Förslag till vidare forskning - Gröna obligationer - Vägen till en mer hållbar kreditmarknad :

8. Slutsats

8.2 Förslag till vidare forskning

Vi anser att det finns utrymme för vidare forskning inom området gröna obligationer och hållbarhet på kapitalmarknaden rent generellt. Mer forskning om gröna obligationer motiveras av att det är en ny produkt på kreditmarknaden och att tidigare forskning inom området är begränsad.

Vi anser att en studie liknande vår, men ur ett internationellt perspektiv skulle vara intressant. En sådan studie skulle då kunna belysa olikheter i förutsättningar på olika marknader och redovisa aktörers olika motiv och drivkrafter på den internationella marknaden för gröna obligationer. Vidare skulle det vara intressant med en studie som fördjupar kunskapen om något av de områden som behandlats i denna studie. Om några år skulle det även vara intressant med en kvantitativ studie som undersöker om det finns någon skillnad i avkastningen mellan gröna obligationer och traditionella obligationer. Ett intressant forskningsområde skulle också vara att undersöka hur miljörisk kan inkluderas i företagets kreditrisk och vidare om en miljörating skulle vara ett alternativ på marknaden. Det vore intressant att undersöka hur miljörisk i sådana fall påverkar investerares riskbedömning och investeringsbeslut.

Referensförteckning

Akerlof, G. A. (1970). The Market for "Lemons": Quality Uncertainty and the Market Mechanism.

The Quarterly Journal of Economics, 84(3), 488-500.

Almqvist, V. (2015-03-01). Grön fond tar sikte på framtiden. Dagens Industri. Hämtat från http://www.di.se/di/artiklar/2015/3/2/gron-fond-tar-sikte-pa-

framtiden/?share=EEEF0E360A2244B0CE4A84E9B83D3B6A, 2015-05-18

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och Reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ

metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Andersen, I. (2012). Den uppenbara verkligeheten: Om kunskapsproduktion i samhällsvetenskaperna (Upplaga 2:1 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Andersson, D., & Larsson, C. (2005). Den svenska föertagsobligationsmarknaden - En studie av dess

strukturella förutsättningar och utvecklningspotential. Magisterupsats. Linköpings universitet.

Arise. (2014). Senior Secured Green Floating Rate Notes 2014/2019. Hämtat från

http://www.arise.se/sites/default/files/frn_2014_2019_terms_conditions.pdf, 2015-03-01

Baird, D. G., Gertner, R. H., & Picker, R. C. (1994). Game Theory and the Law. Cambrige & Massachusetts: Harvard University Press.

Benndorf, V., Kübler, D., & Normann , H.-T. (2015). Privacy Concerns, Voluntary Disclosure of

Information, and Unraveling: An Experiment. Duesseldorf Institute for Competition

Economics och WZB Berlin and Technical University Berlin.

Berner, Å. (u.d.). Snabbkurs: Så funkar gröna obligationer. Finansliv. Hämtat från

http://www.finansliv.se/ur-magasinet/snabbkurs-sa-funkar-grona-obligationer/, 2015-16-02

Blowfield, M., & Murray, A. (2008). Corporate responsibility – a critical introduction. New York: Oxford University Press.

Bodie, Z., Kane, A., & Marcus, A. J. (2014). Investments. Berkshire: McGraw-Hill Education.

Bonthron, F. (2014). Sveriges riksbank ekonomisk kommentar; Utvecklingen på den svenska

marknaden för företagsobligationer. Hämtat från

http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/Ekonomiska_kommentarer/2014/rap_ek_kom_ nr07_141015_sve.pdf, 2015-03-18

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 2 uppl.). Malmö: Liber AB.

Bryman, A., & Emma, B. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder (Upplaga 2 uppl.). Malmö: Liber AB.

Business Insider. (2009-12-29). The 10 Most Expensive Environmental Disasters of the Decade. Hämtat från http://www.businessinsider.com/the-most-expensive-environmental-disasters-of- the-decade-2009-12?op=1#ixzz3XwcZaiAQ , 2015-04-21

Campbell, J. L. (2006). Institutional Analysis and the Paradox of Corporate Social Responsibility.

Campbell, J. L. (2007). Why should corporations behave in socially responsible ways? An institutional theory of corporate social responsibility. Academy of Management Review, 32(3), 946-967.

Carroll, A. B. (1991). The Pyramid of Corporate Social Responsibility: Towards the Moral Management of Organizational Stakeholders. Business Horizons, July-Aug, 39-48.

Ceres. (u.d.). Investor Network on Climate Risk. Hämtat från http://www.ceres.org/investor- network/incr, 2015-04-04

CICERO. (u.d.). Klimafinans. Hämtat från http://www.cicero.uio.no/no/posts/single/klimafinans, 2015-03-10

Cilmate Bonds Initiative. (2015). Bonds Certified to date. Hämtat från http://www.climatebonds.net/bonds-certified-date, 2015-05-20

Climate Bonds Initiative. (2014). Climate Bond Standard. Hämtat från

http://www.climatebonds.net/files/page/files/cb_standard_text_revisions_may_2015.pdf, 2015-05-05

Climate Bonds Initiative. (u.d. a). Green issuers. Hämtat från

http://www.climatebonds.net/market/green-issuers, 2015-03-16

Climate Bonds Initiative. (u.d. b). Investor appetite. Hämtat från

http://www.climatebonds.net/market/investor-appetite, 2015-03-16

Climate Bonds Initiative. (u.d. c). Bonds and climate change, the state of the market in 2014. Hämtat från http://www.climatebonds.net/files/post/files/cb-hsbc-15july2014-a3-final.pdf, 2015-03- 14

Climate Bonds Initiative. (u.d. d). Second Opinion. Hämtat från

http://www.climatebonds.net/market/second-opinion, 2015-03-03

Dixit, A. K., & Nalebuff, B. J. (2008). The art of Strategy, A Game Theorist’s Guide to Sucsess in

Business and Life. New York och London: W. W. Norton & Company.

DNV GL. (u.d.). Green Bonds. Hämtat från https://www.dnvgl.com/services/green-bonds-9427, 2015- 04-09

Edquist, C., & Johnsson, B. (1997). Institutions and Organizations in Systems of Innovation. i C. Edquist, & Contributors, Systems of Innovation, Technologies, Institutions and Organizations. London: Printer.

Ely, J. C., & Välimäki, J. (2003). Bad Reputation. Department of Economics, Northwestern University och Department of Economics, University of Southampton and Helsinki School of

Economics.

Ely, J., Fudenberg, D., & Levine, D. K. (2004). When is Reputation Bad? Cambridge, Massachusetts: Harvard Institute of Economic Research.

Fama , E. F., & French, K. R. (1993). Common risk factors in the returns on stocks and bonds. Journal

fondmarknaden.se. (u.d.). Etikfonder. Hämtat från

http://fondmarknaden.se/Fonder/Kategori/Etikfonder.aspx, 2015-04-21

Friedman, M. (1970). The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits. New York Times.

Fröjd, M. (2010). Även grön produkt måste vara prisvärd. Fastighetsnytt(6). Hämtat från http://fastighetsnytt.se/wp-content/uploads/2014/04/Pages-from-

Fastighetsnytt_2010nr6_LU.pdf, 2015-25-02

Gilbert, K. (2013-06-18). Skandinaviska Enskilda Banken's Chris Flensborg on the Evolution of Green Bonds. Institutional Investor. Hämtat från

http://www.institutionalinvestor.com/article/3220095/investors-pensions/skandinaviska- enskilda-bankens-chris-flensborg-on-the-evolution-of-green-bonds.html#.VV2lwPntlBc, 2015-03-15

Grene , S. (2011-10-16). Greenwashing fear holds up growth of environment bonds. Financial Times. Hämtat från http://www.ft.com/cms/s/0/c39ab670-f5b1-11e0-be8c-

00144feab49a.html#axzz3Xxci6H25, 2015-03-31

Grene, S. (2015-03-08). Soaring green bond growth raises need for standards. Financial Times. Hämtat från http://www.ft.com/intl/cms/s/0/be002750-c1c7-11e4-abb3-

00144feab7de.html#axzz3ZuDz3hom, 2015-03-27

Groenewegen, J., Spithoven, A., & Van den Berg, A. (2010). Institutional Economics, an introduction. Hampshire & New York: Palgrave MacMillan.

Gustafsson, B., Hermerén, G., & Petterson, B. (2011). God Forskningssed. Vetenskapsrådet .

Götebrogs Stad. (2015). Rameverket City of Gothenburg – Green Bonds Framework. Hämtat från http://finans.goteborg.se/greenbonds/ramverket/, 2015-03-21

International Capital Market Assosiation. (2015). Green Bonds. Hämtat från

http://www.icmagroup.org/Regulatory-Policy-and-Market-Practice/green-bonds/, 2015-03-19

International Capital Market Association. (2015). Green Bond Principles, 2015: Voluntary Process

Guidlines for Issuing Green Bonds.

Investopedia. (u.d.). High-Yield Bond. Hämtat från

http://www.investopedia.com/terms/h/high_yield_bond.asp, 2015-05-12

IPCC. (u.d.). Organization. Hämtat från http://www.ipcc.ch/organization/organization.shtml, 2015-04- 16

Jacobsen, D. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB .

Kasper, W., & Streit, M. E. (1998). Institutional Economics, Social Order and Public Policy. Cheltenham & Northampton: Edward Elgar Publishing Limited.

Kidney, S. (2014-10-24). Finally Europe’s first high yield green bonds! Abengoa issues 2x 5yr bonds

for a total of EUR500m ($340m) – ‘B’ & ‘NotRated’. Moving down the ratings is a sign of the green bonds market maturing. Hämtat från http://www.climatebonds.net/2014/10/finally-

europe%E2%80%99s-first-high-yield-green-bonds-abengoa-issues-2x-5yr-bonds-total- eur500m-340m (2015-03-03)

Kidney, S., & Sonerud, B. (2015-02-19). Green bonds: How to grow the market. Hämtat från http://europesworld.org/2015/02/19/green-bonds-grow-market/#.VV2ZZvntlBc, 2015-04-07

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (Upplaga 3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Landeman, L., & Bergin, G. (2014). Företagsobligationer: från AAA till konkurs. Stockholm: Ekerlids.

Lundahl, U., & Skärvad, P.-H. (1999). Utrednings metodik för samhällsvetare och ekonomer (Upplaga 3 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Melé, D. (2008). Corporate Social Responsibility Theories. i A. Crane, A. McWilliams, D. Matten, J. Moon, & D. S. Siegel, The Oxford Handbook of Corporate Social Responsibilty. New York: Oxford University Press.

Montet, C., & Serra, D. (2003). Game Theory and Economics. New York: Palgrave MacMillan.

Myles, D., Varriale, G., Lee, A., Thomas, Z., & Young, T. (2014). Green Bond’s Growing Pains.

International Finance Law Review.

Nilemar, J., Petersson, D., & Vikdahl, K. (2013). Utvecklingen av den svenska

företagsobligationsmarknaden: En institutionell analys av förändrade förutsättningar och dess påverkan på transaktionskostnader. Examensarbete. Linköpings universitet.

North, D. C. (1993). Institutionerna, tillväxten och välståndet. Stockholm: SNS Förlag.

North, D. C. (1997). The Process of Economic Change. Washington University in St. Louis.

North, D. C. (2006). Att förstå ekonomi i förändring. Stockholm: SNS Förlag.

Orlitzky, M. (2013). Corporate Social Responsibility, Noise and Stock Market Volatility. The

Academy of Management Perspectives, 27(3), 238-245.

Paugam, A. (2015-02-06). How to finance the fight against climate change. Hämtat från

https://agenda.weforum.org/2015/02/how-to-finance-the-fight-against-climate-change/, 2015- 03-17

Pistoni, A., & Songini, L. (2013). Corporate Social Responsibility Determinants: The Relation with CSR Disclosure. Studies in Magnerial and Finacial Accounting, 26, 3-32.

Principles for Responsible Investment. (u.d.). Introducing responsible investment. Hämtat från http://www.unpri.org/introducing-responsible-investment/, 2015-04-20

Przychodzen, J., & Przychodzen, W. (2012). Corporate sustainability and shareholder welth. Journal

of Environmental Planning and Management, 56(4), 474-493.

Reichelt , H., & Davies, C. (2015). Getting to Know the Green Bond Market. Hämtat från http://treasury.worldbank.org/cmd/pdf/Getting-to-Know-the-Green-Bond-Market_UK- Pension-Fund-Service.pdf, 2015-04-14

Renneboog, L., Ter Horst, J., & Zhang, C. (2008). Socially responsible investments: Institutional aspects, performance, and investor behavior. Journal of Banking and Finance, 32, 1723-1742.

Scholtens, B., & Sievänen , R. (2013). Drivers of Socially Responsible Investing: A Case Study of Four Nordic Countries. Journal of Business Ethics, 115(3), 605-616.

Serafimova, K. (2014-05-28). WWF-Green Bonds. Hämtat från http://www.slideshare.net/r3t4iL/wwf- green-bonds-by-katharina-serafimova-at-gib-summit, 2015-05-10

Skandinaviska Enskilda Banken. (u.d.). Achieving fiduciary risk/return whilst improving

environmental performance. Hämtat från http://sebgroup.com/corporations-and-

institutions/our-services/markets/fixed-income/green-bonds, 2015-05-06

Skanska. (2014). Skanska Green Bond Framework. Hämtat från

http://group.skanska.com/globalassets/investors/financial-information/funding/skanska-green- bond-framework-q3.pdf, 2015-03-21

Spence, M. (2002). Signaling in Retrospect and the Informational Structure of Markets. The

American Economic Review, 92(3), 434-459.

SPP. (2015). SPP Grön Obligationsfond – Små val kan göra stor skillnad! Hämtat från https://www2.spp.se/cms/privat/sparande-trygghet/fonder/spp-fonder/spp-gron- obligationsfond/, 2015-05-18

Stockholms läns landsting. (2014). Grön Obligation. Hämtat från http://www.sll.se/om- landstinget/ekonomi/finansiering/Gron-obligation/, 2015-03-14

Swedish Green Building Council. (2015-03-05). LEED. Hämtat från https://www.sgbc.se/var- verksamhet/leed, 2015-05-05

Svenska Dagbladet. (2014-09-05). Oljekatastrof ger BP ny miljardsmäll. Svenska Dagbladet. Hämtat från http://www.svd.se/naringsliv/oljekatastrof-ger-bp-ny-miljardsmall_3886044.svd, 2015- 04-20

Söderström, E., & Larsson Regnström, A. (2014). Gröna obligationer - En deskriptiv studie om gröna

fastighetsobligationsmarknaden. Kandidatuppsats. Kungliga Tekniska Högskolan.

UN Climate Summit. (2014-09-23). Historic Climate Summit Opens New Chapter in Global Effort to

Tackle Climate Change. Hämtat från

http://www.un.org/climatechange/summit/2014/09/historic-climate-summit-opens-new- chapter-global-efforts-tackle-climate-change/, 2015-04-23

Vasakronan. (2013a). Vasakronan Green Bond Framework. Hämtat från http://vasakronan.se/wp- content/uploads/Green-Bond-Framework.pdf, 2015-03-04

Vasakronan. (2013b). Vasakronan issues the world’s first green corporate bond. Hämtat från http://vasakronan.se/pressmeddelande/vasakronan-issues-the-worlds-first-green-corporate- bond, 2015-04-09

Williamson, O. E. (1975). Markets and Hierarchies: Analysis and Antitrust Implications. New York: The Free Press.

Williamson, O. E. (1979). Transaction-Cost Economics: The Governance of Contractual Relations.

Journal of Law and Economics, 22(2), 233-261.

Williamson, O. E. (1985). The Economic Institutions of Capitalism, Firms, Markets Relational

Contracting. New York: The Free Press.

Windsor, D. (2001). The Future of Corporate Social Responsibility. International Journal of

Organizational Analysis, 9(3), 225-256.

WWF. (2015-03-16). Göteborg utsedd till Årets klimatstad 2015. Hämtat från

http://www.wwf.se/press/aktuellt/1591702-gteborg-utsedd-till-rets-klimatstad-2015, 2015-04- 21

WWF. (2013-11-18). Konsekvenser. Hämtat från http://www.wwf.se/vrt- arbete/klimat/konsekvenser/1124276-konsekvenser-klimat 2015-04-21

WWF. (u.d.). Reducing Impacts. Hämtat från

http://wwf.panda.org/what_we_do/footprint/climate_carbon_energy/?src=footer, 2015-04-21

Örebro Kommun. (2014). Grön Obligation. Hämtat från http://www.orebro.se/37558.html, 2015-14- 03

BILAGA 1 - Emittenter

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera motiv och ekonomiska drivkrafter till aktörers deltagande på den svenska marknaden för gröna obligationer. Utöver det ämnar uppsatsen kartlägga de institutionella förutsättningarna för uppkomsten av gröna obligationer, samt belysa utmaningar och framtidsutsikter.

Intervjun kommer inledningsvis behandla frågor angående er bakgrund och ert företags miljö- och hållbarhetsarbete. Fortsättningsvis kommer intervjun att behandla ert användande av gröna obligationer, dess bakgrund och uppkomst samt gröna obligationers roll som

finansieringsalternativ. Enligt vårt syfte vill vi analysera framtiden för gröna obligationer och vi finner det därför relevant att undersöka kostnader, risker och problematik som kan vara förknippade med gröna obligationer. Vi vill dessutom gärna höra vad ni tror att gröna obligationer har för framtidsutsikter och vad ni har för förhoppningar om marknadens utveckling. Studien har avgränsats till den svenska marknaden för gröna obligationer.

Intervjumallen utgör basen för intervjun och utöver den lämnas möjlighet till följdfrågor och diskussion under intervjuns gång.

Bakgrund

 Vad är er befattning? Vad är er erfarenhet gällande hållbarhetsarbete?  Vilka är dina erfarenheter och kunskaper om gröna obligationer?

Med en grön obligation menar vi en obligation där pengarna ska finansiera projekt med miljömässiga eller sociala fördelar, vilket är i linje med certifieringsinstitutet DNV GLs definition av en grön obligation. Överensstämmer er definition av gröna obligationer med den vi använder oss av?

Hållbarhet och miljöarbete

 Har ni en uttalad miljöpolicy/riktlinjer för hur ni väljer olika projekt och investeringar?

 Hur har ert varumärke påverkats av att ni finansierat er med gröna obligationer?

Er roll som emittent av gröna obligationer

 Vad var det som gjorde att ni tog steget att välja gröna obligationer som finansieringsalternativ?

 Hur ser ni på den certifiering av gröna obligationer som finns på marknaden, av exempelvis CICERO eller DNV GL?

 Kan ni kort beskriva vilka kostnader ni har för certifiering?

 I vilken grad är kostnaden för certifiering av gröna obligationer en faktor av betydelse i valet att emittera gröna obligationer?

 Green Bond Principles (GBP) som kom ut januari 2014 är ett frivilligt verktyg för att kategorisera ‖grönheten‖ i en obligation. Utgår ni från Green Bond Principles när ni konstruerar era Green Bond Framework?

Marknaden för gröna obligationer

 Hur ser den generella efterfrågan ut för gröna obligationer på den svenska marknaden?  Hur har efterfrågan sett ut på era gröna obligationer?

 Hur fungerar primärmarknaden för gröna obligationer i jämförelse med primärmarknaden för vanliga obligationer i dagsläget enligt er?

Motiv

 Vilka är era huvudsakliga motiv till att finansiera er med gröna obligationer?  Vilket uppfattar ni vara de huvudsakliga motiven till att pensionsfonder,

försäkringsbolag och fondbolag investerar i gröna obligationer?

 Anser ni att det finns en skillnad i den kupongränta ni får betala till investerare för en grön obligation jämfört med en vanlig obligation?

 Har ert hållbarhetsarbete bidragit till en förändring i efterfrågan på era produkter/tjänster?

 Använder ni gröna obligationer i marknadsföringssyfte?

 Vilka uppfattar ni vara de huvudsakliga orsakerna till uppkomsten av gröna obligationer på den svenska marknaden?

o Hänt något över tiden?

 Hur tror ni att dagens fokus på miljö och klimatfrågor samt CSR-frågor har påverkat kapital och kreditmarknaden? Har mentaliteten, intressen och attityder förändrats på marknaden?

 Varför tror ni att just Sverige har en aktiv marknad för gröna obligationer?

 Har ni förändrat er skuldstruktur (banklån/obligationer etc) efter finanskrisen? Har bankernas mer restriktiva utlåning påverkat er?

o Hur i sådana fall?

 Vad tycker ni om att den gröna certifieringen är separerad från obligationens juridiska dokument?

 Hur har ni hanterat bristen på offentliga regler gällande ‖grönhet‖ på ert företag? o Hur tror ni att det påverkar den gröna obligationsmarknaden?

Kostnader/Problem

 Anser ni att det är lätt att hitta en arrangör (bank) som kan hjälpa er att genomföra en emission av en grön obligation?

o Jämfört med en vanlig obligation?

 Hur har er finansiering med gröna obligationer påverkat era finansieringskostnader?  Hur går ni till väga för att konstruera och formulera ett Green Bond Framework?  Medför en emission av en grön obligation något extraarbete/extrakostnad jämfört med

en emission av en vanlig obligation?

 Skiljer sig kommunikationen och informationsutbytet med investerare åt om ni emitterat en grön obligation jämfört med en vanlig?

o Informerar om obligationen

o Hur arbetar ni för att vara transparenta mot era investerare?

 Kontrollerar era investerare att ni följer de uppsatta Green Bond Framework? o Hur ofta?

o Har ni synpunkter på hur ofta kontroller bör göras?

 Tror ni att greenwashing, att företag emitterar gröna obligationer som täckmantel för andra mer ‖smutsiga‖ projekt, förekommer på den svenska marknaden i dagsläget?

 Hur tror ni att intressenter uppfattar er övriga verksamhet när en del av verksamheten är finansierad med gröna obligationer?

Risker

 Vilka risker kan uppkomma när ni väljer att finansiera er med gröna obligationer? o Anseendesrisk?

 Diskuterar ni på ert företag att finansiering med gröna obligationer kan påverka ert anseende?

 Om en intressekonflikt eller en tvist uppkommer med en investerare under

obligationens löptid, hur skulle en sådan kunna se ut ur en emittents synvinkel och hur skulle konflikten kunna lösas?

o Jämfört med en vanlig obligation

 Hur arbetar ni för att vara säkra på att ni kan återfinansiera era gröna obligationer?  Har ni haft en negativ erfarenhet vid en emission av en grön obligation? Beskriv gärna.

o Har ni hört talas om att någon annan haft en negativ erfarenhet av det? o Incident, kostnader

Framtid

 Idag är det framförallt kommuner, fastighetsbolag och vindkraftsbolag som emitterar gröna obligationer. Tror ni att gröna obligationer kommer spridas även till andra branscher?

 Hur ser ni på den fortsatta utvecklingen av utbudet av gröna obligationer i Sverige?  Hur tror ni att efterfrågan på gröna obligationer bland investerare kommer att

utvecklas?

 Om det blev generellt en tydligare reglering av den gröna obligationsmarknaden i Sverige, hur skulle det påverka er som emittent?

o Typer av regler: o Grönhet

o Processen att emittera

o Vilka projekt som får vara gröna

 Har ni några generella förslag på hur marknaden för gröna obligationer i Sverige skulle kunna utvecklas?

BILAGA 2 – Investerare

investeringsalternativ. Enligt vårt syfte vill vi analysera framtiden för gröna obligationer och vi finner det därför relevant att undersöka kostnader, risker och problematik som kan vara förknippade med gröna obligationer. Slutligen vill vi gärna höra vad ni tror att gröna obligationer har för framtidsutsikter och vad ni har för förhoppningar om marknadens utveckling. Intervjumallen utgör basen för intervjun och utöver den lämnas möjlighet till följdfrågor och diskussion under intervjuns gång.

Bakgrund

Vad är er befattning? Vad är er erfarenhet inom finansbranschen? Vilken är er tidigare erfarenhet och kunskap om gröna obligationer?

Enligt oss syftar en grön obligation till en obligation där pengarna ska finansiera projekt med miljömässiga eller sociala fördelar, vilket är i linje med certifieringsinstitutet DNV GLs definition. Överensstämmer er definition av gröna obligationer med den vi använder oss av?

Hållbarhet och miljöarbete

 Hur arbetar ni på ert företag med hållbara investeringar?

 Har ni en uttalad miljöpolicy/riktlinjer för hur ni får/bör investera?

 På vilket sätt arbetar ni med ägarstyrning och då specifikt ESG (Environmental, Social and Corporate Governance)?

 Hur har ert varumärke påverkats av era hållbara investeringar, däribland investeringar i gröna obligationer?

Er roll som investerare i gröna obligationer

 Vad var det som gjorde att ni tog steget att investera i gröna obligationer?

 Är kreditbetyget (S&P, Moody’s, Fitch) viktigt för er när ni investerar i obligationer?

In document Gröna obligationer - Vägen till en mer hållbar kreditmarknad : En studie om aktörers motiv och ekonomiska drivkrafter på den svenska marknaden för gröna obligationer (Page 100-133)