Under arbetet med vår undersökning har vi upptäckt nya frågor som skulle vara uppslag för vidare forskningsstudier.
Den svenskan skolan har som uppdrag att kompensera för elevers eventuella svårigheter och socio-ekonomiska bakgrund (Skolinspektionen, 2010). De grupper som får representera elever med svårigheter i vår studie är andraspråkselever och elever med läs- och skrivsvårigheter, och vi menar att genom att få mer kunskap om dessa elevkategorier och det stöd som de behöver, kan lärare utveckla sin undervisning så att den fungerar för alla elever. Det vore därför intressant att undersöka vilken speciallärarens roll kan vara för att få till stånd önskade alternativa arbetssätt på skolorna. Vad har specialläraren för specifik kompetens som kan vara till nytta för övriga lärare och hur ser övriga lärare på att handledas av speciallärare?
Det skulle också vara intressant att veta om arbetet med språkutvecklande arbetssätt är extra svårt i skolans senare år. Liberg (2003) hävdar att det språkutvecklande arbetet tidigare varit mest naturligt förekommande i de yngre åren, men att det nu har aktualiserats även på gymnasienivå. Det kunde vara givande att få fatt i lärares och elevers uppfattningar om detta
41
arbete. Kan det vara som några av våra intervjuade elever ger uttryck för - att arbetet med ämnesspråket inte riktigt får plats i undervisningen? Lärares kompetenser behöver höjas och då särskilt medvetenheten kring ordens betydelse för språkinlärning (Enström, 2016).
Lärare uppmanas idag att arbeta språkutvecklande och många deltar i Skolverkets satsning Läslyftet. Det skulle därför vara intressant att undersöka effekten av denna, och kanske även lärares uppfattningar om hur dessa satsningar utvecklat den egna praktiken. Hur kan man veta att satsningar av det här slaget får effekt? PISA-undersökningar är ett sätt att mäta elevers läsförståelseförmåga, men det finns också en hel del kritik mot internationella mätningar. Kan man på andra sätt få fatt i elevers eventuella utveckling som kan härledas till nationella satsningar, såsom Läslyftet? Att låta vårt resultat utgöra basen för exempelvis
aktionsforskning inom området språkutvecklande arbetssätt skulle kunna vara en möjlighet.
En av de saker som slog oss mest i vår studie var hur svårt det är för eleverna med samarbete i klassrummet. Vygotskijs teorier kring lärande verkar fortfarande ha svårt att få fäste hos ungdomarna och lärarna. Hur kan lärare skapa inbjudande, inkluderande rum för elevers lärande genom samarbete på gymnasieskolan? Det skulle vara intressant att göra en
intervjustudie med lärare eller elever och fråga specifikt om varför samarbete upplevs så svårt och hur lärare kan planera för och tänka kring samarbete.
42
Referenser
Arevik, S. & Hartzell, O. (2009) Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning.
Stockholm: Didactica 11
Baddeley, A. D. (2002) Is working memory still working? European Psychologist, Vol. 7(2), 85-97
Baumann, J. F. (2009). Vocabulary and reading comprehension: The nexus of meaning. I S. E. Israel & G. G.
Duffy (Red.), Handbook of Research on Reading Comprehension, s. 323- 346. New York: Routledge.
Berg, J. L. & Wehby, J. (2013) Preteaching strategies to improve student learning in content area classes.
Intervention in School and Clinic 49(1), 14-20. Austin: Hammill Institute on Disabilities.
Berthén, D. & Eriksson I. (2006) Att möjliggöra barns skriftspråkstillägnan. Didaktikens forum 3(2), s. 53-74 Bunar N. (2016). Hållbar skolutveckling för lärande och hälsa - likvärdighet och kvalitet genom stödjande
skolkultur och stödbaserad inkludering. Socialmedicinsk tidskrift 2016:5. Hämtad 2017-04-17 från: http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1447/1263
Dahlgren & Johansson (2015). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.) Handbok i kvalitativ analys, s.
162-175. Stockholm: Liber.
Dysthe, O. (2001). Sociokulturella perspektiv på kunskap och lärande. I: O. Dysthe (Red.) Dialog, samspel och lärande, s. 31-74. Lund: Studentlitteratur
Dysthe, O. & Igland, M-A., (2001) Vygotskij och sociokulturell teori. I: O. Dysthe (Red.) Dialog samspel och lärande, s.75-94. Lund: Studentlitteratur.
Enström, I. (2016) Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren Fejes, A. & Thornberg, R. (2015) Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg,
Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Golden, A. & Iversen Kulbrandstad, L. (2016) Ordförråd och begrepp i alla ämnen. Hämtad 2017-04-17 från:
https://lasochskrivportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api/document/path/laslyftet/Material/Moduler/7-
Gymnasieskola/028_lasstrat-for-amnestext/del_07/Material/Flik/Del_07_MomentA/Artiklar/M28_gym_07A_02_inriktningengelska.docx Gough, P. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial and Special Education 7,
6–10.
Grøver Aukrust, V. (2001). Klassrumssamtal, deltagarstrukturer och lärande. I O. Dysthe (Red.) Dialog, samspel och lärande, s. 167-194. Lund: Studentlitteratur.
Gustafsson, A. W. & Håkansson, D. (2017, 16 februari). Digital kultur ger unga ett annat språk. Svenska dagbladet. Hämtad 26 april 2017 från: https://www.svd.se/digital-kultur-ger-unga-ett-annat-sprak/om/svensk-ordforstaelse
Gustafsson, A. W. & Håkansson, D. (2017) Ord på prov. [opublicerad rapport]
György Ullholm, K. (2016). Translanguaging i flerspråkiga klassrum? Yes! Lisetten 2016:1.
Hartman, J. (2004) Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Helldin, R. & Sahlin, B. (2010). Inledning. I: R. Helldin & B. Sahlin. Etik i specialpedagogisk verksamhet, s. 11-15. Lund: Studentlitteratur.
Hoover, W.A. & Gough, P.B. (1990). The Simple View of Reading. Reading and Writing, 2(2), 127-160 Hundeide, K. (2001) Det intersubjektiva rummet. I: O. Dysthe (Red.) Dialog samspel och lärande, s. 143-166.
Lund: Studentlitteratur
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på inlärning. Pedagogisk forskning, 17 (3-4). Malmö Högskola.
Kang, H-W & Golden, A., (1994) Vocabulary learning and instruction in a second or foreign language.
International Journal of Applied Linguistics, 4 (1), 57-77
Kroksmark, T. (2007). Fenomenografi - en didaktisk möjlighet. Didaktisk Tidskrift, 17 (2-3), 1-50. Jönköping University press.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
43
Liberg, C. (2003). Flerstämmighet, skolan och samhällsuppdraget. Utbildning och demokrati, 12 (2), 13-29 Liberg, C., Folkeryd, J. W. & af Geijerstam, Å. (2013). God läsförmåga – Hur fångas den?. I: S. Bagga-Gupta,
A-C. Evaldsson, C. Liberg & R. Säljö (Red.) Literacy-praktiker i och utanför skolan, s. 87-106. Malmö:
Gleerups.
Lundberg, I. (1984). Språk och läsning. (1. uppl.) Malmö: Liber Förlag
Marton, F. (1981). Phenomenography - Describing conceptions of the world around us. Instructional science 10, 177-200
Macnaghten, P., & Myers, G. (2004). Focus groups. I: J. G. Giampietro Gobo, C. Seale, & D. Silverman (Red.), Qualitative research practice, 65-79. London: Sage.
Melin, Lars (2016, 5 december). Elevers ovana vid informativ text kan förklara PISA-raset. Dagens nyheter.
Hämtad 26 april 2017 från: http://www.dn.se/debatt/elevers-ovana-vid-informativ-text-kan-forklara-pisa-raset/
Mossige, M., Røskeland, M. & Skaathun, A. (2008) Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber
Nagy, W. E., & Herman, P. A. (1987). Breadth and depth of vocabulary knowledge: implications for acquisition and instruction. I: M. McKeown & M. E. Curtis (Red.), The nature of vocabulary acquisition, 19-36. Hillsdale NJ: Erlbaum.
Nagy, W. (2007). Metalinguistic awareness and vocabulary-comprehension connection. I: R. K. Wagner, A. E.
Muse & K. R. Tannenbaum. Vocabulary acquisition. Implications for reading comprehension, s. 52-76. New York: Guilford press.
OECD (2015). Improving schools in Sweden. An OECD perspective. OECD Publishing.
Ouellette, G. P. (2006) What’s Meaning Got to Do With It: The Role of Vocabulary in Word Reading and Reading Comprehension. Journal of Educational Psychology, 98 (3), 554-566
Perfetti, C. A., Landi, N., & Oakhill, J. (2005) The acquisition of reading comprehension skill. I: M. J. Snowling
& C. Hulme (Red.), The science of reading: A handbook, 227-247. Malden Blackwell publishing
Phythian-Sence, C. & Wagner, R. K. (2007). Vocabulary acquisition. A primer. :I R. K. Wagner, A. E. Muse &
K. R. Tannenbaum (Red.). Vocabulary acquisition. Implications for reading comprehension, 1-14. New York:
Guilford press.
Proposition, 2013/14:3. Läsa för livet. Kulturdepartementet. Hämtad 2017-04-17 från:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2013/09/prop.-2013143/
Ramberg, J. (2015). Special Education in Swedish Upper Secondary Schools. Resources,
Ability Grouping and Organisation. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen)
Rasmusson, M. (2014). Det digitala läsandet – Begrepp, processer och resultat. (Doktorsavhandling, Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap)
Regeringen (2013). Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling, U2013/7215/S. Hämtad 17 april från:
http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2013/12/u20137215s/
Regeringen (2015), Uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i specialpedagogik för lärare i grundskolan, motsvarande utbildning vid särskilda ungdomshem och sameskolan, U2015/05783/S. Hämtad 17 april från: http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2015/12/uppdrag-att-svara-for-genomforandet-av- fortbildning-i-specialpedagogik-for-larare-i-grundskolan-motsvarande-utbildning-vid-sarskilda-ungdomshem-och-sameskolan/
Rönnerman, K. (2012). Vad är aktionsforskning? I: K. Rönnerman (Red.) Aktionsforskning i praktiken, s. 21-40.
Lund: Studentlitteratur
Sahlin, B. (2010). Specialpedagogiskt samtalsledarskap. I: R. Helldin & B. Sahlin (Red.). Etik i specialpedagogisk verksamhet, s. 73-95. Lund: Studentlitteratur.
Saville-Troike, M. (1984). What really matters in second language learning for academic achievement? TESOL quarterly, 199-219.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolinspektionen (2010). Rätten till kunskap - en granskning av hur skolan kan lyfta alla elever.
Skolinspektionens rapport 2010:14. Hämtad 2017-03-29 från:
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.123891!/SkolinR%25E4ttentillkuns.pdf
44
Skolverket (2011), Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013) PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
Stockholm: Skolverket
Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes Skolverket (2016) PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Stockholm:
Skolverket
Snow, C. E., & Uccelli, P. (2009). The challenge of academic language. I: Olson, D. R., & N. Torrance (Red.), The Cambridge Handbook of Literacy, 112-133. Cambridge: Cambridge University Press.
Snowling, M. J., & Hulme, C. (2005) Learning to read with a language impairment. I: M. J. Snowling & C.
Hulme (Red.). The Science of Reading: A handbook, 397-412. Malden: Blackwell publishing SOU 2012:10. Läsarnas marknad, marknadens läsare. Stockholm: Offentliga förlaget.
Sutton Flynt, E. & Brozo, W. G., (2008) Developing academic language: Got words? The Reading Teacher, 61(6), 500-502
Stahl, S. A & Fairbanks, M. M. (1986). The effects of vocabulary instruction: A model-based Meta-analysis.
Review of Educational research, 56(1), 72-110
Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning och demokrati, 20(3), 67-82
Taube, K. (1995). Läsinlärning och självförtroende. Kristianstad, Rabén Prisma
Torpsten, A. C. (2008). Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola (Doktorsavhandling, Växjö universitet, Växjö University press).
Tottmar, M. (2015, 21 september.) Stockholm blir en alltmer delad stad. Dagens Nyheter. Hämtad 31 maj från:
http://www.dn.se/sthlm/stockholm-blir-en-allt-mer-delad-stad/
Wei, Li (2016). New Chinglish and the Post-Multilingualism challenge: Translanguaging ELF in China. JELF;
5(1), 1–25.
Wery, J. & Thomson, M. M., (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. British journal of learning support, 28(3), 103-108
Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Stockholm: Natur & Kultur.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund:
Studentlitteratur.
Wilkinson, S. (1998). Focus group methodology: a review. International Journal of Social Research Methodology, 1(3), 181-203
Öhman, J. (2008) Erfarenhet och meningsskapande. Utbildning och demokrati, 17(3), 25-46.
45