Multiresistenta bakterier förekommer överallt inom sjukvården i världen och är ett växande folkhälsoproblem. Trots att det finns många studier om dessa bakterier samt hur omvårdnaden skall tillämpas förekommer det i flertalet studier att kunskapen är bristfällig och detta är en bidragande faktor till att vårdpersonalen upplever en rädsla och osäkerhet i omvårdnaden av patienter med multiresistenta bakterier. Det fanns ett begränsat antal aktuella artiklar om till exempel VRE och ESBL och det skulle därför behövas mer forskning om dessa bakterier, dels för att få mer kunskap samt för att kunna jämföra upplevelsen av omvårdnaden. Mer forskning i form av implementeringsstudier om utbildning och tillämpning av förebyggande åtgärder skulle även kunna resultera i en tryggare arbetsmiljö och mer patientsäker vård genom möjligheten att arbeta efter en evidensbaserad grund. Det behövs även mer forskning kring kunskapen inom hälso- och sjukvården inom ett samhälleligt plan för att minska risken för spridning av multiresistenta bakterier utanför sjukhusvården.
31 Referenslitteratur
De artiklar som är markerade med * har inkluderats i resultatet
* Andersson, H., Andreassen Gleissman, S., Lindholm, C., & Fossum, B. (2016). Experiences of nursing staff caring for patients with methicillin-resistant
Staphylococcus aureus. International Nursing Review, 63(2), 233-241. doi:10.1111/inr.12245
Andersson H., Lindholm, C., & Fossum, B. (2011). MRSA – global threat and personal disaster: Patients’ experiences. International Nursing Review, 58(1), 47– 53. doi:10.1111/j.1466-7657.2010.00833.x
Arakelian, E., Swenne, C. L., Lindberg, S., Rudolfsson, G., & Vogelsang, A.-C. (2017). The meaning of person-centred care in the perioperative nursing context from the patient’s perspective: An integrative review. Journal of Clinical Nursing,
26(17/18), 2527-2544. doi:10.1111/jocn.13639
Barratt, R., Shaban, R., & Moyle, W. (2011). Behind barriers: Patient's perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA).
Australian Journal of Advanced Nursing, 28(2), 53-59.
Bellamy, E. (2008). An evaluation of patient satisfaction regarding the care and information provided by infection control nurses relating to MRSA. British
Journal of Infection Control, 9(3), 6-10. doi:10.1177/1469044607088373
Borg, M. A., Benbachir, M., Cookson, B. D., Ben Redjeb, S., Elnasser, Z., Rasslan, O., ... Bagatzouni, D. P. (2009). Health care worker perceptions of hand hygiene practices and obstacles in a developing region. American Journal of
Infection Control, 37(10), 855-857. doi:10.1016/j.ajic.2009.06.003
Brannigan, E. T., Murray, E. & Holmes, A. (2009). Where does infection control fit into a hospital management structure? Journal of Hospital Infection, 73(4), 392-
32 396. doi:10.1016/j.jhin.2009.03.031
Chun, H.-K., Kim, K.-M., & Park, H.-R. (2015). Effects of hand hygiene
education and individual feedback on hand hygiene behaviour, MRSA acquisition rate and MRSA colonization pressure among intensive care unit nurses.
International Journal of Nursing Practice, 21(6), 709-715. doi:10.1111/ijn.12288
Dir 1997:68. Forskningsetik. Stockholm: Socialdepartementet.
* Easton, P. M., Sarma, A., Williams, F. L. R., Marwick, C. A., Phillips, G., & Nathwani, D. (2007). Infection control and management of MRSA: Assessing the knowledge of staff in an acute hospital setting. Journal of Hospital Infection,
66(1), 29-33. doi:10.1016/j.jhin.2006.12.016
Ekman, I., Norberg, A., & Swedberg, K. (2014). Tillämpning av personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och
sjukvård: Från filosofi till praktik (s. 69-96). Stockholm: Liber.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Stibrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care: Ready for prime time.
European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251.
doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Folkhälsomyndigheten. (2014). Svenskt arbete mot antibiotikaresistens: Verktyg,
arbetssätt och erfarenheter. Hämtad 16 januari, 2018, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8b846784d2f0406489050524 38067c75/svenskt-arbete-mot-antibiotikaresistens.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2017). Rena händer i vården hindrar resistenta bakterier. Hämtad 17 januari, 2018, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2017/maj/rena-hander-i-varden-hindrar-resistenta-bakterier/
33 Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier:
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (2. uppl.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141-152).
Lund: Studentlitteratur.
* Furuno, J. P., Krein, S., Lansing, B., & Mody, L. (2012). Health care worker opinions on use of isolation precautions in long-term care facilities. American
Journnal of Infection Control, 40(3), 263-266. doi:10.1016/j.ajic.2011.03.019
Helsingforsdeklarationen. (2013). World medical association declaration of
Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects.
Hämtad 20 mars, 2018, från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration- of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Henricson, M. (2015). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination i omvårdnad (s. 471–479). Lund:
Studentlitteratur.
* Hill, J. N., Evans, C. T., Cameron, K. A., Rogers, T. J., Risa, K., Kellie, S., … Guihan, M. (2013). Patient and provider perspectives on methicillin-resistant Staphylococcus aureus: A qualitative assessment of knowledge, beliefs, and behavior. The Academy of Spinal Cord Injury Professionals, 36(2), 82-90. doi:10.1179/2045772312Y.0000000073
* Hill, J. N., Hogan, T. P., Cameron, K. A., Guihan, M., Goldstein, B., Evans, M. E., & Evans, C. T. (2014). Perceptions of methicillin-resistant Staphylococcus
34 aureus and hand hygiene provider training and patient education: Results of a mixed method study of health care providers in Department of Veterans Affairs spinal cord injury and disorder units. American Journal of Infection Control,
42(8), 834-840. doi:10.1016/j.ajic.2014.04.026
Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination i omvårdnad (s. 95-113). Lund:
Studentlitteratur.
Landstinget Dalarna. (2017). Handläggning vid multiresistenta bakterier (MRB) i
öppen- och slutenvård. Hämtad 24 januari, 2018, från
http://www.ltdalarna.se/PageFiles/6493/Handl%C3%A4ggning%20vid%20multire sistenta%20bakterier%20i%20%C3%B6ppen-%20och%20slutenv%C3%A5rd.pdf
Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt, B. (2009). Suffering from meticillin-resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation. Journal of Hospital Infection, 73(3), 271-277.
doi:10.1016/j.jhin.2009.07.002
* Lindberg, M., Carlsson, M., & Skytt, B. (2014). MRSA-colonized persons' and healthcare personnel's experiences of patient-professional interactions in and responsibilities for infection prevention in Sweden. Journal of Infection and Public
Health, 7(5), 427–435. doi:10.1016/j.jiph.2014.02.004
* Lindberg, M., Lindberg, M., Skytt, B., Högman, M., & Carlsson, M. (2011). Attitudes toward patients with multidrug-resistant bacteria: scale development and psychometric evaluation. Journal of Infection Prevention, 12(5), 196-203.
doi:10.1177/1757177411411122
* Lindberg, M., Skytt, B., Högman, M., & Carlsson, M. (2012). Multidrug- Resistant Bacteria Attitude Questionnaire: validity and understanding of
35 infection nurses. Journal of Clinical Nursing, 21(3/4), 424-436.
doi:10.1111/j.1365-2702.2011.03914.x
* Lugg, G. R. & Ahmed, H. A. (2008). Nurses' perceptions of meticillin-resistant Staphylococcus aureus: Impacts on practice. British Journal of Infection Control,
9(1), 8–14. doi:10.1177/1469044607084969
Mamhidir, A.-G., Lindberg, M., Larsson, R., Fläckman, B., & Engström, M. (2011). Deficient knowledge of multidrug-resistant bacteria and preventive hygiene measures among primary healthcare personnel. Journal of Advanced
Nursing, 67(4), 756–762. doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05533.x
McCance, T., McCormack, B., & Dewing, J. (2011). An exploration of person- centredness in practice. Online Journal of Issues in Nursing, 16(2), 1-1.
* McClean, P., Tunney, M., Parsons, C., Gilpin, D., Baldwin, N. & Hughes, C. (2012). Infection control and meticillin-resistant Staphylococcus aureus
decolonization: The perspective of nursing home staff. Journal of Hospital
Infection, 81(4), 264-269. doi:10.1016/j.jhin.2012.05.005
McCormack, B., & McMance, T. V. (2006). Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing, 56(5), 472–479. doi:10.1111/j.1365-2648.2006.04042.x
McLaws, M.-L., Farahangiz, S., Palenikc, C. J., & Askariand, M. (2015). Iranian healthcare workers’ perspective on hand hygiene: A qualitative study. Journal of
Infection and Public Health, 8(1), 72-79. doi:10.1016/j.jiph.2014.05.004
Morgan, D. J., Rogawski, E., Thom, K. A., Johnson, J. K., Perencevich, E. N., Shardell, M., Leekha, S., & Harris, A. D. (2012). Transfer of multidrug-resistant bacteria to healthcare workers’ gloves and gowns after patient contact increases with environmental contamination. Critical Care Medicine, 40(4), 1045–1051. doi:10.1097/CCM.0b013e31823bc7c8.
36 * Pedro, A. L., Sousa-Uva, A., Pina, E. (2014). Endemic methicillin-resistant Staphylococcus aureus: Nurses’ risk perceptions and attitudes. American Journal
of Infection Control, 42(10), 1118-1120. doi:10.1016/j.ajic.2014.07.013
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and assessing
evidence for nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Röda Korset. (2015). Guiden till referenshantering enligt APA-systemet: svensk
tolkning av APA – systemet för Röda Korsets Högskola. Hämtad 25 januari, 2018,
från Röda Korsets Högskola,
http://www.sh.se/p3/ext/res.nsf/vRes/bibliotek_apa_referenser_2015_pdf/$File/AP A-referenser%202015.pdf
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Patientdelaktighet
i hälso- och sjukvården: En sammanställning av vetenskapliga utvärderingar av metoder som kan påverka patientens förutsättningar för delaktighet. Stockholm:
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från
http://www.sbu.se/contentassets/4065ec45df9c4859852d2e358d5b8dc6/patientdel aktighet_i_halso_och_sjukvarden.pdf
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 105-108). Lund: Studentlitteratur.
* Seibert, D. J., Gabel Speroni, K., Mi Oh, K., DeVoe, M. C., & Jacobsen, K. H. (2014a). Knowledge, perceptions, and practices of methicillin-resistant
37 acute-care settings. American Journal of Infection Control, 42(3), 254-259.
doi:10.1016/j.ajic.2013.09.005
* Seibert, D. J., Gabel Speroni, K., Mi Oh, K., DeVoe, M. C., & Jacobsen, K. H. (2014b). Preventing transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers’ attitudes and suggestions. American Journal of Infection Control, 42(4), 405-411. doi:10.1016/j.ajic.2013.10.008
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2004:168. Smittskyddslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Skyman, E., Lindahl, B., Bergbom, I., Thunberg Sjöström, H., & Åhrén, C. (2016). Being Met as marked: Patients’ experiences of being infected with community- acquired methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 30(4), 813-820. doi:10.1111/scs.12309
Skyman E., Thunberg Sjöström, H., & Hellström L. (2010). Patients' experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(1), 101-107. doi:10.1111/j.1471-
6712.2009.00692.x
Socialstyrelsen. (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner: Ett
kunskapsunderlag. Lindesberg: Bergslagens Grafiska.
38 SOSFS 2015:10. Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen.
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
* Thorstad, M., Sie, I., Andersen, B. M. (2011). MRSA: A Challenge to Norwegian Nursing Home Personnel. Hindawi Publishing Corporation
Interdisciplinary Perspectives on Infectious Diseases, 2011(1), 1-6.
doi:10.1155/2011/197683
* Wiklund, S., Fagerberg, I., Örtqvist, Å., Broliden, K., & Tammelin, A. (2015). Staff experiences of caring for patients with extended-spectrum β-lactamase– producing bacteria: A qualitative study. American Journal of Infection Control,
43(12), 1302-1309. doi:10.1016/j.ajic.2015.07.008
Wiklund, S., Hallberg, U., Kahlmeter, G., & Tammelin, A. (2013). Living with extended-spectrum b-lactamase: A qualitative study of patient experiences.
American Journal of Infection Control, 41(8), 723-727.
doi:10.1016/j.ajic.2012.10.009
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En
bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
WHO World Health Organization. (u.å.). SAVE LIVES: Clean Your Hands 5 May
39 WHO World Health Organization. (2017). Antibiotic resistance. Hämtad 16
januari, 2018, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/antibiotic- resistance/en/
WHO World Health Organization. (2018). Antimicrobial resistance. Hämtad 5 februari, 2018, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs194/en/
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 57–79). Lund:
1 Bilaga 1. Databassökningar
Databas Sökord Antal
träffar Urval efter lästa titlar
Urval efter lästa abstrakt
Antal utvalda artiklar till resultat efter
genomläsning av artiklar, n = 14
CINAHL Nurs* AND Experienc* AND MRSA (2008-2018) 290412 33702 22 0 0 6 0 0 4 0 0 2
CINAHL Nurs* AND Experienc* AND ESBL (2008-2018) 290412 33702 1 0 0 1 0 0 1 0 0 1
CINAHL Multidrug-resistant bacteria AND Nurs* (2008-2018) 462 33 0 1 0 1 0 1
CINAHL Multidrug-Resistant AND Nurs* (2008-2018) 1935 149 0 1 0 1 0 1
CINAHL Methicillin resistant staphylococcus aureus AND
Hand hygiene AND Nurs* (2008-2018) 3785 161 30 0 0 3 0 0 1 0 0 1
CINAHL MRSA AND Nursing (2008-2018)
2402
217 0 6 0 1 0 0
CINAHL MRSA AND Nurs* AND Perception (2008-2018) 2402 289 17 0 0 5 0 0 2 0 0 1
CINAHL MRSA AND Nurs* AND Perspective 2402 289 4 0 0 1 0 0 1 0 0 1 CINAHL Antibiotic-resistant bacteria
AND Prevention AND Staff (2008-2018) 916 58 35 0 0 1 0 0 1 0 0 1
2
Databas Sökord Antal
träffar Urval efter lästa titlar
Urval efter lästa abstrakt
Antal utvalda artiklar till resultat efter genomläsning av artiklar, n = 14 PubMed Methicillin-resistant Staphylococcus aureus AND prevention AND Health care workers (2008-2018) 18380 2645 96 0 0 2 0 0 1 0 0 1
PubMed MRSA AND
Healthcare personnel AND Experienc* (2008-2018) 19636 225 12 0 0 1 0 0 1 0 0 1
PubMed MRSA AND Nurs* AND Personnel 19636 830 113 0 0 4 0 0 3 0 0 3
3 Bilaga 2. Granskningsmall för kvalitetsbedömning - Kvalitativa studier
Fråga Ja Nej
1 Motsvarar titeln studiens innehåll? 2 Återger abstraktet studiens innehåll?
3 Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4 Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5 Är studiens syfte tydligt formulerat? 6 Är den kvalitativa metoden beskriven? 7 Är designen relevant utifrån syftet? 8 Finns inklusionskriterier beskrivna? 9 Är inklusionskriterierna relevanta? 10 Finns exklusionkriterier beskrivna? 11 Är exklusionskriterierna relevanta? 12 Är urvalsmetoden beskriven?
13 Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14 Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler? 15 Anges var studien genomfördes?
16 Anges när studien genomfördes? 17 Anges vald datainsamlingsmetod? 18 Är data systematiskt insamlade? 19 Presenteras hur data analyserats? 20 Är resultaten trovärdigt beskrivna? 21 Besvaras studiens syfte?
22 Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
23 Diskuterar författarna studiens trovärdighet? 24 Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 25 Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Summa
Maxpoäng: 25 Erhållen poäng: ? Kvalitet: låg, medel, hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).
4 Bilaga 3. Granskningsmall för kvalitetsbedömning - Kvantitativa studier
Fråga Ja Nej
1. Motsvarar titeln studiens innehåll? 2. Återger abstraktet studiens innehåll?
3. Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? 4. Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5. Är studiens syfte tydligt formulerat? 6. Är frågeställningarna tydligt formulerade? 7. Är designen relevant utifrån syftet? 8. Finns inklusionskriterier beskrivna? 9. Är inklusionskriterierna relevanta? 10. Finns exklusionkriterier beskrivna? 11. Är exklusionskriterierna relevanta? 12. Är urvalsmetoden beskriven?
13. Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? 14. Finns populationen beskriven?
15. Är populationen representativ för studiens syfte? 16. Anges bortfallets storlek?
17. Kan bortfallet accepteras? 18. Anges var studien genomfördes? 19. Anges när studien genomfördes?
20. Anges hur datainsamlingen genomfördes? 21. Anges vilka mätmetoder som användes? 22. Beskrivs studiens huvudresultat?
23. Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? 24. Besvaras studiens frågeställningar?
25. Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
26. Diskuterar författarna studiens interna validitet?? 27. Diskuterar författarna studiens externa validitet? 28. Diskuterar författarna studiens etiska aspekter 29. Diskuterar författarna studiens kliniska värde? Maxpoäng: 29
Erhållen poäng: ? Kvalitet: låg, medel, hög
Mallen är en modifierad version utifrån Willman, Stoltz, & Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).
5 Bilaga 4. Sammanställning av artiklar (n=15) som ligger till grund för resultatet
Författare År Land
Titel Syfte Design Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Andersson, H., Andreassen Gleissman, S., Lindholm, C., & Fossum, B. 2016 Sverige Experiences of nursing staff caring for patients with methicillin- resistant Staphylococcus aureus. Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med MRSA i Sverige. Kvalitativ ansats, semistrukturerade bandinspelade intervjuer. Intervjuerna baserades på öppna frågor. Sjuksköterskor (n=8) och
undersköterskor (n=7). Analysen resulterade i tre teman: 1. Känslan av att vara okunnig, rädd och osäker, 2. Känslan av att vara kompetent och säker och 3. Känslan av att vara stressad och överarbetad.
En positiv attityd till vårdandet av patienter med MRSA kunde sammankopplas med kunskap om MRSA. Hög kvalitet (88%) Easton, P. M., Sarma, A., Williams, F.L.R., Marwick, C.A., Phillips, G., & Nathwani, D. 2007 Storbritannien Infection control and management of MRSA: Assessing the knowledge of staff in an acute hospital setting.
Att bedöma kunskapen och uppfattningen hos personalen om MRSA och hur det hanteras i en akut sjukhusmiljö samt att avgöra vad personal ansågs behöva gällande information/utbildning om risker, hantering och behandling kring MRSA.
Mixad studie; Kvalitativ och kvantitativ ansats. 127 intervjuer och 47 enkäter som var baserade på samma frågor. Då inga märkbara skillnader sågs i enkäter och intervjuer kombinerades de för analysen. Sjuksköterskor (n=87)
och läkare (n=87). Kunskapsnivåer skiljde sig mellan olika professioner och den totala kunskapsnivån var låg bland deltagarna. Behovet av utbildning efterfrågades. Deltagarna upplevde att de behövde mer utbildning inom MRSA och faktorer som kolonisering, infektion, riskfaktorer, generell MRSA- hantering och behandling. Deltagarna tyckte att
utbildningen skulle ske genom handledning eller föreläsningar.
Medel kvalitet (72%)
6
Författare År Land
Titel Syfte Design Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgrad Furuno, J. P., Krein, S., Lansing, B., & Mody, L. 2014 USA Health care worker opinions on use of isolation precautions in long-term care facilities. Att bedöma vårdcentralens hälso- och sjukvårdspersonalens åsikter om användningen av kontaktisoleringsåtgärder för att minska överföringen av MRSA och VRE i bostadsbefolkningen. Kvantitativ ansats. Frågeformulär. Vårdpersonal (n=356), Sjuksköterskor (n=114), Undersköterskor (n=239).
Deltagarna upplevde att
patienterna med både MRSA och VRE var i behov av isolering och att detta skulle förebygga överföringen av infektionen till andra. Personalen upplevde dock att isoleringen medförde skadliga effekter på patienterna, som depression och dålig självkänsla. Vårdpersonalen ansåg att de infektionsförebyggande åtgärderna förändrades när patienterna hade MRSA eller VRE. Hög kvalitet (82%) Hill, J. N., Evans, C. T., Cameron, K. A., Rogers, T. J., Risa, K., Kellie, S., Richardson, M. S. A., Anderson, V., Goldstein, B. & Guihan, M. 2013 USA Patient and provider perspectives on methicillin- resistant Staphylococcus aureus: A qualitative assessment of knowledge, beliefs, and behavior.
Att bedöma hälso- och sjukvårdspersonalens och veteraners uppfattningar om MRSA och deras utbildningsbehov om MRSA-förebyggande åtgärder för att utveckla patientmaterial som som hanterar problemen som är unika för patienter med ryggmärgsskador.
Kvalitativ ansats. Sju stycken olika grupper med intervjuades (sex grupper med vårdpersonal och en med veteraner) under 60-90 minuter. Kvalitativa data analyserades och jämfördes för att identifiera olika teman.
Sjukvårdspersonal (n=33), läkare och sjuksköterskor som arbetade inom slutenvården,
öppenvården och inom hemsjukvården. Veteraner (n=8)
Tre övergripande teman som kom fram från analysen i studien var: “Kunskap om MRSA”, “handhygien” och “befintliga hinder för att utbilda veteraner med ryggmärgsskador”. Sjukvårdspersonalens
kunskapsnivå var låg och brist på rutiner kring handhygien
framkom. Deltagarna såg även ett hinder i att utbilda
veteranerna då deras egen kunskapsnivå var för låg.
Hög kvalitet (80%)
7
Författare År Land
Titel Syfte Design
Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Hill, J. N., Hogan, T. P., Cameron, K. A., Guihan, M., Goldstein, B., Evans, M. E., & Evans, C. T. 2014 USA Perceptions of methicillin- resistant Staphylococcus aureus and hand hygiene provider training and patient education: Results of a mixed method study of health care providers in Department of Veterans Affairs spinal cord injury and disorder units.
Att bedöma hälso- och sjukvårdspersonalens uppfattningar om den utbildning som ges om att vidareutbilda veteraner med
ryggradssjukdomar om infektionsförebyggande åtgärder vid MRSA.
Mixad studie; Kvantitativ och kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer och en webbaserad undersökning. Sjukvårdspersonal; sjuksköterskor, läkare och terapeuter (n=228)
Flera av deltagarna uppgav att de inte hade tillräckligt med kunskap för att kunna svara på patienternas frågor. 75,9% av vårdpersonalen upplevde att de fick utmärkt eller bra utbildning om hur vårdpersonalen ska utforma patientutbildningen om infektionsförebyggande åtgärder vid MRSA. Trots detta svarade bara 63,6% att utbildningen de gav till patienterna inte var i samma utsträckning. Hög kvalitet (88%) Lindberg, M., Carlsson, M., & Skytt, B. 2014 Sverige MRSA- colonized persons’ and healthcare personnel’s experiences of patient- professional interactions in and responsibilities for prevention in Sweden.
Att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalen och MRSA-koloniserade personers erfarenheter av samspelet mellan patient och personal, deras relation samt ansvarigheten vid omvårdnaden och preventionen av MRSA- kolonisationen. Kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer i grupp för personalen och individuella intervjuer med patienterna. Intervjuerna var beräknade att ta 30 minuter och innehöll 32 stycken frågor. Avdelningschefer (n=6), Ledare (n=6), Läkare (n=6), MRSA-patienter (n=6), Sjuksköterskor (n=6) Vårdpersonalen upplevde en osäkerhet och rädsla kring vårdandet av patienter med MRSA och ansåg att det behövdes mer kunskap och erfarenhet för att utföra en god omvårdnad till patienterna. Det fanns en skillnad på vården gällande patienter med MRSA av personalen på en akutavdelning och inom primärvården och belyste vikten av att all personal tog ansvar för att
infektionskontrollerna utfördes korrekt.
Hög kvalitet (80%)
8
Författare År Land
Titel Syfte Design Metod
Deltagare Resultat Kvalitetsgrad Lindberg, M., Lindberg, M., Skytt, B., Högman, M., & Carlsson, M. 2011 Sverige Attitudes toward patients with multidrug- resistant bacteria: scale development and psychometric evaluation.
Att utveckla och psykometriskt utvärdera ett frågeformulär för att mäta attityder gentemot patienter med
multiresistenta bakterier samt att beskriva dessa attityder inom en kategori av vårdpersonal (hemodialys- sjuksköterskor). Kvantitativ ansats. Ett frågeformulär utvecklades med tre områden: Kunskap, beteenden och emotionell respons. Totalt innehöll
formuläret 42 delar och uppskattades ta cirka 10 minuter att genomföra.
Hemodialys-
sjuksköterskor (n=329). Överlag så visade resultatet att hemodialys-sjuksköterskorna hade otillräcklig kunskap om MRSA, ESBL-producerande bakterier och hygienrutiner. Svaren i resultatet tydde på att nästan tre av fyra sjuksköterskor kan ha utsatt patienter för en infektionsrisk genom de omvårdnadsåtgärder de utför. Resultatet visade att längre arbetslivserfarenhet var av betydelse för sjuksköterskornas attityder gentemot patienter med multiresistenta bakterier. Medel kvalitet (76%) Lindberg, M., Skytt, B., Högman, M., & Carlsson, M. 2012 Sverige The Multidrug- resistant bacteria attitude questionnaire: validity and understanding of responsibility for infection control in Swedish registered district, haematology and infection nurses. Att studera sjuksköterskors kunskap om beteende gentemot patienter med multiresistenta bakterier samt deras förståelse kring de olika ansvarsområdena vid preventionsåtgärderna i samband med infektionskontroller. Kvantitativ ansats. Webbaserat frågeformulär där det innehöll frågor kring spridning av infektion,