Författarna ser gärna fler kvalitativa studier med utgångspunkt från både vårdpersonal- och patientperspektiv. Det skulle ge en fylligare bild av upplevelser och erfarenhet kring
fenomenet sömnstörningar och hur båda sidor upplever olika behandlingar. Ett annat förslag på vidare forskning är att testa olika typer av essentiella oljor till exempel i samband med massage och vad beträffar personer med demenssjukdom.Det finns troligen möjlighet att kombinera aromaterapi med massage och akupressur. Själva arrangemanget skulle vara lätt att genomföra och det skulle kunna ge sömnfrämjande effekter.
27
REFERENSLISTA
*Artiklar som ingått i analysenAndrews, J. (2017). Sleep and dementia. British Journal of Community Nursing. 22(4), 197–198. doi: 10.12968/bjcn.2017.22.4.197
Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I M, Henricsson. (Red.).
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 2: a uppl.
(s. 99–110). Lund: Studentlitteratur AB
Brewer, G., & Talbot, R. (2016). Care assistant experiences of dementia care in long-term nursing and residential care environments. Dementia, 15(6), 1737–1754. Doi: 10.1177/1471301215576416
Carskadon, M.A., & Dement, W.C. (2011). Normal Human Sleep: An Overview. I Kryger, M.H., Roth, T. & Dement, W.C. (red.). Principles and practice of sleep medicine. St. Louis: Elsevier Saunders. s. 16-26.
Cipriani, G., Lucetti, C., Danti, S. & Nuti, A. (2015). Sleep disturbances and dementia.
Psychogeriatrics, 15, 65–74. doi: 10.1111/psyg.12069
Codex. (2019). Forskarens etik. Hämtad:2019-05-07: från http://www.codex.vr.se/ forskarensetik.shtml
*Connell, B., Sanford, J., & Lewis, D. (2007). Therapeutic Effects of an Outdoor Activity Program on Nursing Home Residents with Dementia. Journal of Housing For the
Elderly, 21(3-4), 194–209. doi: 10.1300/J081v21n03_10
Edberg, A-K., Bird, M., Richards, D. A., Woods, R., Keeley, P., & Davis- Quarrell, V. (2008). Strain in nursing care of people with dementia: Nurses’ experience in Australia, Sweden and United Kingdom. Aging & Mental Health, 12(2), 236-243. doi: 10. 1080/13607860701616374
Edberg, A. (2014). Kognitiv svikt. I A. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder.
Hälsa och ohälsa. 2: a uppl. (s. 645-685). Lund: Studentlitteratur.
Ehnfors, M., Ehrenberg, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken: välbefinnande,
integritet, prevention, säkerhet. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Figueiro, M. G., Plitnick, B. A., Lok, A., Jones, G. E., Higgins, P., Hornick, T. R., & Rea, M. S. (2014). Tailored lighting intervention improves measures of sleep, depression, and agitation in persons with alzheimer´s disease and related dementia living in long-term care facilities. Clinical Interventions in Aging, (9), 1527-1537. Doi:10.2147/CIA.S68557
28
Flo, E., Gulla, C., & Husebo, B. S. (2014). Effective Pain Management in Patients with Dementia: Benefits Beyond Pain?. Pain Management and Neuropsychiatric
Symptoms, (31), 863–871. Doi: 10.1007/s40266-014-0222-0
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F, Friberg (Red.). Dags för uppsats-
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten 3: a uppl. (s. 141–152). Lund:
Studentlitteratur
Friberg, F. (2017b). Bilaga III granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I. F, Friberg (Red.). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten 3: a uppl. (s. 187–188). Lund: Studentlitteratur
Granvik, E., Mayer, S., Minthon, L. & Nägga, K. (2014). Improved quality of life by active intervention with Swedish BPSD registry. Alzheimer´s and Dementia – The journal
of the Alzheimer´s Association, 10(4), 139-140. doi: 10.1016/j.jalz.2014.04.088
*Harris, M., Culpepper Richards, K., & Grando, V. T. (2012). The Effects of Slow-Stroke Back Massage on Minutes of Nighttime Sleep in Persons with Dementia and Sleep Disturbances in the Nursing Home. A Pilot Study. Journal of Holistic Nursing, 30(4), 255–263, doi: 10.1177/0898010112455948
Harris, M., & Grando, V. (2014). When is nighttime? A description of bedtime in persons with dementia in the nursing home. Geriatric Nursing, 35(6), 474–478. doi: 10.1016/j.gerinurse.2014.06.012
Henderson, V. (1982). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. (3.e upplagan). Stockholm: Liber
Helgesen, A. K., Larsson, M., & Athlin, E. (2012). How do relatives of persons with dementia experience their role in the patient participation process in special care units?
Journal of Clinical Nursing, 22(11/12), 1672-1681. doi: 10.1111/jocn.12028
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Nedladdat: 2019-05-01. Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
International Council of Nurses. (2014). Nedladdad: 2018-04-05. Hämtad från:
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for- sjukskoterskor/
29
*Johannessen, B. (2013). Nurses experience of aromtherapy use with dementia patients experiencing disturbed sleep patterns. An action research project. Complementary
Therapies in Clinical Practice, (19), 209-213. Doi: 10.1016/j.ctcp.2013.01.003
Johansson, M., Marcusson, J., & Wressle, E. (2015). Cognitive impairment and its
consequences in everyday life: experiences of people with mild cognitive impairment or mild dementia and their relatives. International Psychogeriatrics, 27(6), 949-958. Doi: 10.1017/S1041610215000058
Kerr, D. (2013). Practical care: helping people get a good night’s sleep. Nursing & residental
care 13(5), 244–146. Doi: 10.12968/nrec.2011.13.5.244
Kolanowski, A, Fick D, Frazer C, Penrod J, (2009) It’s About Time: Use of
Nonpharmacological Interventions in the Nursing Home. Journal of Nursing
Scholarship, 42(2), 214-222. Doi:10.1111/j.1547-5069.2010.01338.x
Lee, J., Hui, E., Kng, C., & Auyeung, T. (2013). Attitudes of long-term care staff toward dementia and their related factors. International Psychogeriatrics, 25(1), 140–147. Doi: 10.1017/S1041610212001512
*Lee, Y., & Kim, S. (2008). Effects of indoor gardening on sleep, agitation, and cognition in dementia patients—a pilot study. International Journal of Geriatric
Psychiatry, 23(5), 485–489. Doi: 10.1002/gps.1920
* Lieshout-van Dal, E., Snaphaan, L., & Bongers, I. (2019). Biodynamic lighting effects on the sleep pattern of people with dementia. Building and Environment, 150, 245–253. Doi: 10.1016/j.buildenv.2019.01.010
Lethin, C., Rahm Hallberg, I., Karlsson, S., & Janlöv, A-C. (2016). Family caregivers experiences of formal care when caring for persons with dementia through the process of the disease. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(3), 526–534. Doi: 10.1111/scs.12275
*McCurry, S., Pike, M., Vitiello, M., Logsdon, R., Larson, E. & Teri, L. (2011). Increasing walking and bright light exposure to improve sleep in community-dwelling persons with Alzheimer's disease: results of a randomized, controlled trial. American
geriatric society, 59 (8), 1393-1402. Doi:10.1111/j.1532-5415.2011.03519.x
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbetet. I M, Henricsson. (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
30
Nijhof, N., van Gemert-Pijnen, J., de Jong, G., Ankoné, J., & Seydel, E. (2012). How assistive technology can support dementia care: A study about the effects of the IST Vivago watch on patients' sleeping behavior and the care delivery process in a nursing home.
Technology & Disability, 24(2), 103-115. Doi: 10.3233/TAD-2012-0339
Nunez, K.M., Khan,Z., Testad, L., Lawrence, V., Creese, B., & Corbett, A. (2018). Current practice and challenges in night- time care for people with dementia living in care homes: a qualitative study. International Journal of Geriatrick Psychaitry, 33(1), 140-149. Doi: 10.1002/gps. 4737
Patientlag (SFS 2014:821). Nedladdat: 2019-09-10. Hämtad från Riksdagens
webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2014). Nursing research: Generating and assessing evidence for
nursing practice. (8:e uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer
Ragneskog, H. (2013). Demensboken: omvårdnad och omsorg. (1. uppl.) Göteborg: Printema.
*Rodríguez-Mansilla, J., González-López-Arza, M., Varela-Donoso, E., Montanero-
Fernández, J., Jiménez-Palomares, M., & Garrido-Ardila, E. (2013). Ear therapy and massage therapy in the elderly with dementia: a pilot study. Journal of Traditional
Chinese Medicine = Chung i Tsa Chih Ying Wen Pan, 33(4), 461–467. Doi:
10.1016/S0254-6272(13)60149-1
Salami O., Lysketsos, C., & Rao, V. (2011). Treatment of sleep disturbance in Alzheimer's dementia: A systematic review. International Journal of Geriatric Psychiatry, 26 (8) 771–782. Doi: 10.1002/gps.2609
Scholtens, R.M., van Munster, B.C., van Kempen M.F. & de rooij. S. (2016). Physiological melatonin levels in healthy older people: A systematic review. Journal of
Psychosomatic Research, 86(2016), 20–27. Doi:10.1016/j.jpsychores.2016.05.005
Segesten, K. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvantitativ forskning. I F, Friberg. (Red.). Dags för uppsats: Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. 3: a uppl. (s.119–127). Lund: Studentlitteratur
Segesten, K. (2017b). Att hantera språket. I F, Friberg. (Red.). Dags för uppsats: Vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten. 3: a uppl. (s. 97–102). Lund:
31
*Sekiguchi, H., Iritani, S., & Fujita, K. (2017). Bright light therapy for sleep disturbance in dementia is most effective for mild to moderate Alzheimer's type dementia: a case series. Japanese Psychogeriatric Society, 17, 275–281. Doi: 10.1111/psyg.12233
*Simoncini, M., Gatti, A., Quirico, P. E., Balla, S., Capellero, B., Obialero, R., DÁgostino, S., Sandri, N., & Pernigotti, L. M. (2015). Acupressure in insomnia and other sleep disorders in elderly institutionalized patients suffering from Alzheimer´s disease.
Aging: Clinical and Experimental Research, (27),37-42. Doi:10.1007/s40520-014-
0244-9
Skottheim, A., Lövheim, H., Isaksson, U., Sandman, P., & Gustafsson, M. (2018). Insomnia symptoms among old people in nursing homes. International psychogeriatrics,
30(1), 77–85. Doi: 10.1017/S1041610217001703
*Skovdahl, K., Sörlie, V., & Kihlgren, M. (2007). Tactile stimulation associated with nursing care to individuals with dementia showing aggressive or restless tendencies: an intervention study in dementia care. International Journal of Older People
Nursing, 2(3), 162–170. Doi: 10.1111/j.1748-3743.2007.00056.x
Slater, L. (2006). Person-centredness: a concept analysis. Contemp Nurse, 23(1), 135–144. Doi: 10.5555/conu.2006.23.1.135
Sloane, P.D., Williams, C.S., Mitchell, M.C., Preisser, J.S., Wood, W., Barrick, A.L., Zimmerman, S. (2007). High-intensity environmental light in dementia: Effect on sleep and activity. Journal Compilation American Geriatric Society, 55(10), 1524– 1533. Doi: 10.1111/j.1532-5415.2007.01358.x.
Socialstyrelsen. (2007). Termbanken. Hämtad: 2019-09-02. Från: http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=635&SrcLang=sv.
Socialstyrelsen. (2014). Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre- Kartläggning och förslag
till åtgärder. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen. (2016). Din rätt till vård och omsorg- En vägvisare för äldre. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
2017-stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad.
Hämtad: 2019-09-08. Från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
32
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad: 2019-05-01. Från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
* Takeda, A., Watanuki, E., & Koyama, S. (2017). Effects of Inhalation Aromatherapy on Symptoms of Sleep Disturbance in the Elderly with Dementia. Evidence-Based
Complementary & Alternative Medicine (ECAM), 2017, 1–7. Doi:
10.1155/2017/1902807. Doi: 10.1155/2017/1902807
Tewary, S., Cook, N., Pandya, N., & Mccurry, S. (2018). Pilot test of a six-week group delivery caregiver training program to reduce sleep disturbances among older adults with dementia (Innovative practice). Dementia, 17(2), 234–243. Doi:
10.1177/147130121664319
Travers, C.M., Beattie, E., Martin-Kahn, M & Fielding, E. (2013). A survey of the Queensland healthcare workforce: attitudes towards dementia care and training. BMC Geriatrics,
13(101), 101-108. Doi: 10.1186/1471-2318-13-101
Valembois, L., Oasi, C., Pariel, S., Jarzebowski, W., Lafuente-Lafuente, C., & Belmin, J. (2015). Wrist actigraphy: A simple way to record motor activity in elderly patients with dementia and apathy or aberrant motor behavior. The Journal of Nutrition,
Health & Aging, 19(7), 759–764. Doi: 10.1007/s12603-015-0530-z
Wennberg, A., Wu, M. N., Rosenberg, P. B., & Spira, A. P. (2017). Sleep Disturbance,
Cognitive Decline, and Dementia: A Review. Seminars in neurology, 37(4), 395–406. Doi:10.1055/s-0037-1604351
Willman, A., & Stoltz, D. (2017). Metasyntes. I M, Henricsson. (red.) Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. 2: a uppl.
(s. 399–410). Lund: Studentlitteratur AB
Åkerstedt, T. (2001). Sömnens betydelse för hälsa och arbete: fakta och goda råd. Järvsö: Bauer bok.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats-
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten 3: a uppl. (s. 59-82). Lund:
1
BILAGA A SÖKMATRIS
Databas Sökord Avgränsning Antalet träffar Antalet lästa abstract Antalet lästa i fulltext
PubMed Dementia AND
Improve Sleep 10 year Abstract Free full text
80 30 20
CINAHL Plus Dementia AND Sleep
AND Nursing Home 2007–2019 Peer reviewed 94 42 22
CINAHL Plus Dementia AND Sleep 2015-2019
Peer reviewed Abstract available English, subject: Major heading, alzheimers disease 27 15 8
CINAHL Plus Dementia AND Sleep 2015–2017
Peer reviewed Abstract available, English, subject: Major heading, sleep disorders
28 16 10
CINAHL Plus Frisökning via ”Find
1
BILAGA B KVALITETSMALL
Granskning av de valda vetenskapliga artiklarna utfördes utifrån Fribergs mall (2017b)
Förslag på frågor vid kvalitativa studier 1. Finns ett tydligt problem formulerat?
2. Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?
3. Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven?
4. Finns ett syfte?
5. Finns en beskrivning av metoden?
6. Framgår någon beskrivning av undersökningspersonerna?
7. Har data analyserats?
8. Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
9. Framgår ett resultat?
10. Finns någon tolkning hur författarna tolkat studiens resultat?
11. Förs några argument fram?
12. Finns det några etiska resonemang?
13. Finns en metoddiskussion?
14. Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, till exempel vårdvetenskapliga antaganden?
2 Förslag på frågor vid kvantitativa studier
1. Finns ett tydligt problem formulerat?
2. Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?
3. Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven?
4. Finns ett syfte?
5. Finns en beskrivning av metoden?
6. Finns några urval? (t.ex antal personer, ålder, inklusions respektive exklusionskriterier)?
7. Framgår hur data analyserats?
8. Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
9. Finns ett resultat?
10. Finns några argument?
11. Förs det några etiska resonemang?
12. Finns en metoddiskussion?
13. Sker en återkoppling till teoretiska antaganden, till exempel omvårdnadsvetenskapliga antaganden?
Bedömningskriterier:
0–5 poäng = Låg kvalitet
6–9 poäng = Medelkvalitet
1
BILAGA C KVALITETSGRANSKNING
Artiklar Connell et
al. (2017)
Figuiero et
al. (2014) Harris et al. (2012) Johannessen (2013) Lee et al. (2008) Lieshoult et al. (2019) McCurry et al. (2011) Rodríguez Mansilla et al. (2013) Sekiguchi et al. (2017) Simoncini et al. (2015) Skovdahl et al. (2007) Takeda et al. (2017) Frågor #1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 #2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 #3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 #4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 #5 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 #6 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 #7 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 #8 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 #9 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 #10 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
2 #11 0 0 1 1 0 1 0 0 0 0 1 0 #12 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 #13 0 1 1 1 0 0 1 1 0 1 0 0 #14 - - - 0 - - - - - - 0 - Summa: 10/13 11/13 12/13 13/14 10/13 10/13 11/13 11/13 11/13 11/13 12/14 10/13
1
BILAGA D ARTIKELMATRIS
Databas: Författare/
årtal/ land Titel: Syfte: Design & studiens längd: Deltagare samt bortfall & kön: Resultat: Kvalitet:
1. CINAHL Plus Connell, B., Sanford, J., & Lewis, D. (2007). USA Therapeutic Effects of an Outdoor Activity Program on Nursing Home Residents with Dementia.
Syftet med denna studie var att få information om effekten av utomhusaktivitet samt
inomhusaktivitet hos personer med sömnstörningar, agitationer och demenssjukdom.
Pilotstudie. Studien pågick i 10
dagar. 32 personer med demenssjukdom registrerades bortfall 8 st. 20 personer deltog i studien. Kön framgår ej Utomhusgruppen /inom- husgruppen påvisade en signifikant förbättring av totalsömn och sömntid (p= 0,05). Agitationer förbättrades även i utomhusgruppen (p=0,01).
2 2. PubMed Figueiro, M.
G., Plitnick, B. A., Lok, A., Jones, G. E., Higgins, P., Hornick, T. R., & Rea, M. S. (2014) USA Tailored lighting intervention improves measures of sleep, depression, and agitation in persons with alzheimer´s disease and related dementia living in long- term care facilities Syftet är att undersöka vilken effekt ljusbehandling har hos personer med demenssjukdom och
sömnstörningar
Experimentell randomiserad studie. Lågintensiv ljus installerades på vårdenheter under 4 v tid. 14 personer med demenssjukdom deltog i studien: 9 kvinnor 5 män Bortfall framgår ej
Studien påvisade att hög såväl lågintensiv
ljusbehandling hade positiv inverkan på sömnrytmen, samt ökad total sömn (p=0,03) och sömneffektivitet (p=0,03). Agitationer och depressioner förbättrades även (p=0,03). 11/13 3.CINAHL Plus Harris, Culpepper, Richard & Grando (2012) USA The Effects of Slow-Stroke Back Massage on Minutes of Nighttime Sleep in Persons With Dementia and Sleep Disturbances in the Nursing Home
Syftet var att undersöka effekten av 3 minuters ryggmassage innan sänggående kan förbättra sömn hos personer med demenssjukdom på vård- och omsorgsboende. Randomiserad kontrollerad studie. Sömn registrerades under 48 h. 146 personer med demenssjukdom registrerades. Bortfall 106 st. 40 personer deltog i studien: 32 kvinnor 8 män 36 minuters längre sömntid hos kontrollgruppen än interventionsgruppen. Även sömn- effektiviteten förbättrades med 13,8 % . 12/13
3 4.CINAHL Plus Johannessen, B. (2013) Norge Nurses experience of aromtherapy use with dementia patients experiencing disturbed sleep patterns. An action research project. Syftet är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att använda aromaterapi i vården av personer med sömn- störningar och demenssjukdom. Kvalitativ innehållsanalys.
Studien pågick i 90 dagar 12 sjuksköterskor och 24 personer med demenssjukdom deltog i studien. Kön/ bortfall framgår ej Flertalet av deltagarna hade en positiv effekt av behandling med
lavendelolja, nattlig oro och uppvaknande hos personerna minskade. Hos tre av deltagarna påvisades ingen skillnad under eller efter
behandlingen.
13/14
5.CINAHL
Plus Lee, Y., & Kim, S. (2008) Korea Effect of indoor gardening on sleep, agitation, and cognition in dementia patients – a pilot study.
Syftet var att undersöka vilken effekt trädgårdsarbete inomhus har på agitation, kognition och sömn hos personer med demenssjukdom. Experimentell kontrollerad Pilotstudie.
Studien pågick i fyra veckor.
23 personer med demenssjukdom deltog i studien. Kön/ bortfall framgår ej. Personerna uppvisade förbättrad dygnsrytm sista veckan, totala nattsömnen ökade (p=0,002). Även personernas agitation och kognition påvisade en signifikativt
förbättring (p=0,0001).
4 6. Frisökning via CINAHL Plus Lieshout-van Dal,E., Snaphaan., L.,Bongers, I. (2019) Nederländerna Biodynamic lighting effects on the sleep pattern of people with dementia Undersöka om biodynamiskt ljus, liknande normalt dagsljus vad beträffar intensitet och färger enligt ett bestämt program, kan förbättra sömnmönster hos personer med demenssjukdom.
Pilot/ experimentell studie.
Studien pågick under 3 veckor. 39 personer med demenssjukdom registrerades, bortfall 26. 13 personer deltog i studien: 7 kvinnor 6 män Såväl nattvandring (p = 0,002) (11 till 5 gånger) som tupplurar på dagen (p = 0,004) (16 till 7) minskade signifikant under behandlingen med biodynamiskt ljus. Även sovtiden
förlängdes (77 min) över natten. 10/13 7.PubMed McCurry, S., Pike, M., Vitiello, M., Logsdon, R., Larson, E. & Teri, L. (2011) USA Increasing walking and bright light exposure to improve sleep in community- dwelling persons with Alzheimer's disease: results of a randomized, controlled trial Undersöka effekten av promenad, ljusexponering kan främja sömn hos personer med demenssjukdom Randomiserad kontrollerad studie.
Studien pågick 6 månader.
132 personer med demenssjukdom registrerades. Bortfall framgår ej. Promenad = 32 st, 53% kvinnor ljusterapi= 34 st, 56 % kvinnor Kontrollgrupp= 33 st, 51 % kvinnor Promenader och ljusexponering i kombinationen
förbättrade sömnen hos personer med demens (p=0,05).
5 8. PubMed Rodríguez Mansilla et al. (2013) Spanien
Ear therapy and massage
therapy in the elderly with dementia: a pilot study
Syftet var att undersöka effekten av massage och öronakupressur hos personer med agitationer och demenssjukdom. Kontrollerad, randomiserad longitudinell studie. Studien pågick i 5 månader. 120 personer med demenssjukdom registrerades, bortfall 9. 111 deltagare deltog i studien: Akupressurgrupp =40 st Massagegrupp= 35 st Kontrollgrupp= 36 st Behandling med
massage och akupressur förbättrade sömnen signifikant (P <0,003). Även agitationer hade en signifikans.
11/13
9.CINAHL
Plus Sekiguchi, Iritani & Fujita (2017). Japan
Bright light therapy for sleep disturbance in dementia is most effective for mild to moderate Alzheimer's type dementia: a case series
Syftet med studien var att undersöka effekten av ljusbehandling hos personer med demens och sömnstörningar beroende på kognition och stadie av demenssjukdom. Deskriptiv fallstudie.
Studien pågick under två veckor. 19 personer med demenssjukdom registrerades, bortfall 3. 16 personer deltog i studien: 6 kvinnor 11 män Ljusterapin påvisade ingen skillnad hos patienter med vaskulär demens och lewy body. Man kunde se skillnad hos fyra deltagare med alzheimers sjukdom i tidigt stadie, där sömnstörningarna mildrats.
6 10.CINAHL
Plus Simoncini, M.,et al. (2015)
Italien Acupressure in insomnia and other sleep disorders in elderly institutionalized patients suffering from Alzheimer´s disease
Syftet med studien var att undersöka effekten av akupressur mot sömnstörningar hos personer med demenssjukdom (alzheimers).
Longitudinell prospektiv studie,
Studien pågick under 8 veckor. 178 personer med demenssjukdom registrerades bortfall, 49. 129 personer deltog i studien, kön framgår ej. Insomningstiden minskade och sömnkvaliteten ökade (p=0,003). Även användning av sederande läkemedel minskade under studien (p=0,001) 11/13 11. Frisökning via CINAHL Plus Skovdahl et al. (2007) Sverige Tactile stimulation associated with nursing care to individuals with dementia showing aggressive or restless tendencies: an intervention study in dementia care
Syftet var att beskriva om taktil stimulering kunde förbättra agitationer, rastlöshet och sömnstörningar hos personer med demenssjukdom.
Kvalitativ innehållsanalys.
Studien pågick i 28 veckor. 10 personer med demenssjukdom registrerades bortfall 5. 5 personer deltog i studien: 1 kvinna 4 män
Deltagarna svarade bra på massage-
behandlingen, de blev mer avslappnade och lugna. Flera somnade direkt efter
behandlingens gång. Vårdarna ansåg även att behandlingen påverkade relationen på ett
främjande och positivt sätt.
7 12.CINAHL
Plus Takeda, A, Watanuki, E & Koyama, S (2017) Japan Effects of Inhalation Aromatherapy on Symptoms of Sleep Disturbance in the Elderly with Dementia.
syftet med studien var att studera effekten av inhalations aromaterapi hos äldre personer med sömnstörningar och
demenssjukdom
Randomiserad kontrollerad studie.
Studien pågick i 40 dagar.
22 personer med demenssjukdom registrerades bortfall, 3. 19 personer deltog i studien: 9 kvinnor 10 män
Totala sömntiden var längre under
interventions-perioden än kontrollperioden (p <0,05). Nattliga uppvaknande var även färre (p <0,005).
1
BILAGA E Artiklarnas design och datainsamling
Artikel Design Mätinstrument:
(olika sorters aktigrafi):
Mätinstrument (skalor):
Andra
datainsamlingsmetoder:
Connell et al. (2007) Pilotstudie Handledsaktigrafi Cohen-Mansfield Agitation Inventory
Figueiro et al. (2014) Experimentell kontrollerad studie
Daysimeter Pittsburgh Sleep Quality Index Minimum Data Set Activities of Daily Living Scale
Cohen-Mansfield Agitation Inventory
Harris et al. (2012) Randomiserad kontrollerad studie
Motionlogger Mini Mental State Examination
Johannessen (2013) Kvalitativ innehållsanalys Loggböcker, fokusgrupper
(intervjuer) Lee et al. (2008) Experimentell kontrollerad
Pilotstudie.
Modified Cohen‐Mansfield Agitation Inventory
2 Lieshoult-van Dal et al.
(2019)
Pilot/ experimentell studie Caremonitor
McCurry et al. (2011) Randomiserad kontrollerad studie
Handleds- aktigrafi Primary Subjective sleep
outcome (intervju) Rodríguez- Mansilla et al.
(2013)
Kontrollerad, randomiserade longitudinell studie
Mini Mental State Examination Frågeformulär
Sekiguchi et al. (2017) Deskriptiv fallstudie The Neuropsychiatric inventory Simoncini et al. (2015) Longitudinell prospektiv
studie
Mini Mental State Examination The Neuropsychiatric Inventory The Activity Daily Living / The Instrumental Activity Daily Living
Pittsburgh Sleep Quality Index.
Deltagarnas egna upplevelser av sömn räknades in i datainsamlingen.
Skovdahl et al. (2007) Kvalitativ innehållsanalys Formulär & dokumentationer
Takeda et al. (2017) Randomiserad kontrollerad studie
Vibrometer Functional Independence Measure
3
4Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00