Utifrån studiens resultat och analys har vi identifierat ett behov av vidare forskning. Det kan tänkas behövas mer forskning om hur personal inom hälso- och sjukvård, till exempel sjuksköterskor och arbetsterapeuter på vårdcentraler eller sjukhus, ser på sitt ansvar i uppmärksammandet av våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. I en sådan studie hade det varit intressant att studera hur personal inom hälso- och sjukvård arbetar för att upptäcka våld mot dessa kvinnor samt på vilket sätt personalen ställer frågan om våld. Det kan tänkas vara ett viktigt ämne som behöver uppmärksammas mer, detta då många kvinnor med funktionsnedsättning har en regelbunden kontakt med personal inom vården.
Referenser
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Baladerian, N. (2009). Domestic Violence and Individuals with Disabilities: Reflections on Research and Practice. Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma, 18(2), 153-161. Barger, E., J. Wacker, R. Macy, and S. Parish. 2009. “Sexual Assault Prevention for Women with Intellectual Disabilities: A Critical Review of the Evidence.” Intellectual and
Developmental Disabilities, 47(4): 249– 262.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Björck, A. (2008). Myndigheternas ansvar. I Heimer, G.M. & Sandberg, D. (red.) (2008). Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Björkman, J., Lindgren, M., Pettersson, K. & Hägglund, B. (2004). Utsatta och sårbara
brottsoffer. (1. uppl.) Stockholm: Jure.
Brown, H. (2004). Violence against vulnerable groups. Strasbourg: Council of Europe.
Brownridge, D-A. (2006). Partner Violence Against Women With Disabilities: Prevalence,
Risk and Explanations. Violence against women, 12(9), 805-822.
Brownridge, D. (2009). Situating research on safety promoting behaviours among disabled deaf victims of interpersonal violence. Violence Against Women, 15, 1075–1079. Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Chang J, Decker M, Moracco K, Martina S, Petersen R & Frasier P (2005) Asking about intimate partner violence: advice from female survivors to health care providers. Patient
Education and Counseling. 59, s. 141–147.
Curry, Mary Ann, Hassouneh-Philips, Dena & Johnston-Silverberg, Anne (2001) Abuse of Women with Disabilities: An Ecological Model and Review. Violence Against Women. 7(1), s. 60-79.
Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Finndahl, K. (2001) Våga se: en studie om förekomsten av våld mot kvinnor med
funktionshinder. Stockholm: Forum – Kvinnor och handikapp.
Finndahl, K. (2005). Synliggör det osynliga! Ett projekt om våld–funktionshinder– könsperspektiv.
Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia Bd 1 Viljan att veta. ([Ny utg.]). Göteborg: Daidalos.
Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. (3. uppl.) Göteborg: Daidalos.
Grönvik, L. & Söder, M. (red.) (2008). Bara funktionshindrad?: funktionshinder och intersektionalitet. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Gustavsson Holmström, M. (2005). Den sociala modellen. I B. Danermark (Red.), Sociologiska perspektiv på funktionshinder och handikapp (59-79). Lund: Studentlitteratur.
Hague, Gill, Thiara, Ravi & Mullender, Audrey (2011) Disabled Women and
Domestic Violence: Making the Links, a National UK Study. Psychiatry, Psychology and Law,
(18)1, s. 117–136.
Handu. (2007). Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Hämtad från http://www.handu.se/hurapport/6.mansvald.pdf.
Healey, L., Howe, K., Humphreys, C., Jennings, C., & Julian, F. (2008). Building the evidence. Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Isdal, P. (2001). Meningen med våld. Gothia.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kuosmanen, Jari & Starke, Mikaela (2010) Kvinnor och män med intellektuella funktionshinder – prostitution och liknande verksamheter. I Västra Götalands- regionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (2010) Könsforskning pågår!(I) – Rapport från heldagskonferens onsdagen den 24:e mars 2010 arrangerad av nätverket Gender and Sexuality in Social Work (GESS). Hämtad från: http://www.valdinararelationer.se/vkv.
Lewin, Barbro (2004) Brottsoffer med funktionshinder. I Lindgren, Magnus, Pettersson, Karl- Åke & Hägglund, Bo (Red.) Utsatta och sårbara brottsoffer. Stockholm: Jure Förlag AB. Liebschutz, J., Battaglia, T., Finley, E., & Averbuch, T. (2008). Disclosing intimate partner violence to health care clinicians-what a difference the setting makes: a qualitative study. BMC
public health, 8(1), 229.
Lincoln, Y.S. & E. Guba (1985), Naturalistic inquiry. Beverly Hills, CA: Sage.
Lindqvist, R. (2009). Funktionshindrade i välfärdssamhället. (2. uppl.) Malmö: Gleerup. Ludici, A., Antonello, A., & Turchi, G. (2019). Intimate partner violence against disabled persons: Clinical and health impact, intersections, issues and intervention strategies. Sexuality
& Culture, 23(2), 684-704.
Lundman, B., & Hällgren Granheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär., & B. Höglund- Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187- 201). (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Malmberg D, Färm K. (2008) Dolda brottsoffer. Polismyndighetens och socialtjänstens hantering av brott och övergrepp mot personer med funktionshinder. Uppsala universitet: Centrum för genusvetenskap.
Martin, S. L., Ray, N., Sotres-Alvarez, D., Kupper, L. L., Moracco, K. E., Dickens, P. A., ... & Gizlice, Z. (2006). Physical and sexual assault of women with disabilities. Violence against
women, 12(9), 823-837.
Milberger, S., Israel, N., LeRoy, B., Martin, A., Potter, L., & Patchak-Schuster, P. (2003). Violence against women with physical disabilities. Violence and Victims, 18(5), 581.
Milic Babic, M., Leutar, Z. & Dowling, M. (2018). Women with disabilities and their lived experiences of physical, psychological and sexual abuse in Croatia. European Journal of Social
Work, 21(1), 128-139.
Myndigheten för delaktighet (2017). Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Sudbyberg: Myndigheten för delaktighet.
Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning: rapport. Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Uppsala universitet.
Nationellt Råd för Kvinnofrid (2001). När man slår mot det som gör ont. Våld mot kvinnor med
funktionshinder. Skrift från Nationellt Råd för Kvinnofrid.
Nilsson, L. & Westlund, O. (2007). Våld mot personer med funktionshinder. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativ data - halvstrukturerade intervjuer. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Nixon, J. (2009) Domestic violence and women with disabilities: locating
the issue on the periphery of social movements. Disability & Society, (24)1, 77–89.
Nosek, M., Foley, C., Hughes, R., & Howland, C. (2001). Vulnerabilities for abuse among women with disabilities. Sexuality and Disability, 19(3), 177–190.
Pestka, K., & Wendt, S. (2014). Belonging: women living with intellectual disabilities and experiences of domestic violence. Disability & Society, 29(7), 1031-1045. Plummer, S. B., & Findley, P. A. (2012). Women with disabilities’ experience with physical and sexual abuse: review of the literature and implications for the field. Trauma, violence, &
abuse, 13(1), 15-29.
scooter so i can leave you” a study of disabled women handling abuse by personal assistance providers. Violence Against Women, 7(4), 393-417.
Scheff, T. J. (2003). Shame in self and society. Symbolic Interaction, 26(2), 239-262. Schröttle, M., & Glammeier, S. (2013). Intimate Partner Violence Against Disabled Women as a Part of Widespread Victimization and Discrimination over the Lifetime: Evidence from a German Representative Study. International Journal of Conflict and Violence, 7(2), 233-248. Socialstyrelsen (2003) Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa – ICF. Socialstyrelsen, Stockholm.
Socialstyrelsen (2007). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 19-03-04, från http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=794&SrcLang=sv.
Strandberg, T. (2015). Vertikal och horisontell kunskapsintegrering inom handikappforskningen. Socialmedicinsk tidskrift, 92(2), 216-224.
Sverige. Socialstyrelsen (2011). Sällan sedda: utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med
funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Thiara, Ravi K., Hague, Gill, Bashall, Ruth, Ellis, Brenda & Mullender, Audrey (2012) Disabled Women and Domestic Violence: Responding to the Experience of Survivors. London:
Jessica Kingsley Publishers.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Weber, Max, Makt og byråkrati: essays om politikk og klasse, samfunnsforskning og verdier, 3. utg., Gyldendal, Oslo, 2000.
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I A. Fejes., & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 71-89). Stockholm: Liber.
Bilagor
Bilaga 1 – Informations- och samtyckesblankett
Som en del i vår socionomexamen ingår att genomföra ett självständigt examensarbete. Syftet är att studera olika yrkesutövares erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor medfunktions- nedsättning inom hälso- och sjukvård, polis och socialtjänst. Vidare är syftet att klargöra vilka synsätt som finns bland dessa yrkesutövare gällande fenomenet.
I examensarbetet genomförs semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma om deras upplevelser av våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Intervjuerna spelas in med audio- utrustning som tillhandahålls av Örebro universitet och transkriberas. Inspelningarna och transkriptionerna bevaras till dess att det självständiga studentarbetet har bedömts som godkänt av examinator, varefter de raderas. Det är frivilligt att delta i studien och deltagandet påverkar inte ditt arbete inom din verksamhet. Dina personuppgifter kommer behandlas med ditt samtycke i enlighet med europeiska dataskyddsförordningen (GDPR). Det rör uppgifter om namn, e-post, telefonnummer samt de ljudinspelningar som görs av intervjuerna. Examensarbetet redovisas i form av en uppsats som presenteras skriftligt och muntligt vid ett examenstillfälle på Örebro universitet. Efter uppsatsens godkännande kan den komma att göras tillgänglig för allmänheten genom att publiceras i databasen DIVA. Fram till dess att arbetet har examinerats och godkänts och publicerats på DIVA har du rätt att dra tillbaka ditt samtycke och uppgifterna får då inte bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund. Alla personuppgifter som samlas in kommer att hanteras med konfidentialitet. Namn på person, platser och verksamheter kommer att ersättas med pseudonymer. Du har rätt att ta del av det som registrerats om dig och ha synpunkter på behandlingen av de uppgifter som samlats in. För information om studentarbetets utformning ber vi dig kontakta vår handledare. Frågor om hur Örebro universitet behandlar personuppgifter kan ställas till lärosätets dataskyddsombud på dataskyddsombud@oru.se. Klagomål som inte kan lösas av Örebro universitet lämnas till Datainspektionen. Kontaktuppgifter Mimmi Eriksson Mimmi.eriksson1995@gmail.com 0723- 54 29 42 Emanuella Bunyemen Bunyemenemanuella@gmail.com 0706- 32 38 14 Thomas Strandberg thomas.strandberg@oru.se 019-30 11 08
Jag har fått information om vad det innebär och samtycker till, att delta i examensarbetet i socialt arbete vid Örebro universitet som genomförs av Mimmi Eriksson och Emanuella
Bunyemen.
_______________________________ ______________________________ För- och efternamn Ort, datum
Bilaga 2 - Intervjuguide
Tema 1- Beskrivningar av våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
Hur skulle du i din profession beskriva vad våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är och hur det kan ta sig i uttryck?
Vilka erfarenheter har du av att möta kvinnor med funktionsnedsättning som har blivit utsatta för våld?
Är det någon specifik händelse/situation av att möta våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning som du skulle kunna berätta mer om?
Vad utmärker eller karaktäriserar våldet gentemot kvinnor med funktionsnedsättning? Vad är din erfarenhet av var sker våldet någonstans?
Av vem utförs våldet?
Vilka konsekvenser kan våldet få för kvinnor med funktionsnedsättning?
Finns det någon typ av funktionsnedsättning som kan innebära att kvinnorna befinner sig i en särskild sårbarhet?
Vilka faktorer har du uppmärksammat kan påverka att dessa kvinnor kan befinna sig i en särskild sårbarhet?
Tema 2 - Erfarenheter och kunskaper
I hur hög omfattning erfarar du att våld mot kvinnor med funktionsnedsättning förekommer? Vilka rutiner finns på er verksamhet gällande klienter som blir utsatta för våld?
Är dessa rutiner anpassade för att kunna tillämpas för målgruppen kvinnor med funktionsnedsättning?
Vilka eventuella kunskapsbrister om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning har identifierats inom er verksamhet?
Om det finns eventuella kunskapsbrister hur kan det påverka kvinnorna i det praktiska arbetet?
Tema 3 - Föreställningar, samverkan och ansvar
Vilka föreställningar finns om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning inom er verksamhet?
Hur ser samverkan ut vid våldsärenden inom er verksamhet? Till exempel mellan olika enheter.
Hur ser du på ditt yrkesprofessionella ansvar i synliggörandet av våld mot kvinnor med funktionsnedsättning?
Utifrån vilken lagstiftning regleras ansvaret?
Hur upplever du ditt handlingsutrymme kopplat till ditt yrkesprofessionellas ansvar i att uppmärksamma och bekämpa våld?
Bilaga 3 – Exempel på analysprocess
Exempel 1
Meningsenhet Koncentrerad
meningsenhet
Kod
”Det egentligen makt och kontroll det handlar om, oavsett vilken form vi pratar om. Så handlar det ju om olika sätt egentligen att ta makt och kontroll över en annan människa”.
Det är makt och kontroll det handlar om, oavsett vilken form av våld vi pratar om. Det är olika sätt att ta makt och kontroll över en annan människa.
Att utöva våld handlar om makt och kontroll.
Kategori Tema
Våldets karaktär. Våldets villkor.
Exempel 2
Meningsenhet Koncentrerad
meningsenhet Kod
“Det kan ju till och med vara en tydlig skada, men du kan ändå inte få reda på hur den har uppkommit. I fall det är genom olyckshändelse eller i fall det är någon person. För att man inte har förmågan att förklara det.”
Det kan till och med vara en tydlig skada, men du kan inte får reda på hur den har uppkommit, i fall det är genom en olyckshändelse eller av någon person. För att personen inte har förmågan att förklara det.
Kommunikationssvårigheter utgör en särskild sårbarhet.
Kategori Tema