En förslag vi tyckte vore intressant innebär att låta flera revisorer granska ett företags nyuppkomna goodwillpost, för att se om tillvägagångssättet vid granskningen är lika och se om de kommer fram till samma resultat. Vi tror dock att det kan vara väldigt svårt, eftersom det krävs mycket tid och arbete från revisorerna.
När de nya regelverken K1-K4 införs kommer indelningen i företagskategorier att förändras. Om företagens redovisningskrav gällande goodwill kommer att förändras, vore det intressant att se hur det påverkar goodwillposten och hur den i sin tur påverkar företagens resultat och ställning.
Slutdiskussion Ett företag, som har en goodwillpost, som ska noteras måste på grund av det ändra sättet att redovisa, från att göra avskrivningar på goodwillposten enligt ÅRL till att tillämpa årliga nedskrivningsprövningar enligt IFRS 3. Här vore det intressant att undersöka hur ett företag påverkas till exempel kostnadsmässigt av den skillnaden som redovisningsförändringen medför vid noteringen.
Källförteckning
Källförteckning
Anderberg, S. (2009). Mall för hantering av referenser: förkortad svensk översättning av APA
– The American Psychological Association för röda korsets högskola. Hämtat 2010-03-31
från Röda korsets högskolas bibliotek http://biblioteket.rkh.se/docs/APAmall.pdf
Andersen, I. (1998). Den uppenbara verkligheten: Val av samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Arbnor, I. & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund: Studentlitteratur. Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori. Malmö: Liber ekonomi.
Bokföringslagen (SFS 1999:1078) Hämtad från Samlingsvolymen 2009: Redovisning. Stockholm: FAR SRS Förlag AB.
Dahlén, C., Lundblad, P., Nyllinge, P., Stattin, C. (1998). Företagsvärdering. Stockholm: Öhrlings PricewaterhouseCoopers.
Drefeldt, C. (2009). Redovisning: Den eviga frågan; vad är egentligen goodwill? Balans, (12). Hämtad från Far Komplett.
Eriksson, L. (2002). Koncernredovisning. Lund: Studentlitteratur.
FAR. (2006). Revision: En praktisk beskrivning. Stockholm: FAR FÖRLAG AB.
FAR SRS. (2009). Samlingsvolymen 2009: Redovisning. Stockholm: FAR SRS Förlag AB. Far:s webbplats. Hämtad 2010-05-06 från
http://www.far.se/portal/page?_pageid=114,340196&_dad=portal&_schema=PORTAL Förord från Rådet för finansiell rapportering. Förord till rekommendationer och uttalanden
från Rådet för finansiell rapportering. Hämtad 2010-05-05 från
http://www.radetforfinansiellrapportering.se/UserFiles/Forord_uppdat_till_rekommendationer _o_uttalande_fr_RFR20100413_Publ_underlag.pdf
IAS 36, Nedskrivningar. Hämtad från Far Komplett.
IAS-förordningen. Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1606/2002:
Tillämpning av internationella redovisningsstandarder, p. 2.
IFRS 3, Rörelseförvärv. Hämtad från Far Komplett.
Johansson, G. (2005). SWE GAAP - svensk redovisningspraxis: Genomgångar av
årsredovisningar för svenska aktiebolag. Lund: Studentlitteratur.
Jonmyrens webbplats. (2002). Fenomenet goodwill. Hämtad 2010-04-09 från http://jonmyren.se/goodwill.html
Källförteckning Ljungberg, R. & Phillips, D. (2001). Koncernredovisning i praktiken. Stockholm: Bonnier utbildning.
Nilsson, S. (2005). Redovisningens normer och normbildare. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Rosengren, K-E. & Arvidsson, P. (2001). Sociologisk metodik. Malmö: Liber AB.
RR 1:00, Koncernredovisning. Hämtad från Samlingsvolymen 2009: Redovisning. Stockholm: FAR SRS Förlag AB.
RR 9, Inkomstskatter. Hämtad från Samlingsvolymen 2009: Redovisning. Stockholm: FAR SRS Förlag AB.
RR 15, Immateriella tillgångar. Hämtad från Samlingsvolymen 2009: Redovisning. Stockholm: FAR SRS Förlag AB.
RR 17, Nedskrivningar. Hämtad från Samlingsvolymen 2009: Redovisning. Stockholm: FAR SRS Förlag AB.
Rundfelt, R. (1997). Redovisning av goodwill: Ett olösligt problem. Svensk skattetidning, (5) Smith, D. (2006). Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur.
Thomasson, J. (2008). Extern redovisning och finansiell analys. Malmö: Liber ekonomi. Wennberg, I. (2001). Goodwill: en restpost som inte minskar värde. Balans, (11). Hämtad från Far Komplett.
Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Hämtad från Samlingsvolymen 2009: Redovisning. Stockholm: FAR SRS Förlag AB.
Bilagor
Bilagor
Bilaga 1: Intervjufrågor
Uppgifter om revisorerna Namn: Byrå: Befattning: Tid i befattning: Utbildning:Tidigare erfarenheter (yrke):
Revisorns roll
• Vad och hur stor roll har ni som revisor vid värdering av goodwill vid ett företagsförvärv?
• Vet ni om många företag utför sitt företagsförvärv själva, utan rådgivning från revisor? • Vad har företag för syn på goodwill?
Värdering
• Ljungberg säger att ”Goodwill kan redovisas först efter det att justeringar skett för samtliga över- och undervärden i tillgångar och skulder, inklusive immateriella tillgångar, i det förvärvade företaget”
Hur kan man värdera något som inte är definierbart? • Hur går värdering av framtida fördelar till?
• Använder ni (på byrån) er av några specifika modeller eller parametrar vid värderingen?
• Om ni använder parametrar, hur stor vikt läggs vid de olika parametrarna? • Har företag några specifika parametrar, är de olika?
• Hur väl insatt är ni i ett företags verksamhet och bransch vid värdering av goodwill? • Vid värdering delas goodwillposten upp?
Bilagor Avskrivning
• Hur granskar ni avskrivningstiden efter den modell som använts och det som beaktats i denna?
• Kan en goodwillpost ha olika avskrivningstider?
• Vad ser ni för några fördelar och nackdelar med avskrivning av goodwill?
• Att det görs avskrivning, anser ni att det återger en rättvisande bild på goodwillposten? • Vad är viktigt vid värdering och bedömning av framtida fördelar sett utifrån principer,
normer och lagar? Granskning
• Vad för roll har ni som revisor vid granskning av goodwillposten? • Hur och hur ofta granskas posten och hur ingående görs granskningen? • Om en omvärdering/nedvärdering blir aktuell, vad blir din roll då? • Hur ofta sker en omvärdering/nedvärdering?
• Vid en omvärdering, görs då en nedskrivning av posten eller en ändring av avskrivningstiden?
• Hur troligt är det att samma granskning sker mellan två olika revisorer, om alla förutsättningar är lika? Inom och utanför revisionsbyrån.
Personlig syn på goodwill
• Hur ser du på goodwill som en tillgång och varför? • Föreligger det något värderingsproblem och varför?
• Vad hade du för syn på goodwill under din utbildning jämfört med nu i ditt yrke? • Har du under din verksamma tid haft olika syn på goodwill?
• Har IFRS 3 haft någon roll vid värdering av onoterade bolag?
• Skulle man kunna ”lagstadga” parametrar eller viss metod? T.ex. för att tillförlitligheten.
Bilagor