Förslag till vidare forskning

Förslag på vidare forskning inom detta ämne är att utforska möjligheterna för att även skapa film inom svenskämnet, en aktivitet som idag verkar lysa med sin frånvaro. Att ge eleverna chansen att uttrycka sig med hjälp av rörliga bilder och ljud och därmed även bli producenter av detta populära medium istället för enbart konsumenter. De digitala verktyg som krävs för att spela in film finns redan tillgängliga i skolorna idag, det vill säga mobiltelefoner, datorer, kameror och surfplattor, och eleverna är troligtvis mer familjära med dessa än vad lärarna är så här kan en läroprocess ske för alla inblandade. Rörlig film är något som är ett vanligt inslag på olika webbplaster, såsom på bloggar, Youtube och Facebook, och det är hög tid att ge detta populära uttryckssätt en plats även i klassrummet. Förslag till vidare forskning skulle därför även kunna vara att göra en studie av hur lärare önskar gå vidare med ämnet filmkunskap. Många vill lära sig mer, men exakt vad anses det finnas ett behov av att kunna och vad behöver inkluderas inom fortbildning eller grundläggande lärarutbildning? Vi vill som bekant lyfta att filmskapande kan vara en utforskande och lärorik process som kan berika svensklektionerna genom att på ett genuint sätt motivera och engagera eleverna, men vi får inte glömma att rusta våra pedagoger med samma upplyftande syn på och kunskap om film som en av många användbara modaliteter.

Bagga-Gupta, S., Evaldsson A-C., Liberg C. & Sälsjö, R.(2013) Literacypraktiker i och utanför skolan. Malmö: Gleerups.

Barrance, T (2010). Using Films in School: A Practical Guide. Film:21^st Century Literacy.

Tillgänglig: http://learnaboutfilm.com/pdf/usingfilm.pdf

Brown Buchanan, L., & Journell, W. (2012). Rethinking “General Audience”: A comparison of student's understanding of popular film in high school honors and general-level classes.

American Secondary Education 41(4), 21-50.

Brown, T. (2001). Using film in teaching and learning about changing societies, International Journal of Lifelong Education, 30(2), 233-247.

Danielsson, K.(2013). ”Multimodalt meningsskapande i klassrummet.” I Wedin, Å. & Hedman, C (Red.), Flerspråkighet, Litteracitet och Multimodalitet. Lund: Studentlitteratur AB.

Danielsson, K. & Selander S. (2014). Se Texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete.

Malmö:Gleerup.

Desmond, R., (1997). TV viewing, Reading and Media Literacy. I Flood, Heath & Lapp (Red.) Handbook for Research on Teaching Literacy Through the Communicative and Visual Arts.23-30 Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates

Detmering, Robert (2010). Exploring the Political Dimensions of Information Literacy through Popular Film. Libraries and the Academy 10.3, 265-282.

Engblom, C. (2013). Medier, flerspråkighet och multimodal texthantering. I

Wedin, Åsa & Christina Hedman (Red.). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet.

Lund: Studentlitteratur

Falthin, A. (2011). Musik som nav i skolredovisningar. (Licenciatuppsats i Musikpedagogik).

Stockholms Universitet. Tillgänglig:http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:445769/FULLTEXT01.pdf

Fleras, A. & Elliott, J. L. (2002). Engaging Diversity: Multiculturalism in Canada. Sydney, Australia: Nelson Thomson Learning.

Ganz, M. (2006). Organizing: People, power and change. Hardvard: Harvard University Press.

Gerrig, Richard J. (1993). Experiencing narrative worlds: On the psychological activities on learning. New Haven: Yale University press.

Grace D. (2005). Media Literacy: What, Why and How? Educational Perspectives 38.2 s.5-8.

Hobbs, R. (2006). Non-optimal uses of video in the classroom. Learning, Media and Technology, 31, 35-50.

Hobbs, R. & Rowe, J. (2008). Creative Remixing and Digital Learning: Developing an

Tools and Methodologies for Information Society. Hershey, PA: IGI Publishing.

Holmberg, O. (1994). Ungdom och media, Om reception av fiktion på bio och i TV. Lund:

Studentlitteratur.

Holmgren, J. (2014). Dialekter i svenskämnet. En studie av dialekters utrymme i undervisning och läromedel gymnasieskolan (C-uppsats). Uppsala: Instutitionen för nordiska språk, Uppsala Universitet. Tillgänglig: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:722892/FULLTEXT01.pdf Insulander, E. (2010). Tinget, Rummet, Besökaren. Om meningsskapande på museum (Avhandling för doktorsexamen). Stockholms universitet. Tillgänglig: http://su.diva-

portal.org/smash/get/diva2:300933/FULLTEXT01.pdf

James, C., Marin L., & Kassam S. (2011). Looking Through the Cinemantic Mirror: Film as an Educational Tool, Review of Education, Pedagogy and Cultural Studies, 33(4).

Knobel, M., & Lankshear, C. (2008). Remix: The Art and Craft of Endless Hybridization. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 52 (1), 22-33.

Kress, G., Jewitt, C., Ogborn, J. & Tsatsarelis, C. (2001). Multimodal Teaching and Learning.

Continuum International Publishing Group Ltd: London.

Kress, G. (2003). Literacy in the new media age. Oxon: Routledge.

– (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication.

Routledge: Oxon.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lacina, J.(2012). Technology in the Classroom: Media Literacy and Learning, Childhood Education, 82(2), 118-120.

Langer, J.A. (2005). Context for Adolescent Literacy. I Christenbury, L., Bomer, R., Smagorinsky, P. (Red) Handbook of Adolescent Literacy. New York: The Guildford Press.

Man, G. (2009). Apparatus, Genre and Spectatorship in the Classroom. Educational Perspective, 42(1&2), 15-23.

Marsh, E. J., Butler, A. C., & Umanath, S. (2012). Using Fictional Sources in the Classroom:

Applications from Cognitive Psychology. Educational Psychology Review, 24, 449-469.

Metzger, S.A. (2010). Maximizing the Educational Power of History Movies in the Classroom. The Social Studies, 101, 122-134.

Nordström, M. (1998). Litteraturmöten-om litteraturen som vägen till språket. Stockholm: Natur och Kultur.

Olin-Scheller, C. (2008). Såpor eller Strindberg – Litteraturundervisning i ett nytt medielandskap.

Stockholm: Natur och Kultur.

Olin-Scheller, C. & Wikström, P. (2010). Författande fans. Om fanfiction och elevers

Rostvall, A-L., & Selander, S. (2008). Design för lärande. Stockholm: Norstedts.

Sarles Young, J. (2012). Linking Learning: Connecting Traditional and Media Literacies in 21^st Century Learning. The National Association for Media Literacy Education’s Journal of Media Literacy Education 4(1), 70-81.

Seferoglus, G. (2008). Using feature films in language classes. Educational Studies, 34(1), 1-9.

Tillgänglig: http://www.dx.doi.org/10.1080/03055690701785202 Selander, S. (2010). Pedagogiska texter- ett sätt att designa lärprocesser.

i Rostvall, A-L., & Selander, S. (Red.), Design för lärande. Stockholm: Norstedts.

Selander, S., Inledning till ett didaktiskt och multimodalt perspektiv på lärandet.

Hämtad 2015-01-09. Tillgänglig:

verktyg/Didaktisk-design/Didaktisk-design#Didaktikens-verktyg-Staffan-Selander

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705

Stoddard, J. D. (2012). Film as a ´thoughtful` medium for teaching history. Learning, Media and Technology, 37(3), 271-288. Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1080/17439884.2011.572976 Svedner, P-O. (2010). Svenskämnet & Svenskundervisningen – Delarna och helheten. Uppsala:

Kunskapsföretaget AB.

UR: Sveriges utbildningsradio AB. (2014). Didaktikens verktyg. Tillgänglig:

http://www.ur.se/Tema/Didaktikens-verktyg/Didaktisk-design/Modellen

Van Leeuwen, T. (2006). Towards a semiotics of typography. Information Design Journal, 14(2), 139-155.

Zahn, M., (2011) Pedagogy of perception: notes on Film-Bildung with Delueze. Policy Futures in Education, vol. 9(4) 465- 473. Tillgänglig: www.wwwords.co.uk/PFIE

Öhman Gullberg, L.(2008). Laddade bilder. Representation och meningsskapande i unga tjejers filmberättande. (Avhandling) Stockholms Universitet. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:199640/FULLTEXT01.pdf