Förslag på vidare forskning

Enligt Lindahl och Bruhn (2018) finns det idag en del studier som belyser vikten av ett professionellt förhållningssätt bland socialarbetare. Dock föreligger fortfarande en brist på kunskap och evidensbaserad forskning om problemområdet, vilket är behövligt i dagens samhälle för att utveckla det sociala arbetets professionalitet. Graham och Sheir (2010) hävdar att ju mer kunskap och evidensbaserad forskning som produceras om arbetsmiljöer inom socialt arbete, desto mer kan det gynna och utveckla det sociala arbetets organisation och styrsystem. Författarna menar att mer forskning om problemområdet kan bidra till att fler chefer och ledningspersonal reflekterar och resonerar kring socialarbetares välbefinnande och

arbetsförutsättningar, vilket kan gynna det sociala arbetets organisation i stort. Resultat och analys i denna studie indikerar på att det föreligger faktorer som kan påverka kvaliteten i socialtjänstens service som de är skyldig att erbjuda medborgare. Resultat och analys indikerar även på att det föreligger faktorer som påverkar klientarbete vilket resulterar i att socialtjänsten möter svårigheter att erbjuda klienter behövlig vård och individanpassat stöd, vilket enligt lag är klienters rättigheter att få. Denna studie har dock inte undersökt dessa faktorers betydelse utifrån ett klientperspektiv vilket kan vara viktigt för utvecklandet av det sociala arbetets professionalitet. Därmed skulle förslag på vidare forskning kunna vara att undersöka klienters upplevelser och tankar kring hur de blir bemötta av socialtjänsten och hur de förhåller sig till arbetsmiljöförhållandena inom socialtjänsten. Förslag på forskning skulle även kunna vara att undersöka huruvida klienter får den hjälp de behöver om det sociala arbetets organisation och styrsystem bedrivs utifrån effektivitet och kvantitet. Är det möjligt att säkerställa att alla klienter får behövlig vård och individanpassat stöd i och med

arbetsmiljöförhållandena i dagens socialtjänst?

Referenser

Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Angelöw, B., Jonsson, T. & Stier, J. (2015). Introduktion till socialpsykologi. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Arbetsmiljöverket. (2018). Projektrapport “socialsekreterares arbetsmiljö”. Arbetsmiljöverket: Stockholm.

Back, C. & Berterö, C. Interpretativ femenologisk analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Backlund, Å., Eriksson, R., Von Greiff, K., & Åkerlund, E. M. (2012). Ensam och flyktingbarn: Barnet och socialtjänsten om den första tiden i Sverige. Tullinge: FoU Södertörn. Hämtad från: https://fou-sodertorn.se/project/20121-ensam-och-flyktingbarn/ Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Engelstad, F. (2006). Vad är makt?. Stockholm: Natur och kultur.

Ferguson, H. (2016). What social workers do in performing child protection work: Evidence from research into face-to-face practice. Child & Family Social Work, 21(3), 283–294. doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1111/cfs.12142

Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. (5., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. (3. uppl.) Göteborg: Daidalos.

Graham, J. R., & Shier, M. L. (2010). Social work practitioners and subjective well-being: Personal factors that contribute to high levels of subjective well-being. International Social Work, 53(6), 757-772. Hämtad från:

http://db.ub.oru.se/login?url=http://search.proquest.com.db.ub.oru.se/?url=https://search- proquest-com.db.ub.oru.se/docview/835114103?accountid=8028

Heikkinen, S. (2015). Michel Foucault. I Lögdlund, U. & Gottzén, L. (red.). Sociologins teoretiker. Malmö: Gleerups.

Hermon, S. R., & Chahla, R. (2019). A longitudinal study of stress and satisfaction among child welfare workers. Journal of Social Work, 19(2), 192-215. Doi:

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1177/1468017318757557

Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO). (2019). Vad har IVO sett? - Iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2018. IVO 2019-6.

Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. (3. uppl.) Lund: Arkiv.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lindahl, R., & Bruhn, A. (2017). Foster children's experiences and expectations concerning the child-welfare officer role--prerequisites and obstacles for close and trustful relationships. Child & Family Social Work, 22(4), 1415-1422. Doi:

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1111/cfs.12362

Lindahl, R., & Bruhn, A. (2018). Professional dilemmas and occupational constraints in child welfare workers' relationships with children and youth in foster care. Children and Youth Services Review, 88, 333. Hämtad från

http://db.ub.oru.se/login?url=http://search.proquest.com.db.ub.oru.se/?url=https://search- proquest-com.db.ub.oru.se/docview/2077084182?accountid=8028

Lindgren, S. (2014) Kvalitativ analys. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (red.). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl. s. 29-43) Malmö: Gleerup.

Nilsson, M. (2014) Att samla in kvalitativa data – halvstrukturerade intervjuer. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (red.). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl. s. 149-165) Malmö: Gleerup.

Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Saltiel, D. (2016). Observing front line decision making in child protection. British Journal of Social Work, 46(7), 2104–2119. doi: http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1093/bjsw/bcv112 Skau, G.M. (2018). Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. (Uppl. 4). Stockholm: Liber.

SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm Utbildningsdepartementet.

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Tham, P. (2007). Why are they leaving? factors affecting intention to leave among social workers in child welfare. British Journal of Social Work, 37(7), 1225-1246. doi:

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1093/bjsw/bcl054

Tham, P. (2018). A professional role in transition: Swedish child welfare social workers’ descriptions of their work in 2003 and 2014. British Journal of social work, 48(2), 449-467. doi: 10.1093/bjsw/bcx016

Tham, P., & Meagher, G. (2009). Working in human services: How do experiences and working conditions in child welfare social work compare. The British Journal of Social Work, 39(5), 807-827. doi: http://dx.doi.org/10.1093/bjsw/bcm170

Thornberg, R. & Fejes, A. Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl. s. 71-89) Stockholm: Liber.

Westlund, I. Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl. s. 71-89) Stockholm: Liber.

Vetenskapsrådet (u.å). Forskningetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-01-01 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Ödman, P. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm