Förslag till vidare forskning

Om undervisningen individualiseras kan elevernas behov och intressen tillgodoses i större utsträckning. Detta kan dock bidra till att läraren får mer arbete. Ska eleverna arbeta enligt samma planering och göra prov samtidigt eller ska de ha individuella studieplaner och göra prov då det passar eleverna? Vad fungerar bäst och vad finns det för fördelar och nackdelar? Det vore intressent att få både lärarnas och elevernas perspektiv. Finns det något optimalt mellanläge?

Digitala verktyg kan underlätta samarbetet mellan olika kurser så eleverna kan arbeta ämnesövergripande, vilket kan medföra färre examinationer för eleverna. De behöver då inte prioritera mellan lika många ämnen. Ämnena kan kopplas samman till större uppgifter för att ge en tydligare bild hur de hör samman. Hur påverkar detta elevernas förståelse? Blir det lättare för eleverna att förstå när problemen kopplas samman och sätts i verkliga sammanhang?

Detta examensarbete har gett en bild från lärare som tillämpar flipped classrom. Det vore intressant att fortsätta på detta examensarbete men med fler lärare och att då även få med de lärare som är negativa till flipped classroom och aktivt har valt bort det. Varför fungerar flipped classroom för vissa lärare men inte för andra? Har det med deras perspektiv på lärande att göra? Hur fungerar flipped classroom utifrån såväl lärarnas som elevernas lärandeperspektiv?

58

LITTERATURFÖRTECKNING

Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla: några filosofiska trådar. Stockholm: Liber. Barker, D. (2013). Flipped classroom: det omvända arbetssättet. Stockholm: Natur & kultur.

Bergmann, J. & Sams, A. (2012). Flip your classroom: reach every student in every class every day. Eugene, Or.: International Society for Technology in Education.

Boström, L. & Svantesson, I. (2007). Så arbetar du med lärstilar: nyckeln till kunskap och individualisering. Jönköping: Brain Books.

Brodin, J. & Lindstrand, P. (2007). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. (2. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Calderon, A. (2015). På vilket sätt förändrar IT-verktyg undervisningen? Hämtad 8 Februari, 2015, från Skolverket, http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/pa-vilket-satt-forandrar-it-verktyg-undervisningen-1.181725

Christoffersen, C. (2011). Puentedura: Lär djupare med datorns hjälp – inte snabbare. Hämtad 8 Februari, 2015, från Pedagog Malmö, http://pedagog.malmo.se/artiklar/puentedura-malmo/

Dahlkwist, M. (2005). Arbetssätt och lärande. (2. uppl.) Stockholm: Liber. Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.

Dunn, R., Dunn, K. & Treffinger, D. J. (1995). Alla barn är begåvade - på sitt sätt: utveckla barnets unika potential, talanger och förmågor. Jönköping: Brain Books.

Egidius, H. (2009). Pedagogik för 2000-talet. (5. [omarb.] uppl.) Stockholm: Natur & kultur. Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (2. [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P., Giljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4. [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Europeiska kommissionen. (2007). Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en europeisk referensram. Hämtad 8 Februari, 2015, från

http://center.hj.se/download/18.364f88fa12fd35278838000423/1348994393644/keycomp_sv.pdf

Findahl, O. (2013). Svenskarna och internet 2013. Hämtad 13 Februari, 2015, från Stiftelsen för internetinfrastruktur, https://www.iis.se/docs/SOI2013.pdf

Hanford, E. (2012). Physicists Seek To Lose The Lecture As Teaching Tool. Hämtad 8 Februari, 2015, från npr:

http://www.npr.org/2012/01/01/144550920/physicists-seek-to-lose-the-lecture-as-teaching-tool

Hawks, S. J. (2014, August). The Flipped Classroom: Now or Never? AANA Journal. Hämtad från

http://www.aana.com/newsandjournal/20102019/08edunews14.pdf

Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

59

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2. [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Jerlang, E. (red.) (2008). Utvecklingspsykologiska teorier: en introduktion. (5. [utök. och rev.] uppl.) Stockholm: Liber.

Johansson, B. & Svedner, P. O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Krathwohl, D. R. (2002). A Revision of Bloom's Taxonomy: An Overview. Theory into Practice. Hämtad från

http://www.psychology.mcmaster.ca/bennett/psy720/readings/m1/m1r1.pdf

Käck, A. & Männikkö-Barbutiu, S. (red.) (2012). Digital kompetens i lärarutbildningen : ett integrationsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Lambert, C. (2012, March-April). Twilight of the Lecture. Harvard Magazine. Hämtad från

http://harvardmagazine.com/2012/03/twilight-of-the-lecture

Lundin, E. (2012). Att arbeta multimodalt. Hämtad 8 Februari, 2015, från Stockholms universitet,

http://www.edu.su.se/om-oss/nyheter/m%C3%A5nadens-profil/att-arbeta-multimodalt-1.93422

Lärarförbundet. (2013). Vem hinner vara lärare i gymnasieskolan? Hämtad 8 Februari, 2015, från Lärarförbundet, http://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1387548621/ d8fa97831cb51b9c88d52fca73d6eeb57afca55a/gymnasierapport_2013.pdf

Lärarnas Riksförbund. (2013). Undervisningstiden i gymnasieskolan: En undersökning av gymnasieskolans viktigaste resurs. Hämtad 8 Februari, 2015, från Lärarnas Riksförbund,

http://www.lr.se/download/18.3416fa0b141bff3eefe2378/1382702840526/Undervisningstiden+i+gymnasiesk olan_201310.pdf

Löfving, C. (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen: så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr 11. Stockholm: Liber.

Mazur, E. (2009, Januari). Farewell, Lecture? Science. Hämtad från

http://www.environment.harvard.edu/docs/faculty_pubs/mazur_sciencemag.pdf

Mishra, P. & Koehler, M. (2006, June). Technological Pedagogical Content Knowledge: A Framework for Teacher Knowledge. Teachers College Record. Hämtad från

http://punya.educ.msu.edu/publications/journal_articles/mishra-koehler-tcr2006.pdf

Missildine, K., Fountain, R., Summers, L. & Gosselin, K. (2013, September). Flipping the Classroom to Improve Student Performance and Satisfaction. Journal of Nursing Education. Hämtad från

https://kellybutzler.files.wordpress.com/2013/10/missildine_2013_satis-and-perf_nursing.pdf

Nordgren, K., Odenstad, C. & Samuelsson, J. (red.) (2012). Betyg i teori och praktik: ämnesdidaktiska perspektiv på bedömning i grundskola och gymnasium. (2. [rev.] uppl.) Malmö: Gleerup.

Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. Hämtad 12 Februari, 2015, från Linnéuniversitetet, http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:414912/

FULLTEXT01

60

Popov, O. & Ödmark, K. (2013). Kommunikationsförmåga i matematiklärandet. Hämtad 8 Februari, 2015, från Skolverket, https://matematiklyftet.skolverket.se/matematik/content/conn/

ContentServer/uuid/dDocName:MLPROD013071?rendition=web

Pålsson, S. (2011). Lärande ur ett nätverksperspektiv. Hämtad 8 Februari, 2015, från Omvärldsbloggen:

http://omvarld.blogg.skolverket.se/2011/03/25/natverksperspektiv/

Sandell, M. (2004). Lära sig kan alla!: men inte på samma sätt och inte på samma dag. Stockholm: Gothia. Selander, S. & Kress, G. R. (2010). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedt. Siemens, G. (2004). Connectivism: A learning theory for the digital age. Hämtad 13 Februari, 2015, från elearnspace, http://www.elearnspace.org/Articles/connectivism.htm

Skolverket. (u.å.). Ämne - Matematik. Hämtad 8 Februari, 2015, från Skolverket,

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/mat/ comment.pdf?subjectCode=MAT&commentCode=ALL&lang=sv

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Hämtad 8 Februari, 2015, från Skolverket, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705

Skolverket. (2013). It-användning och it-kompetens i skolan. Hämtad 8 Februari, 2015, från Skolverket,

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3005

Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur.

SOU 2014:13. En digital agenda i människans tjänst: en ljusnande framtid kan bli vår. Hämtad 8 Februari, 2015, från Digitaliseringskommissionen, https://digitaliseringskommissionen.se/wp-content/uploads/2014/03/SOU-2014_13_total.pdf

Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi: en introduktion. (2. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trost, J. (2012). Enkätboken. (4. [uppd. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 8 Februari, 2015, från Vetenskapsrådet, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Wilson, L. O. (2013). Understanding the New Version of Bloom’s Taxonomy. Hämtad 8 Februari, 2015, från

http://thesecondprinciple.com/teaching-essentials/beyond-bloom-cognitive-taxonomy-revised/

Zaccheus, U. (2015, Februari). Matematik i grupp ska höja resultaten. SVT Nyheter. Hämtad från

61

BILAGOR