Förslag till vidare forskning

Vår kvantitativa studie fokuserade på att undersöka utomhuspedagogiska aktiviteter från ett lärarperspektiv. Data samlades in från verksamma lärare runt om i Sverige på både låg -och mellanstadiet. Då antalet lärare i förhållande till antal respondenter i vår undersökning är större vore det intressant att genomföra enkätundersökningen vid flera tillfällen eller att genomföra undersökningen i större utsträckning, med ett mer kontrollerat urval, för att sedan kunna jämföra resultatet mellan

undersökningarna. Det är även intressant att vidare undersöka utomhusmatematik genom en kvalitativ studie där lärare ges möjlighet att ge djupare information och argument för användandet. Det finns också intresse att genomföra en kvalitativ undersökning där lärares syn på utomhusmatematikens relation till aktuell läroplan om och hur de anser att de två samverkar i ämnet matematik. Vidare finns det också intresse att undersöka utomhusmatematik genom ett elevperspektiv, där eleverna ges möjlighet att framföra sina åsikter om vilka för och- nackdelar de upplever med utomhuspedagogiska aktiviteter i matematik. En annan intressant synvinkel på undervisningen i matematik genom utomhuspedagogik vore att genomföra observationer av lektionstillfällen där utomhusmatematik används. Vilket skulle kunna ge en tydligare bild av hur lärare väljer att organisera och använda

Litteraturlista

Björkdahl, Ordell , S. (2007). Vad är det som styr vilka etiska regler som

finns?. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare – att utveckla

läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik

(1 uppl., ss. 21-28,). Stockholm: Liber AB

Björkdahl, Ordell, S. (2007). Att tänka på när du planerar att använda enkät som

redskap. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare – att

utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (1 uppl., ss. 84-96). Stockholm: Liber AB

Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet

mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola.

Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Boldeman, C., Dal, H., Blennow, M., Wester, U., Mårtensson, F., Raustorp, A. & Yuen, K. (2005). Förskolemiljöer och barns hälsa. Rapport från Centrum för folkhälsa, avdelning för folkhälsoarbete. Hämtad:2019-02-28. Tillgänglig på internet:

http://www.nynashamnsnaturskola.se/spring/pdfHtm/Scamper.pdf Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. ([rev.] uppl.2) Malmö: Liber AB Carlgren, I. & Marton, F. (2000). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets

förlag

Carlegård, L. (2016). Att lära in engelska ute: 2. (2 uppl.) Vimmerby: Outdoor Teaching Förlag

Dahlgren, L.O. & Szczepanski, A. (2004). Rum för lärande – några reflexioner om

utomhuspedagogikens särart (I) Lundegård, I. Wickman, P-O., Wohlin,

A. (Red). Utomhusdidaktik Lund: Studentlitteratur.

Dimenäs (Red.), (2007). Lära till lärare – att utveckla läraryrket, vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik

(uppl.1, ss.164,231). Stockholm: Liber AB

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (2. [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur

Ekvall, H. (2012). Friskare, gladare och smartare med utomhuspedagogik? En forskningsöversikt. Göteborg: Göteborgs botaniska trädgård. Hämtad: 2019-04- 20, Tillgänglig på internet:

http://www.gotbot.se/upload/Botan/pdf/Utomhuspedagogik.pdf Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer:

en interventionsstudie i skolår 1-3. Diss. Lund: Univ., 2003. Malmö

Fekjær, S.B. (2016). Att tolka och förstå statistik. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. Fägerstam, E. (2012). Space and place: perspectives on outdoor teaching

and learning. (1. uppl.) Diss. (sammanfattning) Linköping: Linköpings

universitet, 2012. Linköping

Grahn, P. (red.) (1997). Ute på dagis: hur använder barn daghemsgården?

:utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Alnarp: MOVIUM.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur. Helenius, O. (2006). Kompetenser och matematik. Nämnaren . Tidskrift för

matematikundervisning, (3), ss.11-15.

Hutchinson, D. (2004). A Natural History of Place in Education. New York: Teachers College Press, Columbia University

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning:

framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning.

(1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur

Högström, P. (2009). Laborativt arbete i grundskolans senare år. Sverige, Umeå :Print & Media

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (uppl.5) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Karlsson, R. (2007). Om att verifiera undersökningsresultat. I J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare – att utveckla läraryrket, vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik (uppl.1, ss. 247-

256). Stockholm: Liber AB

Kihlström, S. (2007). Att undersöka. I J, Dimenäs (Red.), Lära till lärare – att

utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (uppl.1, ss. 229-233). Stockholm: Liber AB

Klafiki, W. (1995) Didaktik analysis as the core of the preparation of instruction. I Westby, I & Milburn, G (2006) (ss.114-132). London: Routledge Lindström, G. & Pennlert, L. (2015). Undervisning i teori och praktik: en

introduktion i didaktik. (uppl.5) Umeå: Fundo Förlag

Lundberg, B. (2018). Naturliga medborgare: friluftsliv och medborgarfostran i

scoutrörelsen och Unga örnar 1925-1960. Diss. Lund : Lunds

universitet, 2018. Lund

Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman: hur lärare kan

hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur

Malone, K., & Tranter, P. J. (2003). School Grounds as Sites for Learning:

making the most of environmental opportunities. ENVIRONMENTAL

EDUCATION RESEARCH, (3), 283. Hämtad: 2019-03-19. Tillgänglig på

internet: https://login.bibproxy.kau.se:8443/login?url=https://search-ebscohostcom.bibproxy.kau.se/login.aspx?direct=true&db=edsbl&A N=RN13540549&lang=sv&site=eds-live

Moffett, V. P. (2011). Outdoor mathematics trails: an evaluation of one

training partnership, Education 3–13, 39:3, 277-287, DOI:

10.1080/03004270903508462

Månsson, E. & Persson, A. (2004). Meningsfullt arbete i krävande arbetsmiljö: lärare i skolan. Arbetsliv och hälsa. (s. 301-319 , 26 ref.) Tillgänglig på internet: http://lup.lub.lu.se/record/639981

NCM: nationellt centrum för matematikundervisning (2012). Utomhusmatematik –

kort sammanställning från en idéinsamling. Hämtad: 2019-03-29.

Tillgänglig på internet:

Ohlsson, A. (2015). Utomhuspedagogik: utveckling och lärande i naturen. (uppl.1) Stockholm: Gothia Fortbildning. BOK

Olsson, I. & Forsbäck, M. (2006). Utematte för meningsfullt lärande: förskoleklass

skolår 3. [Västerås: Ingrid Olsson]

Olsson, T. (2015). Ute året runt: utomhuspedagogikens möjligheter. Stockholm: Lärarförlaget BOK

Paget, S. (1999). Återerövra skolgårdarna! I: Arkitektur och skola: om att planera

skolhus. 1999. Stockholm: Arkus Skrift nr 33 (ss. 75-83)

Pehkonen, L (2004). The magic circle of the textbook – An option or an obstacle for

teacher change. Paper presented at the 28th Conference of the

International Group for the Psychology of mathematics Education. Hämtad: 2019-03-15. Tillgänglig på internet:

https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED489619.pdf

Ren, L., & Smith, W. M. (2018). Teacher Characteristics and Contextual Factors:

Links to Early Primary Teachers’ Mathematical Beliefs and Attitudes. Journal of Mathematics Teacher Education, 21(4),

321–350. Hämtad: 2019-02-26. Tillgänglig på internet:

https://login.bibproxy.kau.se:8443/login?url=https://search.ebscoh ost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1183812&lang=sv& site=eds-live

Roth, M., Eijck, M., Hsu, P., Marshall, A., Mazumder, A. (2009). What High School

Students Learn During Internships in Biology Laboratories. THE AMERICAN BIOLOGY TEACHER VOLUME 71, NO. 8

Rystedt, E. & Trygg, L. (2010). Laborativ undervisning- vad vet vi? NCM: nationellt centrum för matematikutbildning. Hämtad 2019-02-25. Tillgänglig på internet:

http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/laborativ_mat_und.pdf Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. (Uppl. 2:1). Studentlitteratur: Lund Strotz, H. & Svenning, S. (2004). Betydelsen av praktisk kunskap, den tyska

kunskapen. I: Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi

(Red.), Utomhusdidaktik. (s.25-45). Lund:Studentlitteratur AB Strotz, H. & Svenning, S. (2004). Undervisning utomhus. I: Lundegård, Iann,

Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (Red.), Utomhusdidaktik.(s.36)

Lund: Studentlitteratur AB

Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2016). PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap,

läsförståelse och matematik. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011: reviderad 2017. [Stockholm]: Skolverket

Szczepanski, A. (2007). Uterummet: ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I

Szczepanski, A. (2008) Handlingsburen kunskap lärares uppfattningar om

landskapet som lärandemiljö. Lic. avh. Linköping: Linköpings

universitet, 2008. Lindköping. Tillgänglig: ISBN 978-91-7393-889-1. Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning [Elektronisk

resurs] ett utomhuspedagogiskt perspektiv. NorDiNa. (9:1, 3-17). Hämtad: 2019-03-01. Tillgänglig på internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-91858

Szczepanski, A. (2014). Utomhusbaserat lärande och undervisning. I de Laval, S. (red.) (2014). Skolans och förskolans utemiljöer: kunskap och

inspiration till stöd vid planering av barns utemiljö. (ss. 25-30).

Stockholm: Skolhusgruppen

Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lidberg, C. Lundgren, U & Säljö. R (2014) Lärande skola bildning- grundbok för

lärare. (uppl.3, ss.252-309). Natur & Kultur: Stockholm

Timan, S. (2016). Utemiljön som undervisningsverktyg inom matematiken -

En studie om fyra lärares uppfattningar och användning av

utomhusmatematik i årskurs 1-3 . Självständigt arbete på avancerad

nivå. Avdelningen för ämnesdidaktik och matematik:

MITTUNIVERSITETET. Hämtad: 2019-02-27. Tillgänglig på internet: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:943142/FULLTEXT01.pdf Thurén, T. (2009). Vetenskapsteori för nybörjare. ([omarb.] uppl.2) Stockholm:

Liber

Trost, J. (2001). Enkätboken. ([rev.] uppl.2) Lund: Studentlitteratur Trost, J. (2014). Enkätboken. (uppdaterade och utök. uppl.4) Lund:

Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet

Wenemark, M. (2017). Enkätmetodik med respondenten i fokus. (Uppl.1). Lund: Studentlitteratur.

Wester, R. (2015). Matematikundervisning utifrån ett elevperspektiv. (2015).

Malmö Studies in Educational Sciences: Licentiate Dissertation Series.

Bilagor