Valet av min studie föll på att kunskapen om förskollärares arbete med utemiljön var väldigt liten och jag ville veta mer. Att hitta tidigare studie om ämnet var inte lätt, och i de studier jag väl hittade så påpekade nästan alla att utemiljön på förskolan var ett område som var väldigt lite utforskat jämfört med förskolans innemiljö. I studierna jag har läst kring och tagit upp har det forskats om hur språk och dramatiska lekar hänger samman, hur mycket rollek som sker på utegården, hur förskollärare tar sig an barns lekar, vad förskollärare har för tankar kring språklig utveckling samt vad förskollärare ser för språklig utveckling i utemiljön. Min egen studie som jag bidragit med har handlat om hur förskollärarna utformar miljön samt deras för-ståelse för språk, både hos barnen och hur de kan arbete med att främja språkutvecklingen. Mina tankar kring vidare forskning är att jämföra inne lekar och utelekar, och därefter se vad det är för språklig utveckling som sker i dem, men även se vad förskollärare ta för språklig fö-rebildsroll inne jämfört med ute.
6.4 Slutsats
Att språk är ett fokus i utemiljön verkar inte vara en självklarhet, däremot ser jag i mina resul-tat samt i tidigare studiers resulresul-tat att uteleken främjar utvecklingen hos barn. Det finns en tydlig bild i dessa resultat som visar att förskollärarens roll är viktigt för att språket ska ut-vecklas. Att ge barnen lekidéer verkar vara något som flera förskollärare använder sig av för att locka till nya lekar, men även att ställa frågor är ett förhållningssätt många använder sig. Gällande förskolegårdars utformning verkar förskollärare ha en blandad syn. Vad är egentli-gen mest främjande för språket? En avskalad eller en innehållsrik miljö? Här finns det inga tydliga svar men Li m.fl (2014) menar att en rik miljö skapar fler rolleksplatser vilket i sin tur främjar utvecklingen, vilket även mitt resultat visade. Här visar dock några resultat på att det är viktigt att förskolläraren är närvarande för att kunna ge barn nya begrepp om nytt material tas in. Det är alltså viktigt för förskollärare att benämna föremål och det som sker. Samtidigt visade Norling och Sandbergs (2015) studie att utemiljön var rik i sig vilket skapade många tillfällen för pedagogiska dialoger. Att låta utemiljön tala för sig själv framkom även hos mina informanter. Min slutsats är att hur förskollärarna väljer att foma miljön på sin utegård inte är det viktigaste för barns språkliga utveckling, utan även förhållningssättet är viktigt. Att vara en närvarande pedagog på avstånd är viktigt för att låta barnens lek vara men ändå kunna fin-nas där när ett språkligt stöd behövs. Det som verkar vara mest återkommande i alla resultat är att som förskollärare ge barnen begrepp, ställa frågor och skapa samtal, men även blanda barngrupper för att barnen ska få en möjlighet att lära av varandra. Samtidigt är det även vik-tigt att förskolläraren lockar barnen till lek genom att befinna sig i olika miljöer. Att göra detta upplever jag vara det som de flesta förskollärare ser som mest framgångsrikt för barns språk-utveckling i uteleken.
34
REFERENSER
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Banerjee, R., Alsalman, A., & Alqafari, S. (2015). Supporting Sociodramatic Play in Preschools to Promote Language and Literacy Skills of English Language Learners. EARLY CHILDHOOD
EDUCATION JOURNAL, 44(4), 299-305. Hämtad från
https://login.biproxy.kau.se:8443/lo-
gin?url=https://search-ebscohost-com.bibproxy.kau.se/lo-gin.aspx?direct=true&db=edsbl&AN=RN377597756&lang=sv&site=eds-live
Bateson, G. (1976). A Theory of play and fantasy. I J.S. Bruner (Red.), Play: its role in
develop-ment and evolution (s.119-129). Harmondsworth: Penguin.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2008). Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. I A. Sandberg (Red.),
Miljöer för lek, lärande och samspel (s.87-106).Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2008). Utelek i ett mångkulturellt perspektiv. I A. Sanberg (Red.),
Mil-jöer för lek, lärande och samspel (s.137-165).Lund: Studentlitteratur
Bruce, B. (2010). Lek och språk. I B. Riddersporre & S. Persson (Red.), Utbildningsvetenskap för
förskolan (s.101-120).Stockholm: Natur & kultur.
Bryman, A. (2010). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Garvey, C. (1976). Some properties of social play. I J.S. Bruner (Red.), Play: its role in
develop-ment and evolution (s.570-583). Harmondsworth: Penguin.
Grahn, P. (2007). Barnet och Naturen. I L. O. Dahlgren, S. Sjölander, J. P. Strid & A. Szczepanski (Red.), Utomhuspedagogik som kunskapskälla: Närmiljö blir lärmiljö (s.55-104). Lund: Stu-dentlitteratur.
Granberg, A. (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Hägglund, K. (1989). Lekteorier. Solna: Esselte studium.
Jensen, M. (2013). Lekteorier. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Li, J., Hestenes, L., & Wang, Y. (2016). Links Between Preschool Children’s Social Skills and Ob-served Pretend Play in Outdoor Childcare Environments. Early Childhood Education
Jour-nal, 44(1), 61–68. Hämtad från: https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1007/s10643-014-0673-2
Lindqvist, G. (1996). Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
35
Löfdahl, A. (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll. Lund: Studentlittera-tur.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 32-43). Stockholm: Liber
Norling, M. & Sandberg, A. (2015). Language Learning in Outdoor Environments: Perspectives of preschool staff. Nordisk Barnehageforskning, Vol 9 (1) 1-16. Hämtad från: https://doi-org.bib-proxy.kau.se/10.7577/nbf.749
Olofsson, B. (1992). I lekens värld. (1. uppl.) Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Sheridan, S., & Gjems, L. (2017). Preschool as an Arena for Developing Teacher Knowledge Con-cerning Children’s Language Learning. Early Childhood Education Journal, 45(3), 347–357. Hämtad från:
http://search.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/lo-gin.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1134938&site=ehost-live
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Tsai, C.-Y. (2015). Am I Interfering? Preschool Teacher Participation in Children Play. Universal
Journal of Educational Research, 3(12), 1028–1033. Hämtad från:
http://search.ebsco-
36
BILAGA 1
Samtyckesblankett
Ett examensarbete om förskollärares tankar kring uteleken och dess möjlighet till språklig ut-veckling.
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagan-den i studien utan att ange något skäl.
Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
……….. ………
Underskrift Namnförtydligande ……….
Ort och Datum
Sanna Tillström Student xxxxxxxxxxxx Magdalena Raivio Handledare xxxxxxxxxxxx
37