16(1). doi:10.1186/s12888-016-1029-9
Reisz, S., Jacobvitz, D., & George; C. (2015). Birth and motherhood: childbirth experience and mothers’ perceptions of themselves and their babies. Infant Mental Health Journal, 36, 167-178.
Rilby, L., Jansson, S., Lindblom, B., & Mårtensson, L. (2012). A Qualitative Study of Women’s Feelings About Future Childbirth: Dread and Delight. Journal of Midwifery &
Women’s Health. 57(2), 120-125. doi:10.1111/j.1542-2011.2011.00113.x
Ryding, E.L. (1993). Investigation of 33 women who demanded a cesarean section for personal reasons. Acta Obstetricia Et Gynecologica Scandinavica, 72, 280-285.
Ryding, E.L., & Sundell, G. (2004). Definitioner och diagnostik. I N. O. Sjöberg (Red.), Förlossningsrädsla. Svensk förenings för obstetrik och gynekologi arbets- och
referensgrupper för psykosocial obstetrik och gynekologi samt sexologi, perinatologi samt MÖL-gruppen, nr 51. Östervåla: Elanders Tofters. Hämtad 14 december, 2016, från https://www.sfog.se/natupplaga/nr51_med_omslag3892c621-81ca-4830-97a1-b8c146bd3bb2.pdf
Saisto, T., Ylikorkala, O., & Halmesmäki, E. (1999). Factors associated with fear of delivery in second pregnancies. Obstetrics & Gynecology, 94(5), 679-682.
31
Saisto, T., Toivanen, R., Salmela-Aro, K., & Halmesmäki, E. (2006). Therapeutic group psychoeducation and relaxation in treating fear of childbirth. Acta Obstetricia et
Gynecologica, 85, 1315-1319.
Salomonsson, B., Wijma, K., & Alehagen, S. (2010). Swedish midwives’ perceptions of fear of childbirth. Midwifery, 26, 327-337.
Seefat-van Teeffelen, A., Nieuwenhuijze, M., & Korstjens, I. (2011). Women want proactive psychosocial support from midwives during transition to motherhood: a qualitative study. Midwifery, 27(1), e122-e127.
SFOG - Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi. (2016). Medicinska basprogrammet och eftervård. I Mödrahälsovård, Sexuell och Reproduktiv hälsa.
Stockholm: Intressegruppen för mödrahälsovård inom SFOG, Samordningsbarnmorskorna inom SBF, Mödra- och barnhälsovårdspsykologernas förening; 2016. Rapport nr 76, webbversion. Hämtad 27 december, 2016, från http://www.barnmorskeforbundet.se/wp- content/uploads/2016/12/Modrahalsovard-Sexuell-och-Reproduktiv-Halsa-2016-Rev.-Bla-Bok.pdf
SFS 2003:460. (2015). Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 30 december, 2016, från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Sjögren, B. (1997). Reasons for anxiety about childbirth in 100 pregnant women. Journal Of Psychosomatic obstetrik och gynekologi, 18, 266-272.
Simpson, M. & Catling, C. (2016). Understanding psychological traumatic birth experiences: A literature review. Women and Birth, 29, 203–207. doi:
10.1016/j.wombi.2015.10.009
Socialstyrelsen. (2015). Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn: medicinska födelseregistret 1973-2014 : assisterad befruktning 1991-2013. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2017). Vård efter förlossning - en nationell kartläggning av vården till kvinnor efter förlossning. Hämtad 3 juni, 2017 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20592/2017-4-13.pdf Statistiska Centralbyrån. (2015). Många barn föds under vård och sommar. Hämtad 23 augusti, 2015, från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Manga-barn-fods-under-var-och-sommar/
Storksen, H.T., Garthus-Niegel, S., Vangen, S., & Eberhard-Gran, M. (2013). The impact of previous birth experiences on maternal fear of childbirth. Acta Obstetricia et
Gynecologica Scandinavica, 92, 318-324.
32
Ternström, E., Hildingsson, I., Haines, H. & Rubertsson, C. (2015). Pregnant women’s thoughts when assessing fear of birth on the Fear of Birth Scale. Women and Birth, 29, e44–e49.
Thorstensson, S., Ekström, A., Lundberg, I., & Hertfelt Wahn, E. (2012). Exploring professional support offered by midwives during labour: An observation and interview study. Nursing Research and Practice, 2012, 1-10.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Waldenström, U. (2003). Women’s memory of childbirth at two months and one year after the birth. Birth (berkeley, Calif.), 30(4), 248-254.
Waldenström, U., Hildingsson, I., Rubertsson, C., & Rådestad, I. (2004). A negative birth experience: prevalence and risk factors in a national sample. Birth: Issues In Perinatal Care, 31(1), 17-27.
Waldenström, U., Rudman, A., & Hildingsson, I. (2006). Intrapartum and postpartum care in Sweden: women’s opinions and risk factors for not being satisfied. Acta Obstetricia et Gynecologica. 85, 551-560.
Wang, B., Zhou, L., Coulter, D., Liang, H., Zhong, Y., Guo, Y., … Gao, E. (2010). Effects of caesarean section on maternal health in low risk nulliparous women: a prospective matched cohort study in Shanghai, China. BMC Pregnancy & Childbirth 10(78). 1-10. doi:
10.1186/1471-2393-10-78.
Werner, A. (2004). Auroraverksamheten. I N. O. Sjöberg (Red.), Förlossningsrädsla.
Svensk förenings för obstetrik och gynekologi arbets- och referensgrupper för psykosocial obstetrik och gynekologi samt sexologi, perinatologi samt MÖL-gruppen, nr 51. Östervåla:
Elanders Tofters. Hämtad 28 december, 2016, från
https://www.sfog.se/natupplaga/nr51_med_omslag3892c621-81ca-4830-97a1-b8c146bd3bb2.pd
33
Genomläsning av etiska riktlinjer Genomläsning av etiska riktlinjer Sökning och genomläsning av Utformning av anhållan om tillstånd för
studien av verksamhetschef/enhetschef
Utformning av anhållan om tillstånd för studien av verksamhetschef/enhetschef Kontakt med verksamhetschef och
enhetschef på aktuella BMM
Kontakt med verksamhetschef och enhetschef på aktuella BMM Utformning av intervjuguide Utformning av intervjuguide Kontakt med informanter angående
Transkribering av inspelade intervjuer Transkribering av inspelade intervjuer Dataanalys av det insamlade materialet Dataanalys av det insamlade materialet Sammanställning av resultat Sammanställning av resultat
Utformning av metod- och resultatdiskussion
Utformning av metod- och resultatdiskussion
Sammanställning av referenslista Sammanställning av referenslista