7 SLUTSATSER
7.1 Förslag till vidare forskning
För att bekräfta den slutgiltiga modellen av mätinstrumentet MMQL behövs ytterligare forskning och psykometrisk utvärdering av MMQL i en svensk ungdomskontext.
För att undersöka ungdomarnas uppfattning av mätinstrumentet kan kvalitativa studier genomföras och intervjuer eller fokusgrupper kan användas. Genom detta finns det möjlighet att få fram förbättringsmöjligheter till mätinstrumentet. Instrumentet MMQL skulle även kunna värderas mot andra instrument som mäter hälsorelaterad livskvalitet som är utvärderade bland svenska ungdomar.
Då det fanns tidigare forskning som påvisat att föräldrars ursprung kan ha en positiv inverkan på tjejers hälsorelaterade livskvalitet kan det finnas intresse att undersöka detta vidare.
REFERENSLISTA
Andersson, I. (2013). Epidemiologi för vård- och hälsovetenskaperna: en fördjupning. Lund: Studentlitteratur.
Barmark, M. (2009). Faktoranalys. I Djurfeldt, G., & Barmark, M (Red.), Statistisk verktygslåda – multivariat analys (Upplaga 1:1, 69-103). Lund: Studentlitteratur. Bisegger, C., Cloetta, B., von Rueden, U., Abel, T., Ravens-Sieberer, U., & the European
Kidscreen Group. (2005). Health-related quality of life: gender differences in childhood and adolenscence. Soz Praventivmed, 50, 281–291.
http://dx.doi.org/10.1007/s00038-005-4094-2
Bonita, R., Beaglehole, R. & Kjellström, T. (2006). Basic epidemiology. Genève: World Health Organization.
Braveman, P., & Gruskin, S. (2003). Defining equity in health. Journal of Epidemiology &
Community Health, 57, 254–258. http://dx.doi.org/10.1136/jech.57.4.254
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (upplaga 2:3). Malmö: Liber.
Costello, A. B., & Osborne, J. W. (2005). Best Practices in Exploratory Factor Analysis: Four Recommendations for Getting the Most from Your Analysis. Practical Assessment,
Research & Evaluation 10(7).
Dahlgren, G., & Whitehead, M. (2006). European strategies for tackling social inequities in
health: Levelling up Part 2. Copenhagen: World Health Organization. Hämtad den 9
februari 2016 från
http://www.hcsunderland.org.uk/content/ESFTSIH%20PART2.pdf
Dnr 2013/464, a: Ansökan om etikprövning av forskning som avser människor. Liv & Hälsa Ung Västmanland 2014. Regionala etikprövningsnämnden Uppsala.
Dnr 2013/464, b: Beslut och yttrande avseende Liv & Hälsa Ung Västmanland 2014. Regionala etikprövningsnämnden Uppsala.
Einberg, E. A., Kadrija, I. A., Brunt, D. A., Nygren, J. A., & Svedberg, P. A. (2013).
Psychometric evaluation of a Swedish version of Minneapolis-Manchester quality of life-youth form and adolescent form. Health And Quality Of Life Outcomes.
http://dx.doi.org/10.1186/1477-7525-11-79
Eiser, C., & Jenney, M. (2006). Measuring quality of life. Archives of Disease Childhood,
92(4), 348–350. http://dx.doi.org/10.1136/adc.2005.086405
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2014). Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2014. Hämtad den 1 april 2016 från http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i- Sverige-arsrapport-2014.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2015). Folkhälsans utveckling – elva målområden. Hämtad från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-
levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/
Guyatt, G. H., Feeny, D. H., & Patrick, D. L. (1993). Measuring Health--related Quality of Life. Annals Of Internal Medicine, 118(8), 622-629. http://dx.doi.org/10.7326/0003- 4819-118-8-199304150-00009
Haas, B. K. (1999). Clarification and Integration of Similar Quality of Life Concepts. The
Journal of Nursing Scholarship, 31(3), 215–220. http://dx.doi.org/10.1111/j.1547-
5069.1999.tb00483.x
Hutchings, H., Upton, P., Cheung, W., Maddocks, A., Eiser, C., Williams, J., & ... Jenney, M. (2007). Adaptation of the Manchester-Minneapolis Quality of Life instrument for use in the UK population. Archives Of Disease In Childhood, 92(10), 855-860.
Hutton, K., Nyholm, M., Nygren, M. J., & Svedberg, P. (2014). Self-rated mental health and socio-economic background: a study of adolescents in Sweden. BioMedCentral Public
Health, 14. http://dx.doi.org/10.1186/1471-2458-14-394
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur.
Landstinget Västmanland. (2012). Liv och Hälsa Ung årskurs 7,9 och år 2 på gymnasiet – En befolkningsundersökning om Västmanländska ungdomar-deras livsvillkor,
levnadsvanor och hälsa. Hämtad den 22 februari 2015 från
http://www.ltv.se/imagevault/publishedmedia/j8mw7r06selh6ymuk029/Lansrappo rten_2012.pdf
Landstinget Västmanland. (2014). Information från Kompetenscentrum för Hälsa – Liv och
Hälsa Ung 2014. Nyhetsbrev nr2/2014. Hämtad den 4 april 2016 från
http://www.ltv.se/imagevault/PublishedMedia/2hjikha4pywdpwyuqmic/Nyhetsbrev _nr_2_2014.pdf
Makiko, K., Hiroki, H., Takeshi, R., Akira, H., Naoko, T., Tsukasa, Y., & ... Eisuke, M. (2014). Development of the Japanese version of the Minneapolis-Manchester Quality of Life Survey of Health - Adolescent Form (MMQL-AF) and investigation of its reliability and validity. Health & Quality Of Life Outcomes, 12(1), 1-24.
http://dx.doi.org/10.1186/s12955-014-0127-y
Meade, T., & Dowsweel, E. (2016). Adolescents’ health-related quality of life (HRQoL) changes over time: a three year longitudinal study. Health and Quality of Life
Michel, G., Bisegger, C., Fuhr, D., Abel, T., & the Kidscreen group. (2009). Age and gender differences in health-related quality of life of children and adolescents in Europe: a multilevel analysis. Quality Of Life Research, 18(9), 1147-1157.
http://dx.doi.org/10.1007/s11136-009-9538-3
Olsson, H., & Söresen, S. (2011). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber.
Pallant, J. (2013). SPSS Survival Manual. Berkshire: Open University Press.
Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Prop 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Hämtad den 16 februari 2016 från
http://www.regeringen.se/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9846/en- fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2012). Viktigt men svårt mäta
livskvalitet. Hämtad den 16 februari 2016 från http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--
Praxis/Vetenskap-och-praxis/Viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/
Statens folkhälsoinstitut. (2003). Välfärd, jämlikhet och folkhälsa – vetenskapligt underlag för begrepp, mått och indikatorer. Hämtat den 14 juni 2016 från
https://www.researchgate.net/publication/242485936_Valfard_jamlikhet_och_folk halsa_-_vetenskapligt_underlag_for_begrepp_matt_och_indikatorer
Statens offentliga utredningar. (2015:52) Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet. Stockholm. Hämtad den 1 februari 2016 från
http://data.riksdagen.se/fil/4B00FDD6-9134-408D-8E2D-2014F9B66285
Statistiska centralbyrån. (2007). Levnadsförhållanden, rapport 115 - Barns hälsa. Hämtad den 4 april 2016 från
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_2005A01_BR_LE115SA0701.pd f
Stiglitz, J., Sen, A., & Fitoussi, J-P. (nd.) Report by the Commission on the Measurement of Economic Performance and Social Progress. Hämtad den 15 februari 2016 från http://www.insee.fr/fr/publications-et-services/dossiers_web/stiglitz/doc- commission/RAPPORT_anglais.pdf
Svedberg, P., Eriksson, M., & Boman, E. (2013). Associations between scores of
psychosomatic health symptoms and health-related quality of life in children and adolescents. Health And Quality Of Life Outcomes, 11(1).
http://dx.doi.org/10.1186/1477-7525-11-176
Taylor, R. M., Gibson, F., & Franck, L. S. (2008). A concept analysis of health-related quality of life in young people with chronic illness. Journal Of Clinical Nursing, 17(14), 1823- 1833. http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2702.2008.02379.x
The World Health Organization Quality of Life assessment (WHOQOL): position paper from the World Health Organization. (1995). Social Science & Medicine (1982), 41(10), 1403-1409. Hämtad den 1 februari 2016 från http://ac.els-
cdn.com/0277953695901817/1-s2.0-0277953695901817-main.pdf?_tid=a2ccfdda- cb1e-11e5-b870-
00000aacb362&acdnat=1454576994_838d6230d91dda4286dac9cf73b424f2
World Health Organization. (1948). Constitution of the World Health Organization. Hämtad den 4 februari 2016 från
http://whqlibdoc.who.int/hist/official_records/constitution.pdf
World Health Organization. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtad den 4 februari 2016 från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf ?ua=1
World Health Organization. (1998). Health Promotion Glossary. Geneva: WHO. Hämtad den 4 februari 2016 från
http://www.who.int/healthpromotion/about/HPR%20Glossary%201998.pdf?ua=1 World Medical Association General Assembly. (2013). World medical association declaration
of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.
BILAGA 1. MMQL FRÅN LIV OCH HÄLSA UNG
Hur pass väl stämmer dessa påståenden in på dig?
Mycket sant Delvis sant Varken sant
eller falskt Delvis falskt Mycket falskt 1. Jag har mycket energi
2. Jag behöver mycket tid för att vila under dagen
3. Jag har mycket energi för att springa eller idrotta
4. Det är många saker som jag inte kan göra på grund av min hälsa
5. Det är många saker som jag inte kan göra på grund av mina armar eller ben
6. Jag tittar hellre på än deltar i lekar eller sport
Hur ofta känner du dig?
Aldrig Sällan Ibland För de mesta Hela tiden 7. Ledsen
8. Arg
9. Trött under dagen 10. Ensam
11. Rädd
12. Ängslig eller nervös 13. Stark och frisk 14. Orolig för att dö 15. Orolig för din hälsa 16. Orolig för saker i allmänhet 17. Inte lika bra som de flest andra (underlägsen dem)
Din kropp och ditt utseende
Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska
missnöjd missnöjd Mycket 18. Hur nöjd är du med din vikt?
19. Hur nöjd är du med hur du ser ut? 20. Hur upplever du din kropps utveckling?
Mycket sant Ganska sant Varken sant eller falskt
Inte särskilt sant
Inte alls sant 21. Jag gillar min kropp som den
Hur pass väl stämmer dessa påståenden på hur du känner kring din fysiska utveckling?
Instämmer
helt Instämmer Varken eller Instämmer inte Instämmer inte alls 22. När andra ser på mig tror de att
jag är sent utvecklad
23. Jag är obekväm med hur min kropp håller på att utvecklas
Relationer och intressen
Mycket sant Ganska sant Varken sant eller falskt
Inte särskilt sant
Inte alls sant 24. Jag tycker det är svårt att få
vänner
25. Jag känner mig utanför i grupper med personer i min egen ålder
26. Andra personer gillar att vara med mig
27. Jag har mycket gemensamt med mina vänner
28. Jag kommer bra överens med andra i min egen ålder
29. Jag har många nära vänner 30. Jag har liknande intressen som andra personer i min egen ålder 31. Att vara tillsamman med andra ger mig en bra känsla
32. Har du svårt att koncentrera dig i skolan?
33. Har du svårt att koncentrera dig vid andra tillfällen (t.ex. spel, datorspel, eller läsning)?
34. Hur ofta är det svårt för dig att göra läxor eller plugga?
35. Hur ofta behöver du med hjälp med skolarbeten än andra i din klass?
Ange hur mycket svårigheter du har
Inga Lite Vissa Ganska
mycket En hel del 36. Hur svårt har du att komma ihåg
saker i skolan? (el. jobbet, om du har ett)
37. Hur svårt har du att koncentrera dig på skolan? (el. jobbet, om du har ett)
38. Hur svårt har du att läsa och skriva?
39. Hur svårt har du med matematik och att räkna? 40. Hur svårt har du med ditt skolarbete jämfört med andra i din klass?
Mer om relationer
Mycket sant Ganska sant Varken sant eller falskt
Inte särskilt sant
Inte alls sant 41. Jag tycker det är lätt att ha en
fysiskt nära relation
42. Jag känner mig självsäker när jag är med personer av motsatt kön
Hur pass väl stämmer påståendena överens med din syn på livet?
Instämmer helt Instämmer Varken eller Instämmer inte Instämmer inte alls 43. Jag är nöjd med hur saker är
44. Jag är nöjd med livet i allmänhet
45. I allmänhet är jag nöjd med min nuvarande livssituation
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00