Med tanke på att det gjorts ytterligare en lagändring endast fyra år efter att den förra trätt ikraft bör man kunna dra den slutsatsen att problemet med ränteavdragen är större än vad kanske många tidigare trott. För att verkligen kunna lära och dra slutsatser av de ändringar och utvecklingar som sker inom svensk lagstiftning anser vi det vara av stor vikt att göra kontinuerliga uppföljningar. När det gäller de lagändringar för ränteavdrag som nu aktualiserats skulle vi vilja se att en studie görs 3-5 år efter ikraftträdandet som lägger fokus på statistiska fakta för att utreda de effekter lagändringen medfört. Där skulle forskningen med fördel kunna visa hur beloppen för ränteavdrag bland de svenska bolagen förändras från det första året lagen träder ikraft och några år framåt. Samt ta fram siffror över hur mycket tid och pengar som skatteverket lagt ner under dessa år för att utreda huruvida bolagens transaktioner är affärsmässiga eller inte, och hur detta förhåller sig i relation till ansatserna innan år 2013.
Sådan statistik bör kontrolleras kontinuerligt men det är inte förrän efter några år som några riktiga slutsatser bör kunna dras. Detta eftersom en viss omställningstid alltid bör tas i beaktande. Aktörerna i Sverige som är negativt inställda till begränsningen av ränteavdrag, då de flesta förändringar innebär oro och misstanke till en början, kan komma att ändra sig med tiden om de upptäcker att fördelarna med sänkt bolagsskatt överstiger möjligheterna till felaktiga ränteavdrag. Detta är något som bör kunna mätas först efter några år, och då genom undersökningar ute på marknaden, just för att få aktörernas personliga åsikter när de har facit i hand.
52
8. Käll- och litteraturförteckning
Litteratur
Bergström, S. (1987) Förutsebarhet: en studie i regeringsrättens tillämpning. Iustus, Uppsala. Bryman, A, (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Esaiasson, P., Giljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2012). Metodpraktik: konsten att
studera samhälle, individ och marknad. Norsteds Juridik AB.
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur AB, Lund.
Malterud, K. (2008). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Studentlitteratur AB, Lund. Patel, R., Tebelius, U. (1987). Grundbok i forskningsmetodik. Studentlitteratur AB, Lund. Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber, Stockholm
Artiklar
Bankman, J. (2004) The tax shelter problem. The National Tax Journal, vol. 57, nr 4, s 925-936
Donaldson, G. (1962). Corporate Debt Capacity: A Study of Corporate Debt Policy and the Determination of Corporate Debt Capacity, Boston, Division of Research, Harvard Graduate School of Business Administration.
53 Graham, J. (2000). How big are the tax benefits of debt? The Journal of Finance, vol. 55, nr 5, s 1901-1941
Graham, J., Tucker, A. J. (2006) Tax shelters and debt policy. The Journal of Financial
Economics, vol. 81, s 563-594
Jensen, M., Meckling, W. (1976). Theory of firm: Managerial behaviour, agency costs and capital structure. The Journal of Financial Economics, vol. 3, nr 4, s 305-360
Kraus, A., Litzenberger, R.H. (1973). A State-Preference Model of Optimal Financial Leverage. The Journal of
Finance, vol. 28, nr. 4, s 911-922.
Knauer, T., Sommer, F. (2012). Interest barrier rules as a response to highly leveraged
transactions: Evidence from the 2008 German business tax reform. Review of Accounting and
Finance, Vol. 11, nr 2.
Modigliani, F., Miller, M. (1958). The cost of capital, corporation finance and the theory of investment. The American Economic Review, vol. 48, nr 4, s 261-297
Modigliani, F., Miller, M. (1963). Corporate income taxes and the cost of capital: a correction. The American Economic Review, vol. 53, s 433-443.
Myers, S., Majluf, N. S. (1984). Corporate financing and investment decisions when firms have information that investors do not have. The Journal of Financial Economics vol. 13, nr 2, s 187-221
Myers, S. (1983). The Capital Structure Puzzle. The journal of Finance, vol. 39, nr 3, s 575-592
Shyam-Sunder, L., Myers, S. (1999) Testing static tradeoff against pecking order models of capital structure. The Journal of Financial Economics, vol. 51, nr 2, s 219-244
Författningar
Inkomstskattelag (1999:1229)
(http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19991229.HTM) Lag (1995:575) mot skatteflykt
(http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19950575.htm)
Lag (2011:1372)om ändring i lagen (1995:575) mot skatteflykt. (http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20111372.pdf)
Offentliga publikationer
Finansdepartementet (2008b). Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra vissa fall av
skatteplanering inom en intressegemenskap. Promemoria Dnr Fi2008/4093.
(http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/97/23/6fac9855.pdf)
Finansdepartementet (2012a). 2012/1349 Effektivare ränteavdragsbegränsningar. (http://www.regeringen.se/content/1/c6/18/91/26/46eba9d7.pdf)
Finansdepartementet (2012b). Lagrådsremiss Effektivare ränteavdragsbegränsningar. (http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/47/06/352bd807.pdf)
54 Proposition 1996/97:170 Reformerad skatteflyktslag. (1996)
(http://www.regeringen.se/content/1/c4/37/28/81e20bd9.pdf)
Proposition 2008/09:65 Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag. (2008a) (http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/42/99/0de5c09f.pdf)
Skatteverket (2009a). Tillämpning av undantagsregeln vid huvudsakligen affärsmässigt
motiverade förhållanden, den s.k. ventilen, i reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder. Skatteverkets Ställningstagande Dnr 131 157328-09/111.
(http://www.skatteverket.se/rattsinformation/stallningstaganden/2009/stallningstaganden2009/ 13115732809111.5.69ef368911e1304a625800016626.html)
Skatteverket (2009b). Ränteavdrag i företagssektorn. Bilaga till dnr 131-890752-09/113. (http://www.skatteverket.se/download/18.58d555751259e4d66168000718/R%C
3%A4nteavdrag+i+f%C3%B6retagssektorn.pdf)
Skatteverkets (2011) Statistik- ränteavdrag - en uppdatering. Skatteverkets rapport
(http://www.skatteverket.se/download/18.70ac421612e2a997f85800017198/Bilaga_1_2010.p df)
Skatteverket (2012a). Skatteplanering med räntor även i kommuner och investmentföretag. Skatteverkets pressmeddelande
(http://www.skatteverket.se/omskatteverket/press/pressmeddelanden
/riks/2012/2012/skatteplaneringmedrantoravenikommunerochinvestmentforetag.5.71004e4c1 33e23bf6db8000104024.html)
Skatteverket (2012b) Effektivare ränteavdragsbegränsningar, promemoria från
finansdepartementet. Skatteverkets yttrande Dnr 131 215226-12/112.
(http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/189126)
Skatteutskottet (2007) 2007/08:SkU13 Ändrade regler för CFC-beskattning m.m. Skatteutskottets betänkande (http://www.regeringen.se/sb/d/8703/a/91260) Rättsfall
Regeringsrätten (2007) dom i mål nr 6699-04, 6701-04 och 6703-04 Rå (2007) ref 84-85
EG-domstolen (2006) C-196/04
Högsta förvaltningsdomstolen (2011) ref 90 Elektroniska källor
Andersson, K. (2012). Risk för godtycke när räntesnurror bekämpas. Svenska Dagbladet. Hämtad 121001 från: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/risk-for-godtycke-nar-rantesnurror-bekampas_7501102.svd
Bergström, E., Segerström, M. (2011). Restriktiv tolkning av "affärsmässiga skäl" när HFD
avgör mål om ränteavdrag. Skatteverket. Hämtad 121028 på: http://skattenatet.ey.se/2011/
55 Edin, K-A. (n.d.). Krig främsta orsaken till nya skatter.
Skattebetalarna. Hämtad 121007 från:
http://www.skattebetalarna.se/Krigframstaorsakentillnyaskatter
Gavelin, R. (2007). Skatteverket analyserar möjligheten att lagstifta mot s.k. räntesnurror. PwC. Hämtad 121028 från: http://www.pwcnews.se/Taxmatters/
Foretagsbeskattning/Skatteverket-analyserar-mojligheten-att-lagstifta-mot-sk-rantesnurror/ Lodin, S-O. (2007). Några kvalitetskrav på en god skattelagstiftning. Skattenytt 2007, s 477 Hämtad 121020 från: http://www.skattenytt.se/pdf/SN%209%202007%20s.477-490.pdf Löwnertz, S. (1982-83). De svenska skatternas historia.
Skatteverket. Hämtad 121008 från:
http://www.skatteverket.se/privat/blanketterbroschyrer/broschyrer/ filer/117/1171.4.76a43be412206334b89800035146.htm
Olsson S, Andgren J, Richter C.(2008). Lagstiftandet mot räntesnurror - försämrade
förutsättningar för internationella koncerner? s. 45-51
Lunds Universitet, Företagsekonomiska institutionen. http://www.uppsatser.se/uppsats/306d2f9912/
Riksbankens ordlista
Hämtad 121122 från: http://www.riksbank.se/sv/Ordlista/#R
Strandberg, H. (2008). Toppdirektörer rasar mot Borg. Dagens Industri, 19 aug 2008. (Elektronisk) Hämtad 121008 från: http://www.di.se/#!/artiklar/2008/8/19/toppdirektorer-rasar-mot-borg/
Staberg, L. (2007). Kommer Skatteverket att ändra sin inställning till s.k. räntesnurror efter
Industrivärdendomarna? PwC. Hämtad 121008 från:
http://www.pwcnews.se/Taxmatters/Foretagsbeskattning/Kommer-Skatteverket-att-godta-sk-rantesnurror-efter-Industrivarden-domarna/
Skatteverket (n.d.) Räntesnurror - Ny lag Skatteverket. Hämtad 120910 från:
http://www.skatteverket.se/rattsinformation/skatteupplagg/rantesnurror.4.3dfca4f410f4fc63c8 680009710.html
Skatteverket (2005). Sambandet mellan redovisning och beskattning.
Skatteverket. Hämtad 130124 från: http://www.skatteverket.se/download/18.18e1b10334eb e8bc8000114838/kap01.pdf
Figurer
Figur 1. Egen konstruktion av Modigliani och Miller teoremet, proposition 2. (Inspirerad av Modigliani, Miller. (1958).
Figur 2. Egen konstruktion av Modigliani och Miller teoremet, 1963-års utvecklade proposition. (Inspirerad av Modigliani, Miller. (1963).
56 Figur 3. Shyam-Sunder, Myers. (1999)
Figur 4. Graham. (2000).
Figur 5. Egen konstruktion av Pecking-orderhypotesen. (Inspirerad av Myers, Majluf. (1984).
Figur 6. Egen konstruktion av RÅ 2007 ref 84-85
Figur 7. Skatteverket (n.d.) Räntesnurror - Ny lag (Elektronisk)
Hämtad 120910 från: http://www.skatteverket.se/rattsinformation/skatteupplagg/rantesnurror .4.3dfca4f410f4fc63c8680009710.html
Figur 8. Egen konstruktion. (Inspirerad av Modigliani, Miller. (1963).
Tabeller
Tabell 1. Egen konstruktion Tabell 2. Egen konstruktion
Tabell 3. Finansdepartementet (2012b). Tabell 4. Skatteverkets rapport (2011).
Tabell 5. Sandvik AB ´s årsredovisning åren 2008 - 2011 Tabell 6. Holmen AB ´s årsredovisning åren 2008 - 2011
57
9. Bilagor
9.1 Bilaga 1 Internationellt
Användandet av avdrag för räntekostnader som ett sätt att minska skatten är ett problem även internationellt. Bankman (1999) menade att utnyttjandet av ränteavdrag växte med en rasande fart redan under senare delen av 90-talet, detta på grund av att fördelarna är större än riskerna. Det lagförslag som Skatteverket lagt fram har inte avsikten att försvåra transaktioner som är affärsmässigt motiverade. Men förslaget innebär enligt Finansdepartementet att fler transaktioner än menat kommer att påverkas och att verksamheten mellan internationella koncernen kan komma att försämras. Inför den svenska lagreformen finns erfarenheter att ta lärdom av då flera länder redan utvecklat sina regler gällande ränteavdrag. I en publikation från Europeiska kommissionen kommenteras hur det inom en ekonomisk gemenskap bör finnas liknande ekonomiska förutsättningar, vilket anses bör vara en bidragande faktor till att sträva efter liknande regler inom ränteavdrag. Nämnas bör därför att i utformandet av det nya lagförslaget har Skatteverket undersökt hur vissa andra länder gjort för att förebygga skatteplanering med ränteavdrag. För att få en närmare inblick i hur regelverket ser ut internationellt redogörs nedan för tre länder inom EU.
9.1.1 Tyskland
Tyskland ändrade år 2008 gränsen för ränteavdrag för att påverka hur företagen finansierades. De ville styra aktörerna till att använda eget kapital istället för främmande. Den nya regleringen innebär att avdrag inte får göras för räntekostnader som övergår ränteintäkterna med mer än 30 % av resultatet före skatt och per beskattningsår. Denna s.k. räntespärr gäller för både interna och externa lån samt för både inhemska och gränsöverskridande relationer mellan handels- och aktiebolag. Anledningen till att minska avdragsrätten var att så många privata bolag utnyttjade skulder genom företagsfinansierade företagsköp (leveraged buyout) för att utnyttja s.k. skattesköldar, något som minskade tysklands skatteintäkter(Knauer & Sommer, 2012). Idén med dessa leveraged buyouts var att utnyttja den hävstångseffekt som en hög extern belåning ger på det egna satsade kapitalet. Avdragsförbudet som Tyskland införde gäller både utländska och inrikes långivare och företag och hindrar alltså att företagen kan minska sina skattekostnader genom höga skulder. I samband med reformen 2008 sänkte
58 Tyskland bolagsskatten från 40 % till 30 % i syfte att göra det Tyska skattesystemet mer lockande för utländska investerare(Finansdepartementet, 2008).
9.1.2 Nederländerna
Även länder som Danmark, England och Nederländerna har de senaste åren begränsat möjligheterna till ränteavdrag. Exempelvis har Nederländerna infört en omvänd ventil, efter att granskat de svenska skattereglernas utformning, som anses haft en preventiv effekt på ränteavdragen(SKV, 2012b). Vad som dock uppmärksammade efter deras reform var att problemet ligger i själva förvärvs- och lånestrukturen. Lagstiftningen förhindrade inte att vinster kvittas bort mot räntor på externa lån och de har därför infört kompletterande regler avseende förvärvslån. Nederländernas reform liknar den som Sverige nu står inför, och detta bör de svenska lagstiftarna därför kunna dra nytta av. Deras lagstiftning innebär att företagen inte har rätt att göra avdrag för ränteutgifter när lån tagits från ett närstående företag om: - långivaren inte visar att lånet avser affärsmässiga transaktioner eller;
- det inte kan bevisas att det långivande företagets ränteintäkter beskattas med en skattesats om 10 % eller mer.
Även Nederländerna gjorde år 2008 om sin lagstiftning genom att tillägga regler som innebar att även om räntorna är avdragsgilla enligt ovanstående krav så ska avdragsrätten fallera om: - lånet uppstått för att kunna återbetala kapital,
- lånet uppstått för att kunna utdela kapital till närstående bolag,
- lånet uppstått för att kunna förvärva ett helt eller delvis närstående bolag eller;
- låntagaren lämnar kapitaltillskott till närstående bolag med det lånade kapitalet.(Finansdepartementet, 2008b)
9.1.3 Frankrike
Frankrike har en lagstiftning som innebär att om ett bolag köper upp ett annat bolag inom samma koncern så är räntorna som uppstår i och med detta inte avdragsgilla om köpet finansierats med interna lån. Denna regel riktar sig mot rent koncerninterna överlåtelser och gäller därför inte om det förvärvade bolaget nyss kommit in i koncernen. Vidare säger reglerna att om räntebetalningar är gjorda till s.k. lågskatteländer finns ingen avdragsrätt om man inte kan bevisa att det handlar om en affärsmässig transaktion.(Finansdepartementet, 2008b)
Tabell 1. Sammanfattning av internationella regler
Tabellen visar en sammanställning av ovanstående europeiska länders samt Sveriges bolagsskattesatser och deras ränteavdragsbegränsningsregler.
Bolagsskattesats Ränteavdrags- Begränsningsregler
Tyskland 29,8% Avdrag får inte göras för räntekostnader
som övergår ränteintäkterna med mer än 30% av resultatet före skatt och per beskattningsår.
Nederländerna 25% Avdrag för ränteutgifter får inte göras när lån tagits från ett närstående företag om: - långivaren inte visar att lånet avser affärsmässiga transaktioner eller; - det inte kan bevisas att det långivande företagets ränteintäkter beskattas med en skattesats om 10 % eller mer.
59
inom samma koncern så är räntorna som uppstår i och med detta inte avdragsgilla om köpet finansierats med interna lån. - Om räntebetalningar är gjorda till s.k. lågskatteländer finns ingen avdragsrätt om man inte kan bevisa att det handlar om en affärsmässig transaktion
Sverige 22% Ett företag som ingår i en
intressegemenskap får inte dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen, med undantag om:
- Inkomsten som motsvarar ränteutgiften beskattats med minst 10% i den stat där det företag inom intressegemenskapen som har rätt till inkomsten hör hemma.
- Såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifterna är
huvudsakligen affärsmässigt motiverade.
Europeiskt genomsnitt 23,4% -
9.2 Bilaga 2 - Finansdepartementets lagförslag "Effektivare ränteavdragsförändringar"