Förslag på vidare forskning

Arbetet med studien, intervjuer av elever inom gymnasiesärskolan och litteraturgenomgång pekar mot att det inte finns så mycket forskning om vad elever inom gymnasiesärskolan själva anser om sin läsning. Det finns en del forskning om avkodningsförmåga och läsförståelseförmåga och framgångsrika arbetsmodeller för det. Däremot finns knappt någon forskning som belyser elevernas egen syn på sin läsförmåga. Det vore därför intressant att intervjua ett större antal elever och därmed få fördjupad kunskap på området.

Likaså fann jag mycket forskning om metakognition men inte riktat mot målgruppen elever med utvecklingsstörning. Det skulle vara intressant att forska vidare om och nå en djupare insikt i detta. Det vore även intressant att följa upp elevernas oro över sin läsförmåga inför kommande arbetsliv och intervjua vuxna personer med utvecklingsstörning om deras upplever av delaktighet i samhället, inte minst utifrån att det moderna samhället ställer höga krav på människors läsförmåga.

35

Referenser

Alexandersson, U. (2009). Sofias situationer för samspel i Ahlberg Ann (red) specialpedagogisk forskning En mångfacetterad utmaning (s.109-127). Lund: Studentlitteratur.

Alnahdi, G.H. (2015). Teaching reading for students with intellectual disabilities: A

systematic review. International Education Studies: (vol 8 iss 9. (s.79-87). doi:

10.5539/ies.v8n9p79

Barnkonventionen: FN:s konvention om barns rättigheter. (2009) Stockholm: UNICEF Sverige.

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology Qualitative Research

in psychology,3. Bristol: University of the West of England.

Brodin, J & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Cederborg, A C, Hellner Gumpert, C & Larsson Abbad, G. (2012). Att intervjua barn med

intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.

Channell, M.M., Loveall, S.J., & Connors, F.A. (2012). Strengths and weakness in reading

skills of youth with intellectual disabilities. Research in Developmental Disabilities 34

(2013), 776-787. doi:10.1016/j.ridd.2012.10.010.

Dalby, M.A. (1992). Bogen om læsning. Köpenhamn: Danmarks pædagogiska institut. Dalen, M. (2013). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.

Doverborg, E. & Pramling Samuelsson I. (2015). Att förstå barns tankar- kommunikationens

betydelse. Stockholm: Liber.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys i Fejes, A &

Thornberg, R. (red) Handbok I kvalitativ analys. (s.16-41). Stockholm: Liber. Fischbein, S. (2009). Barns upplevelser av specialpedagogiska insatser i Bjar, L & Frylmark,

A (red) Barn läser och skriver. (s. 41-58). Lund: Studentlitteratur.

Granlund, M. & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning i Söderman, L & Antonsson, S (red) Nya omsorgsboken. (s.12-19). Malmö: Liber.

Grunewald, K. (2008). Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia. Stockholm: Gothia förlag.

Hill, R.D., & Lemons, J.C. (2015). Early grade curriculum- based reading measures for students with intellectual disability. Journal of intellectual Disabilities. (s.1-15). http://doi.org:10.1177/1744629515574812.

Hoover, W. & Gough, P. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing: An

Interdisciplinary, 2, (127-160).

Häggström, I. (2010). Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i Bjar, L & Liberg, C. (red) Barn utvecklar sitt språk. (s.239-252). Lund: Studentlitteratur.

36

Jacobsson, I-L. & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur.

Kinge, E. (2010). Barnsamtal – den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för

barn med samspelssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Kylén, G. (2012). Helhetssyn på människan Begåvning och begåvningshandikapp. Malmö: Stiftelsen ALA.

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lemons, C. J., Zigmond, N., Kloo, A. M., Hill, D. R., Mrachko, A. a., Paterra, M. F., Davis, S. M. (2013). Performance of students with significant cognitive disabilities on early-grade curriculum-based measures of word and passage reading fluency. Exceptional Children, 79(4), 408–426.

Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur. Lundberg, I. & Herrlin, K. (2007). God läsutveckling Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur & Kultur.

Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2013). Developing Reading Comprehension Among Students With Mild Intellectual Disabilities: An Intervention Study. Scandinavian Journal of

Educational Research, 2013 (Vol, 57 No. 1, 89-100).

Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2009). Lätt att läsa. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Molin, M. (2004). Att vara I särklass - om delaktighet och utanförskap I gymnasiesärskolan. Linköpings universitet.

Ratz, C., & Lenhard, W. (2013). Research in Developmental Disabilities Reading skills among students with intellectual disabilities. Research in Developmental Disabilities, 34(5), 1740–1748. http://doi.org/10.1016/j.ridd.2013.01.021

Reichenberg, M & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för

elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur.

Sermier Dessemontet, R., & de Chambrier, A.-F. (2015). The role of phonological awareness and letter-sound knowledge in the reading development of children with intellectual

disabilities. Research in Developmental Disabilities, (41-42, 1–12). http://doi.org/10.1016/j.ridd.2015.04.001. Skollagen. (2010:800). Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2013a). Gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2013b). PISA 2013. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2016). Forskningsbaserat arbetssätt i undervisningen. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forskningsbaserat- arbetssatt/forskningsbaserat-arbetssatt-i-undervisningen-1.244049.

Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning – elevperspektiv på delaktighet

37

Szönyi, K. & Tideman, M. (2011). Särskola, kategorisering och vanliggörande i L. Söderman & S. Antonsson (Red.), Nya omsorgsboken (s.129-144). Malmö: Liber AB.

Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2015). Delaktighet ett arbetssätt i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2013). Där man söker får man svar. Delaktighet i teori

och praktik för elever med funktionsnedsättning. FoU skriftserie nr 2. Specialpedagogiska

skolmyndigheten.

Tarricone, P. (2011). The Taxonomy of Metacognition. Psychology press.

Taube, K. (2007a). Barns tidiga läsning. Finland: Norstedts Akademiska Förlag. Taube, K. (2007b). Läsinlärning och självförtroende. Psykologiska teorier, empiriska

undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Uddevalla: Norstedts Akademiska Förlag.

van Wingerden, E., Segers, E., van Balkom, H., & Verhoeven, L. (2016). Foundations of reading comprehension in children with intellectual disabilities. Research in Developmental

Disabilities, 60 (2017), 211-222.

Veenman, M., Bernadette. H., Van Hout-Wolters., B & Afflerbach, P. (2006). Metacognition and learning: Conceptual and methodological considerations. Metacognition and learning, 1

(1), 3-14. Doi.org:10.1007/s11409-006-6893-0.

Vetenskapsrådet. (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.

Vetenskapsrådet. (2015). Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? – en syntes av meta-analyser. Tre forskningsöversikter inom området

38

Bilaga 1

Vad betyder läsning för dig?

Vad tycker du om din förmåga att läsa? Varför är det bra att kunna läsa?

Kan du berätta om hur det var när du lärde dig läsa? Vad brukar du läsa?

Berätta när du brukar läsa?

Vad brukar du läsa i skolan/fritiden? Positiva upplevelser av läsning: Berätta vad som kan vara lätt att läsa?

Kan du beskriva hur det känns att kunna läsa? När tycker du att det är roligt att kunna läsa? Kan du berätta om hur det är att förstå en text? Negativa upplevelser av läsning:

Berätta vad som kan vara svårt att läsa?

Kan du berätta om hur det är att inte förstå en text? När tycker du att det är tråkigt att läsa?

39

Bilaga 2

Linköping 2017 02 20

Hej!

Jag heter Karin Söderlund och arbetar vid en gymnasiesärskola i Linköping samtidigt som jag studerar till speciallärare vid Linköpings universitet. Jag läser nu min sista termin och har valt att skriva mitt examensarbete om hur ungdomar i gymnasiesärskolan uppfattar sig själva som läsare.

Min tanke är att träffa några ungdomar som går på nationellt program inom

gymnasiesärskolan och samtala med dem om sina erfarenheter av läsning. Intervjun kommer att ta ungefär 20 minuter och jag kommer spela in samtalet via min smartphone och skriva ut den i efterhand.

Informationen från intervjuerna kommer endast att användas i examensarbetet och när arbetet är klart kommer all insamlad data att förstöras. Allt material behandlas anonymt och du deltar frivilligt och har möjlighet att när som helst avbryta intervjun och därmed ditt deltagande. Hoppas du vill vara med i min studie för jag är nyfiken och intresserad av vad du tycker om läsning och om du har några frågor eller funderingar får du gärna kontakta mig.

Med vänliga hälsningar Karin Söderlund