Förslag till vidare forskning

Mitt förslag till vidare forskning är att jämföra den bild jag tagit fram om folkbildning med andra delar av folkbildningen eller andra områden där lärande sker och att sätta dessa jämförelser i ett mer longitudinell perspektiv, att se på hur förändring skett över tid. Att åter göra en genomgång av forskningsläget och utförliga intervjustudier på hela folkbildningsfältet, att göra vidare utredning och genomgående litteraturstudier.

REFERENSER

Akademikerförbundet SSR. (2011) Etik för samhällsvetare – Etisk kod med fallbeskrivningar [Broschyr]. Stockholm: Akademikerförbundet SSR.

https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_for_samhallsvetare.pdf

Tillgänglig den 20 augusti 2015.

Aldestam, G., Kivedo, B., Peterson, A. & Maris, L. (2010). Folkbildning: for the people – by the people: a swedish approach to adult education: ideas – pedagogies – evaluation – examples. Borgholm: Bildningsförlaget.

Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I: Starrin, B. & Svensson, P-G. (red) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (s. 111-136). Lund: Studentlitteratur.

Aman, R., Eriksson, L., Lundberg, M. & Winman, T. (2011). Mångfaldig (folk)bildning för det offentliga samtalet? Tre minoriteters egna bildningsverksamheter. Stockholm: Folkbildningsrådet.

Andersson, P. & Fejes, A. (2010). Kunskapers värde – validering i teori och praktik. Lunde: Studentlitteratur.

Arvidson, L. (1985). Folkbildning i rörelse: pedagogisk syn i folkbildning inom svensk arbetarrörelse och frikyrkorörelse under 1900-talet - en jämförelse. Malmö: LiberFörlag/Gleerup.

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Bengtsson, H. A. (2008). Aristokratisk eller folklig demokrati. I: Bengtsson H. A. (Red) Folkbildning i vår tid: en antologi om makt och demokrati (s. 70-88). Stockholm: Atlas.

Berge, U. (2008). Från att skola ”dugliga medborgare” till kunniga aktivister. I: Bengtsson H. A. (Red) Folkbildning i vår tid: en antologi om makt och demokrati (s. 89-108). Stockholm: Atlas.

Bergstedt, B. (1995). Före kunskapen. I: Bergstedt, B. & Larsson, S. Om folkbildningens

innebörder: nio försök att fånga en företeelse. (s. 35-57). Linköping: Mimer, Institutionen för

pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Dahlgren, L.O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I: Fejes, A., & Thornberg, R. (Red). Handbok i kvalitativ analys (s. 122-135). Stockholm: Liber.

Engman, K. (2008). Det glömda könet. I: Bengtsson H. A. (Red) Folkbildning i vår tid: en antologi om makt och demokrati (s. 35-46). Stockholm: Atlas.

Essen, J. v. & Åberg, P. (2009). Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer: studieförbunden och deras grundarorganisationer, medlemsorganisationer och samverkansorganisationer. Stockholm: Folkbildningsrådet.

Folkbildningsrådet. (2015). http://www.folkbildningsradet.se/statistik/ Tillgänglig den 17 augusti 2015.

Folkbildningsrådet. (2015). Statsbidrag till studieförbund: kriterier och fördelningsprinciper från och med 2015. Stockholm: Folkbildningsrådet.

Gougoulakis, P. (2008). Har studiecirkeln någon framtid? I: Bengtsson H. A. (Red) Folkbildning i vår tid: en antologi om makt och demokrati (s. 152-190). Stockholm: Atlas. Gustavsson, B. (1995). Att tänka om folkbildningsidén. I: Bergstedt, B. & Larsson, S. Om

folkbildningens innebörder: nio försök att fånga en företeelse. (s. 35-57). Linköping: Mimer,

Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.

Jonsson, B. (1995). Folkbildning och bibliotek – Uppfattningar hos folkbibliotekets lokala aktörer. I: Bergstedt, B. & Larsson, S. Om folkbildningens innebörder : nio försök att fånga

en företeelse. (s. 35-57). Linköping: Mimer, Institutionen för pedagogik och psykologi,

Linköpings universitet.

Kvale, S. & Brinkmann, S.(2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (1995). Folkbildningen och vuxenpedagogiken. I: Bergstedt, B., & Larsson, S. Om folkbildningens innebörder: nio försök att fånga en företeelse. (s. 35-57). Linköping: Mimer, Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.

Lindgren, G. (1994). Fenomenologi i praktiken. I: Starrin, B. & Svensson, P-G. (red) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (s. 91-110). Lund: Studentlitteratur.

Living and Learning for a Sustainable Future: The Power of Adult Education - CONFINTEA VI - Sixth International Conference on Adult Education, (2009), UNESCO Institute for lifelong learning: Hamburg.

Lundberg, C. A. (2008). Om nya och gömda röster. I: Bengtsson H. A. (Red) Folkbildning i vår tid: en antologi om makt och demokrati (s. 124-135). Stockholm: Atlas.

Löfgren, M. (2008). Flykten från hönsgården?. I: Bengtsson H. A. (Red) Folkbildning i vår tid: en antologi om makt och demokrati (s. 47-59). Stockholm: Atlas.

Marton, F. (1998). Fenomenografins skillnad och likheter till fenomenologin. I: Fenomenologi, fenomenografi och hermeneutik: seminarium i Örebro 21-22 augusti 1997. (s. 12-19). Örebro: Forum för humanvetenskaplig forskning.

Marton, F. & Booth, S. (2000) Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Milic, S. (2013). The Twenty-First Century University and the Concept of Lifelong Learning.

Australian Journal of Adult Learning, v53, 151-170.

Nordberg, K. (1995). Aschberg som folkbildare: Om ett begrepp och dess komplikationer. I: Bergstedt, B. & Larsson, S. Om folkbildningens innebörder: nio försök att fånga en

företeelse. (s. 9-33). Linköping: Mimer, Institutionen för pedagogik och psykologi,

Linköpings universitet.

Nordvall, H. (2008). Radikal moteld. I: Bengtsson H. A. (Red) Folkbildning i vår tid: en antologi om makt och demokrati (s. 136-151). Stockholm: Atlas.

Onsér-Franzén, J. (1995). ”Den positiva balansen” En etnologisk betraktelse över folkbildningen. I: Bergstedt, B. & Larsson, S. Om folkbildningens innebörder: nio försök att

fånga en företeelse. (s. 9-33). Linköping: Mimer, Institutionen för pedagogik och psykologi,

Linköpings universitet.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Persson, I. (2008). Facklig skolning för funktionärer eller medborgare. I: Bengtsson H. A. (Red) Folkbildning i vår tid: en antologi om makt och demokrati (s. 109-123). Stockholm: Atlas.

Phelan, L. (2012). Assessment is a many splendoured thing: Fostering Online Community and

Lifelong Learning. European Journal of Open, Distance and E-Learning, 1, 1-12.

Rubenson, K. (1995). Vad är folkbildning? Några jämförande funderingar om folkbildningsbegreppet. I: Bergstedt, B. & Larsson, S. Om folkbildningens innebörder: nio

försök att fånga en företeelse. (s. 35-57). Linköping: Mimer, Institutionen för pedagogik och

psykologi, Linköpings universitet.

Sjösten, N-Å. (1995). Hitler som folkbildare – Tankar runt ett folkbildningsbegrepp. I: Bergstedt, B. & Larsson, S. Om folkbildningens innebörder: nio försök att fånga en

företeelse. (s. 35-57). Linköping: Mimer, Institutionen för pedagogik och psykologi,

Linköpings universitet.

Sjöström, U. (1994). Hermeneutik - att tolka utsagor och handlingar. I: Starrin, B. & Svensson, P-G. (red) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (s. 73-90). Lund: Studentlitteratur.

SOU 2003:94. Folkbildningens särart? Offentlighet, forskning och folkbildares självförståelse. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Svensson, A. (1995). Att se på folkbildning – Om vad folkbildare menar att det är. I: Bergstedt, B. & Larsson, S. Om folkbildningens innebörder: nio försök att fånga en

företeelse. (s. 35-57). Linköping: Mimer, Institutionen för pedagogik och psykologi,

Linköpings universitet.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken- ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedt. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Tuijnman, A. C. (1996). International Encyclopedia of Adult Education and Training. Oxford: Pergamon.

Tøsse, S. (2009). Folkbildning som universellt fenomen: om betydelser och motsvarigheter i

historiskt och internationellt perspektiv. Linköping: Mimer, Institutionen för

beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet: Skapande vetande, Linköpings universitet.

Wennström, T. (2008). Folkbildningen och bofinken. I: Bengtsson H. A. (Red) Folkbildning i vår tid: en antologi om makt och demokrati (s. 10-34). Stockholm: Atlas.

BILAGA 1: INTERVJUGUIDE

Demografiska inledningsfrågor för att ge kontextuell förståelse av informanter. 1. Hur skulle du beskriva din utbildningsbakgrund?

2. Hur skulle du beskriva vad du gjorde innan du började jobba inom folkbildning? 3. Hur gick det till när du började jobba med folkbildning?

a. Hur länge har du arbetat inom folkbildning? 4. Har du haft tidigare positioner inom folkbildning

a. Hur skulle du beskriva tidigare positioner, vad har de inneburit för aktiviteter? 5. Hur skulle du beskriva din nuvarande position

a. Hur länge har du haft den position du har nu?

6. Hur skulle du beskriva ditt studieförbunds organisation och verksamhet?

a. Hur skulle du beskriva det folkbildningsarbete och utbud ni tillhandahåller? Tematiska frågeområden om folkbildning.

Enligt din uppfattning… 1. När…

a. …sker folkbildning? i. Varför…

b. …sker inte folkbildning? i. Varför…

c. …är en aktivitet folkbildning? i. Varför…

d. …är en aktivitet inte folkbildning? i. Varför… 1. Inledande frågor 2. Uppföljningsfrågor 3. Sonderingsfrågor a. Varför b. Berätta mer c. Kan du utveckla 4. Preciserande frågor 5. Direkta frågor 6. Indirekta frågor 7. Strukturerade frågor 8. Tystnad 9. Tolkande frågor 2. Hur… a. …sker folkbildning? i. Varför… ii. Vad gör man… b. …sker inte folkbildning?

i. Varför…

ii. Vad gör man inte… 3. Vem…

a. …utövar folkbildning? i. Varför…

b. …utövar inte folkbildning? i. Varför…

4. Var…

a. …sker folkbildning? i. Varför…

b. …sker inte folkbildning? i. Varför…

Följdfrågor  Vad fyller

studieförbunden för roll i folkbildningen?

 Finns det andra

organisationer som jobbar med folkbildning och vilken roll fyller dessa?  Finns det någon fråga,

område eller tema som vi inte diskuterat som du tycker är viktig och vill definiera och prata om? 5. Vad…

a. …är folkbildning? i. Varför… b. …är inte folkbildning?

BILAGA 2: MISSIVBREV TILL INFORMANTER

Detta dokument innehåller en bearbetning av etiska ställningstagande för en studie med en magisteruppsats om folkbildningens särart.

Forskningsetiska principer – Summerat utgår de forskningsetiska principerna från fyra huvudkrav: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet går ut på att forskaren skall informera de som berörs av forskningen om forskningens syfte. Samtyckeskravet utgår ifrån att deltagaren i en undersökning har rätt att själv bestämma om sin medverkan. Konfidentialitetskravet handlar om att deltagande personer ska ges största konfidentialitet och att personuppgifter om dessa ska förvaras på så vis att obehöriga inte kan ta del av dem. Nyttjandekravet utgår från att de insamlade uppgifterna endast får användas i forskningsändamål.

För att tillmötesgå dessa övergripande kriterier har jag följt upp med nedstående punkter. Bakgrund och syfte - Idag är inte (ut)bildning vad det en gång var. Det svenska samhället har idag en bred marknad av bildande organisationer och verksamhet. Hur passar folkbildningen in på denna marknad? Syftet med studien är att utforska vad folkbildning uppfattas vara, hur folkbildning kan förklaras och avgränsas mot andra (ut)bildande verksamheter och fält.

Varför just informanten - Informanterna är utvalda utifrån att dessa utgör verkställande leder inom den regionala verksamheten för studieförbunden, där studieförbunden enligt folkbildningsrådet företräder en av folkbildningens två ben. Avgränsningen i regionala verkställande ledare utgår ifrån att få en mer grundad än allmän bild, samtidigt som att lyfta frågan från gräsrot till mer strategisk syn på forskningsfrågan.

Hur går studien till - Studien baseras på kvalitativa och öppna intervjusamtal. Dessa samtal kommer att transkriberas. Analyser kommer ske löpande i takt med att intervjumaterial blivit färdigtranskriberat. Analysresultaten kommer även dessa jämföras löpande utifrån att fler analyser blir färdiga. Resultaten av studien presenteras i en magisteruppsats. Resultaten är tänkt att visa på vilken samstämmighet och spridning av uppfattning som finns kring det forskade området.

Hantering av data och sekretess - Vad gäller sekretess av data så kommer ljudfiler sparas till dess att dessa är transkriberade för att sedan raderas. Under tiden kommer ljudfilerna befinna sig först på inspelningsenheten och sedan på hårddisk vid en dator. Transkriptioner kommer under arbetet med studien finnas enbart på hårddisk, med säkerhetskopia på usb-sticka (flash- drive), samt i utskrivna format för analysbearbetning. Efter studien kommer ljudfiler raderas från hårddisk. Transkriptioner kommer på begäran att förstöras från hårddisk och usb-sticka, och kommer i annat fall att arkiveras på hårddisk. Arkiverat material kan, om godkännande ges, komma att av forskaren användas till vidare studier inom området. Transkriptioner och ljudfiler kommer inte lämnas vidare till annan än forskaren annat än för uppspelning/uppvisning för forskarens handledare. Personuppgifter kommer att behandlas konfidentiellt så att personidentitet ska gå att skydda, dock är urvalsgruppen liten och specifik vilket gör att informanter som grupp är relativt utpekad. Personeruppgifter kommer vara kodade under studien. Skulle personuppgifter baserade på demografi kan komma att spela in i vidare analysarbete, kommer dessa plockas fram och jämföras till analys, men personuppgifterna kommer fortsatt vara belagda med sekretess och behandlas konfidentiellt.

Hur får du som informanten information om studiens resultat - Informanter har rätt att ta del av transkriptionsmaterial, enskild analys och analys utifrån studiens fullständiga material, såväl som resultaten av studien. Om informanterna önskar kan studien skickas till informanten för remis, eller när studien är publicerad.

Ersättning, kompensation - Studien innehåller inget utrymme för ersättning eller kompensation. Den kompensation forskaren har att erbjuda är genomförande av studien och en kopia på det färdiga resultatet. Forskaren ställer sig även till förfogande att genomföra presentera av studiens resultat på informanternas begäran om dessa skulle önska.

Frivilligt att delta - Deltagande i studien är frivillig och informanten har rätt att avbryta sitt deltagande i studien så länge arbete med studien fortgår. Detta inkluderar att avbryta påbörjade eller pågående intervju, att dra tillbaka uttalanden i form av ljudfiler och transkriptionsmaterial och att få analysarbete grundat på informanten bortreviderat. Kontakt för att ändra sitt deltagande i studien görs till forskaren på dennes epostadress vilken använts vid kontakt med informanten.

Ansvariga - Studien genomföras som en magisteruppsats vid Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik och sociologi. Samtycke - Här ska tydliggöras att forskningspersonen har informerats, fått tillfälle att ställa frågor, fått dem besvarade och samtyckt till: dels deltagande i studien, dels - i förekommande fall - till behandling av personuppgifter.