Våra förslag till vidare forskning är att bland annat undersöka utsattheten gällande sexuella övergrepp mot killar. En annan del är att generellt forska kring skolkuratorers yrkesgrupp då vi anser att det inte är väl utforskat. Vi anser att det behövs mer forskning kring detta ämne.
I
Referenslista
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2008) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB
Akademikerförbundet SSR (2014). Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat - om behovet av fler skolkuratorer.
https://akademssr.se/sites/default/files/rapport_elevhalsa_141203.pdf
Allmännabarnhuset (2017) Dags att prata om sexuella övergrepp – Handledning till skolans personal
http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2017/10/Handledning_A4_2017_web.pdf Hämtad: 2018-04-03
Ambjörnsson, Fanny (2004) I en klass för sig. Genus, klassoch sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag.
Backlund, Åsa (2007). Elevvård i grundskolan - resurser, organisering och praktik.
Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. 1 Malmö: Liber
Brå. (2018). Våldtäkt och sexualbrott
https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistik-utifran-brottstyper/valdtakt-och-sexualbrott.html
Hämtad: 2018-01-21
Carlsson, Ninni och Nyman, Maria (2002) Bryt Tystnaden! Projektrapport 2.
Förebyggande arbete mot sexuella övergrepp på barn. Stödcentrum BEDA Connell, Reawyn (2009). Gender in world perspective 2. ed. Cambridge: Polity
Coxell, A.W. & King, M.B. (2010). Male victims of rape and sexual abuse. Sexual and relationship therapy, 25(4) 380-391. doi:10.1080/14681994.2010.518725
Deming, E. M., Krassen-Covan, E., Swan, C. S. & Billings, L. D. (2013). Exploring rape myths, gendered norms, group processing, and the social context of rape among college women: A qualitative analysis. Violence against women, 19(4) 465-485 doi:10.1177/1077801213487044
D-Wester, Y. (2005). Socionomen i skolan Mölnlycke: Elanders Infologistics Väst AB
Ellis, C. D. (2002). Male rape: The silent victim. Collegian, Vol 9(4) 34-39. Hämtad från databasen MEDLINE
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahlme Göran. Intervjuer. I, Ahrne, Göran, Ahrne, Göran
& Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., uppl. Stockholm: Liber
II
Evans, Tony och Harris, John (2004) ”Street-level bureaucracy, social work and the (exaggerated) death of discretion.” British Journal of social work, 34, 6.
Expressen. (2018) Allt om #metoo
https://www.expressen.se/tagg/organization/metoo/ Hämtad: 2018-03-01
Fernandez, Pablo A. (2011) “Sexual assault: An overview and implications for counselling support” Australasian Medical Journal 4 (11): 596-602.
Granehiem, U. H & Lundman, B (2012) Kvalitativa innehållsanalys. I, Granskär M, Höglund- Nielsen B (red) (2012) Tillämpad Kvalitativ forskning inom hälso och sjukvård. 2 uppl. Studentlitteratur, Lund
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. 2 uppl., [Utök. och kompletterade] Lund: Studentlitteratur
Hirdman, Yvonne (1989) “Makt och kön” i Petersson, Olof (red) (1989):
Maktbegreppet. Helsingborg: Carlssons bokförlag.
Isaksson, Cristine, Larsson Anna (2012) Skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling i Sverige. Socionomens forskningssupplement nr 32.
Jackson, Stevi (1999), Heterosexuality in Question, London: Sage Publications.
Johansson, Roine (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. 3. uppl. Lund: Arkiv Kress, Victoria E. White, Nolan, James Michael & Trippany, Robyn L. (2003)
“Responding to Sexual Assault Victims: Considerations for College Counselors”
Journal of College Counseling 6: 124-133.
Lee, Jung-Sook (2012). School social work in Australia, Australian Social Work, Vol.
65 (4), 552-570.
Levin, C. “Att undersöka det sociala- några ingångar” I Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans & Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina (red) (2008).
Forskningsmetodik för socialvetare. Stockholm: Natur och Kultur
Lipsky, Michael (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. 30th anniversary expanded ed. New York: Russell Sage Foundation
Nationellt centrum för kvinnofrid (2018). Medicinska och psykosociala konsekvenser av sexuellt våld.
http://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sexuellt-vald/medicinska-och-psykosociala-konsekvenser-av-sexuellt-vald/
Hämtad: 2018-01-21
Nationellt centrum för kvinnofrid. (2018). Sexuellt våld.
http://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sexuellt-vald/sexuellt-vald
III Hämtad: 2018-01-21
Omni (2017) Skoluppropet #tystiklassen
https://omni.se/t/skoluppropet-tystiklassen/93b9e73c-e9b9-4c85-a722-90d9811f2a97 Hämtad: 2018-03-10
Regeringen. (2017) Information om sexuella trakasserier ska spridas till samtliga skolor.
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/12/information-om-sexuella-trakasserier-ska-spridas-till-samtliga-skolor/ Hämtad: 2018-03-14
Rubin, Gayle (1975), ”The traffic in women” i Reiter, Rayana (red.), Towards an Anthropology of Women, s.157-210, New York: Monthley Review Press.
SFS (2010:800). Skollag. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser. Västra Frölunda:
Notisum AB.
Socialstyrelsen. (2016). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen.
Skolverket & Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för elevhälsa. Falun: Skolverket SOU 1997:116 Barnkommitténs översyn. Hämtad 2014-11-11 från:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/30/26/d403fd7f.pdf
SOU 2000:19 Från dubbla spår till elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 2000
Stuckman-Johnsson, C & Stuckman-Johnsson, D. (1992). Acceptance of male rape myths among college men and women. Sex Roles 27(3-4) 85-100.
doi:10.1007/BF00290011
Svensson, Kerstin, Johnsson, Eva & Laanemets, Leili (2008). Handlingsutrymme:
utmaningar i socialt arbete. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
SVT nyheter. (2015). Var femte gymnasieelev har blivit utsatt för sexuella övergrepp.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/var-femte-gymnasieelev-har-blivit-utsatt-for-sexuella-overgrepp Hämtad: 2018-01-21
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: Introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning.
Vetenskapsrådet. (2011) God forskningssed. Rapport (1:2017) Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Westlund, I (2015). Hermeneutik. Handbok i kvalitativ innehållsanalys. I Fejes, A &
Thornberg, R (red) (2015). Handbok i kvalitativ analys (2., utök. uppl.) Stockholm:
Liber
IV
Bilagor
Bilaga A Missiv
Förfrågan om medverkan vid uppsatsarbete
Hej vi är två studenter vid Linnéuniversitetet som studerar socionomprogrammet. Vi går nu sista året av vår tre och halvåriga utbildning och detta innebär att vi ska skriva vårt examensarbete. Vi söker nu efter respondenter som är villiga att svara på några
intervjufrågor som kommer att ligga till grund för resultatet av detta arbete. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur skolkuratorer arbetar med elever som blivit utsatta för sexuella övergrepp och även hur man jobbar förebyggande gällande sexuella övergrepp.
Vi skickar detta till dig, då du arbetar som skolkurator och med den erfarenhet och kunskap du besitter tycker vi att det skulle det vara väldigt intressant för oss att få ta del av detta. Vi skulle mer än gärna vilja ställa några frågor till dig som berör just den arbetsplatsen som du befinner dig på. Vår önskan hade varit att få ha en personlig intervju med dig där vi sitter vid ett möte mellan oss tre och kan ställa frågorna vi har.
Ifall du känner att det är bättre att ta frågorna över telefon är vi flexibla och det är såklart inga problem för oss. Vi har tänkt att intervjuerna kommer att ta mellan 30–45 minuter.
Under vårt arbetes gång kommer vi ha möjlighet till handledning av en lärare vid universitetet som har erfarenhet av uppsatsskrivande på avancerad nivå. Vi vill även informera dig om att den informationen vi kommer få under intervjun kommer att förvaras i säkert förvar så inga obehöriga kan nå det och du som respondent kommer vara helt anonym och de som läser vårt arbete kommer inte kunna koppla någon del i arbetet till dig.
Till vårt arbete kommer vi att följa vetenskapsrådets riktlinjer och vi anser att du som respondent ska veta vilka etiska riktlinjer vi kommer utgå ifrån. Vi har därför bifogat dessa och du kan hitta dem lite längre ner. Har du mer frågor får du väldigt gärna kontakta vår handledare eller kursansvarig.
Tack på förhand för din medverkan, med vänliga hälsningar:
V
Författare: Jessica Grbic Annabelle Habonimana Jg222sw@student.lnu.se Ah223pq@student.lnu.se xxx-xxxxxxx xxx-xxxxxxx
Handledare: Mia Eriksson Kursansvarig: Peter Hultgren
Vetenskapsrådets riktlinjer
För oss är det viktigt att du som respondent ska känna dig säker när du deltar i vår undersökning. Vi kommer med detta utgå från etiska riktlinjer och de vi kommer använda oss av är riktlinjer vetenskapsrådet har utformat för forskning inom samhällsvetenskapens område. Det är fyra stycken riktlinjer och dessa är:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att vi som forskare har som plikt att informera
uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i undersökningen och vilka villkor det är som gäller för deras deltagande, respondenterna har rätten att avbryta intervjun när de vill och att det är frivilligt. Den andra riktlinjen, samtyckeskravet innebär att forskaren måste få samtycke av uppgiftslämnaren och
undersökningsdeltagarna. Konfidentialitetskravet innefattar att du som
undersökningsdeltagare har rätten att själv bestämma hur länge och på vilka villkor du ska delta i undersökningen och att du själv kan bestämma när du vill avbryta. Den fjärde och sista riktlinjer går hand i hand med den tredje och innebär att
undersökningsdeltagaren gällande sitt beslut att delta och/eller att avbryta intervjun får inte på några villkor utsättas för påtryckning eller påverkan från varken vi som forskare eller omgivningen.
VI
Bilaga B Intervjuguide
1. Hur länge har du jobbat som skolkurator?
2. Vad har du för utbildning?
3. Har du under din utbildning fått lära dig om faktorer kring sexuella övergrepp?
4. Hur ser du på din kunskap om sexuella övergrepp? Tycker du att den är tillräcklig för ditt arbete eller önskar du att du hade mer kunskap?
5. Har du någon gång under din yrkeskarriär stött på ett fall då en elev blivit utsatt för sexuellt övergrepp? I så fall berätta om ett tillfälle du minns och hur du reagerade och bemötte denna
6. Om du misstänker att en elev har blivit utsatt för sexuella övergrepp, hur går du tillväga för att utreda detta?
7. Vilka delar inom arbetet kring sexuella övergrepp anser du är de viktigaste delarna att arbeta med?
8. Vilka riktlinjer har ni inom skolmiljön i kommunen du är anställd hos om du skulle märka att en elev har blivit utsatt för sexuellt övergrepp?
9. I samtalet kring sexuella övergrepp, hur ser arbetet ut med eleven? Erbjuds eleven stödinsatser och i så fall vilka?
10. Vilka möjligheter och hinder ser du i ditt arbete när det kommer till att hjälpa eleverna med sin situation?
11. Vilket förebyggande arbete har ni kring sexuella övergrepp?
12. Det finns forskning som visar på att sexuella övergrepp kan vara svårt att tala om, stämmer detta överens med dina upplevelser? Hur arbetar du med elever som inte vill berätta?
13. Forskning visar på att det är mest flickor i åldrarna 16–24 år som utsätts för sexuella övergrepp och att det diskuteras mest att killar är förövarna och flickor är offer, hur ser du på detta och ser du någon skillnad i arbetet kring sexuella övergrepp beroende på kön?
14. Vilka attityder gentemot sexuella övergrepp har du stött på bland eleverna?
Tycker du att de skiljer sig åt mellan killar och tjejer?
15. Hashtagen skoluppropet som har uppkommit efter hashtagen metoo och handlar om att barn och ungdomar i skolor ska ha möjlighet att dela med sig om det sexuella övergreppet det varit med om. Detta visar på en problematik inom skolmiljön och att en satsning gällande arbetssättet bör ske, hur ser du på detta?