Förslag på vidare forskning

I studien framkommer en vilja om att bygga vidare på gemensamma skriftspråkserfarenheter och upplevelser som elever har fått göra tillsammans i olika skolsammanhang. Grundskollärarnas berättelser tyder på att överlämningarna mellan de olika skolformerna bör fokusera mer på att lyfta fram elevers erfarenheter än elevers visade kunskaper. Av den anledningenskulle det vara intressant att undersöka hur lärare som är verksamma i förskoleklass, tänker kring överlämningar från förskoleklassen till årskurs 1 samt hur de ser på begreppet erfarenheter och barns tidigare upplevelser av skriftspråket.

Referenser

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter

och hinder (Avhandling i pedagogiskt arbete, Göteborg Universitet, Institutionen för

pedagogik och specialpedagogik). Hämtad från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25658/1/gupea_2077_25658_1.pdf

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Lund: Liber. Barton, D. (2007). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Malden, Oxford, Victoria: Blackwell Publishing.

Bearne, E. (2004). Multimodal texts- What they are and how children use them. I J. Evans (Red)., Literacy Moves On. Popular Culture, New Technologies and Critical

Literacy in the Elementary Classroom (s.32-46). Portsmouth, NH: Heinemann.

Berg, E. (2011). Läs- och skrivundervisning. Teorier, trender och tradition. Lund: Studentlitteratur.

Björk, M. & Liberg, C. (1996). Vägar in i skriftspråket – tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och Kultur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Cummins, J. (2011). Literacy engagement: Fuelling Academic Growth for English Learners. Language and literacy learners. The Reading Teacher. 65(2). Hämtad från http://schools.u-46.org/public/5-20-

13Cummins%20Literacy%20Engagement%20The%20Reading%20Teacher%202011.pdf Elmfeldt, J. (2014). Det heliga i svenskämnet: en oåterkallelig reflektion. I P-O. Erixon (Red.), Skolämnen i digital förändring: en medieekologisk undersökning (s.203-220). Lund: Studentlitteratur.

Erfarenhet. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad den 3 juni, 2017, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/erfarenhet

Erixon, P-O. (Red.). (2014). Skolämnen i digital förändring: en medieekologisk

undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Evans, J. (2004). Introduction. The changing nature of literacy in the twenty-first century. I J. Evans (Red)., Literacy Moves On. Popular Culture, New Technologies and Critical

Literacy in the Elementary Classroom (s.23-30). Portsmouth, NH: Heinemann.

Ewald, A. (2007). Läskulturer: Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans

tidigare år (Avhandling, Malmö Högskola, Educational Sciences No. 29). Hämtad från

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/4095/Ewald%2520Avhandling%2520MUEP. pdf?sequence=1

Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med

förskola och skola (Avhandling, Uppsala Universitet, Educational 115). Hämtad från

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:169656/FULLTEXT01.pdf

Fridolfsson, I. (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Forslund, E. & Wisén, J. (2016). Att läsa och skriva i de tidiga skolåren: En

litteraturstudie om betydelsefulla faktorer för elevers läs- och skrivutveckling.

(Examensarbete, Jönköpings universitet, Högskolan för lärande och kommunikation). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:927158/FULLTEXT01.pdf Graham, S., McKeown, D., Kiuhara, S., & Harris, K. R. (2012). A Meta-Analysis of Writing Instruction for Students in the Elementary Grades. Journal of Educational

Psychology, 104(4), 1-18. Hämtad från

http://search.proquest.com.bibl.proxy.hj.se/docview/1024475420/fulltextPDF/AD21441 A91A94DDCPQ/1?accountid=11754

Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Hultén, P., Hultman, J. & Eriksson, L. T. (2007). Kritiskt tänkande. Malmö: Liber. How, K., & Larkin, R. F. (2013). Descriptive Writing in Primary School: How Useful Are Linguistic Predictors of Reading? The Journal of Educational Research, 106(5), 360-371. Hämtad från

http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/00220671.2012.753864

Johansson, V. (2009). Developmental aspects of text production in writing and speech (Avhandling, Lunds Universitet, Språk- och litteraturcentrum). Hämtad från

https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/5221582/1487260.pdf

Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetes möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-

3. (Avhandling, Malmö Högskola, Educational Sciences No. 33). Hämtad från

https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/4089/Avhandling.pdf?sequence=1&isAllow ed=y

Liberg, C. (2003). Möten i skriftspråket. I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt

språk (s. 215-232). Lund: Studentlitteratur.

Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Linde, G. (2012). Det ska ni veta!: En introduktion till läroplansteori (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, U- P. (1989). Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori (2.uppl.). Stockholm: Utbildningsförlag på uppdrag av Gymnasieutredningen.

Marsh, J. (2004). Moving stories: Digital editing in the nursery. I J. Evans (Red).,

Literacy Moves On. Popular Culture, New Technologies and Critical Literacy in the Elementary Classroom (s.47-63). Portsmouth, NH: Heinemann.

Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och

skrivsvårigheter (Rapport, Stockholm Lärarhögskolan, Institutionen för individ, omvärld

och lärande). Hämtad från http://www.skoldatatek.se/dmd/konsensus2003.pdf

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Schmidt, C. (2013). Att bli en sån’ som läser. Barns menings- och identitetsskapande

genom texter (Avhandling, Örebro Universitet, Educational Social Science). Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:656947/FULLTEXT02.pdf SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2016a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,

Lgr 11- Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska- reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

Taube, K., Fredriksson, U., & Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och

skrivundervisning för yngre elever. Stockholm: Vetenskaprådet. Hämtad från

https://publikationer.vr.se/produkt/kunskapsoversikt-om-las-och-skrivundervisning-for- yngre-elever/

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- och

samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.

Bilagor

Bilaga 1. Missivbrev

Hej!

Mitt namn är Jessica Wisén och jag läser sista terminen på grundskollärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och årkurs 1–3 på Högskolan för kommunikation och lärande i Jönköping. Jag ska nu skriva mitt självständiga arbete vars syfte är att lyfta fram grundskollärares syn på tillvaratagandet av elevers tidigare erfarenheter av skriftspråket i den tidiga skrivundervisningen. Jag vill belysa hur grundskollärare beskriver sitt uppdrag och arbete i relation till elevers tidigare erfarenheter av skriftspråket samt vilka möjligheter och hinder de upplever kring detta i sitt dagliga arbete.

Jag önskar att du som verksam grundskollärare vill delge mig dina tankar, erfarenheter och synpunkter i en semistrukturerad intervju. En semistrukturerad intervju utgår ifrån en intervjuguide som innehåller få och öppna frågor i relation till undersökningens syfte och forskningsfrågor. Den skapar större möjlighet för er lärare att själva formulera era åsikter, tankar och berättelser. Dessutom medför den möjligheter för mig att leda samtalet i den ordning som anses passa utifrån hur samtalet gestaltar sig samt att ställa följdfrågor utifrån era svar. Intervjun förväntas ta mellan 30 och 60 minuter.

Under studien kommer jag att följa de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet fastställt. Det innebär att ditt deltagande är frivilligt samt att du kan välja att avsäga dig ditt deltagande under studiens gång. Dina uppgifter kring din medverkan kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att de som läser studien inte ska kunna identifiera vilka de deltagande personerna är. För att uppfylla detta kommer studiens material, vår inspelade intervju, förvaras oåtkomligt för andra samt förstöras efter att examensarbetet fått ett godkännande. Ditt bidrag till denna studie kommer endast att användas till detta arbete.

Min förhoppning är nu att få hjälp av er verksamma lärare i grundskolans tidigare år för att kunna genomföra min studie. Jag är oerhört tacksam för att du vill delta då dina erfarenheter, kunskaper och tankar är mycket betydelsefulla för studien. Har du funderingar eller frågor kring studien är du välkommen att kontakta mig. Tack för din medverkan!

Jessica Wisén 076-3412546

jessicawisen@hotmail.se

Handledare: Lena Manderstedt +46 920-49 19 62

Bilaga 2. Intervjuguide

Hur länge har du arbetat som lärare?

Vad innebär begreppet erfarenheter för dig?

Hur skulle du exemplifiera elevers tidigare erfarenheter av skriftspråket? Hur ser skrivundervisningen ut i ditt klassrum?

På vilket sätt tillvaratar du elevernas

tidigare erfarenheter av skriftspråket i din skrivundervisning? Vilka möjligheter upplever du att det finns med att tillvarata elevers tidigare erfarenheter av skriftspråket i den tidiga skrivundervisningen?

Vilka svårigheter upplever du att det finns med att tillvarata elevers tidigare erfarenheter av skriftspråket i den tidiga skrivundervisningen?

På vilket sätt inhämtar du kunskap om elevernas tidigare erfarenheter av skriftspråket?

Om skolan hade haft obegränsat med resurser, hur skulle du önska att skrivundervisningen såg ut?

Bilaga 3. Informerat samtycke

Samtycketsblankett

Härmed samtycker jag till att medverka i studien. Jag har informerats om studiens syfte och tagit del av de forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet förordar. Där framgår att mitt deltagandet är frivilligt och att jag när som helst under studiens gång har rätt att avsäga mitt deltagande. De uppgifter som jag lämnar kommer behandlas konfidentiellt. Det innebär att min identitet inte kommer röjas samt att de uppgifter jag lämnar kommer förvaras på ett sådant sätt att obehöriga personer inte kan få ta del utav det. Informationen som jag lämnar kommer endast att användas till denna studie.

Jag har tagit del av ovanstående information och ger härmed mitt samtycke till att delta i studien:

⧠ Ja Datum………

⧠ Nej Ort……….

Informant:………