Denna studie fokuserar på distriktssköterskor och sjuksköterskors erfarenheter av att stödja och motivera patienter med depression till
hälsosamma kostvanor på livsstilsmottagningar inom primärvården. För att få en fördjupad kunskap i erfarenheter i detta område behövs ytterligare forskning. I vår strävan att förbättra vårdkvaliteten för patienter med
depression behövs forskning både ur ett patientperspektiv som kan bidra med kunskap om patientens upplevelser samt även ur ett sjuksköterskeperspektiv inom primärvården. Ur ett framtidsperspektiv ser vi att
kostrekommendationer vid behandling av depression bli verklighet. Tidigare studier har visat att hälsosamma kostvanor kan ge en positiv effekt på depressionssymtom och ger en total hälsovinst. Hälsosamma kostvanor är dessutom kostnadseffektiva och utan biverkningar.
Referenser
Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Asp, M. (2017). Begreppsutveckling på livsvärldsfenomenologisk grund. I L.
Wiklund-Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2. uppl., s. 49-59). Lund. Studentlitteratur:
Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S., & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses’ experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of Clinical Nursing, 20, 3322–3330. doi:
10.1111/j.1365–2702.2011.03874.x
Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S., & Hildingh, C. (2014). Patients’
experiences of lifestyle discussions based on motivational interviewing: a qualitative study. BMC Nursing, 13, (13), 1-7. doi: 10.1186/1472-6955-13-13
Carlström, E., Kvarnström, S., & Sandberg, H. (2015). Teamarbete i vården.
I. A-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk, & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom
sjuksköterskans specialistområde (s. 63- 101). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis.
Stockholm: Natur & kultur.
Doekhie, K. D., Buljac-Samardzic, M., Strating. M. M. H., & Paauwe. J. (2017).
Who is on the primary care team? Professionals`perceptions of the conseptualization of teams and the underlying factors: a mixed-methods study. BMC Family Practice, 18 (111), 1-14, doi 10.1186/s12875-017-0685-2
Ekman, I., & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård - teori och tillämpning. A-K.
Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetens inom sjuksköterskans specialistområde (s. 29-61). Lund: Studentlitteratur.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Bring, E., Carlsson, J., Dahlin. Ivanoff, S., Johansson, I-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L-E., Rosén, H., Rydmark, M., Stibrandt-Sunnerhagen, K. (2011). Person-centred care - ready for prime time. European journal of cardiovascular nursing, 10, 248-251.
doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Etikkommittén sydost. (2018). Etisk egengranskning. Hämtad 22 oktober, 2018, från https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/samarbeta-med-oss/Projekt-och-natverk/etikkommitten-sydost/
Folkhälsomyndigheten. (2019). Mat-rekommendationer. Hämtad 15 oktober, 2019, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/mat--rekommendationer/
Folkhälsomyndigheten. (2017). Depression – ett stort folkhälsoproblem som kan förebyggas. Hämtad 15 oktober, 2018, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och- press/nyhetsarkiv/2017/april/depression-ett-stort-folkhalsoproblem-som-kan-forebyggas/
Garcia-Toro, M., Vicens-Pons, E., Gili, M., Serrano-Ripoll, M. J., Vives, M., Leiva, A., Yánes, A. M., Bennasar-Veny, M., & Oliván-Blázquez, B. (2016). Obesity, metabolic syndrome and mediterranean diet: Impact on depression outcome.
Journal of affective disorders, 194, 105-108. doi: 10.1016/j.jad.2015.12.064
Girard, A., Hudon, C., Poitras, M. E., Roberge, P., & Chouinard, M.C. (2016).
Primary care nursing activities with patients affected by physical chronic diseases and common mental disorders: a qualitative discriptive study. Journal of clinical nursing, 26, 1385-1394. doi 10.1111/jocn.13695
Graneheim, U. H., & Lundman. B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24, 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hiroka, S., Kentaro, M., Satomi, K., Hitomi, S., & Satoshi, S. (2017). Food-based diet quality score in relation to depressive symptoms in young and middle-aged Japanese women. British journal of nutrition, 17 (12), 1674-1681. doi:
10.1017/S0007114517001581
Jacka, F. N., O`Niel A., Opie, R., Itsiopoulos, C., Cotton, C., Mohebbi, M., Castle, D., Dash, S., Mihalopoulos, C., Chatterton, M. L., Brazionis, L., Dean O. M., Hodge, A. M., & Berk. M. (2017). A randomised controlled trial of dietary
improvement for adults, with major depression (the SMILES trial). BMC Medicine, 15 (23), 1-13. doi: 10.1186/s12916-017-0791-y
Lai, J. S., Hiles, S., Bisquera, S., Hure, A. J., McEvoy, M., & Attia, J. (2014). A systematic review and meta-analysis of dietary patterns and depression in
community-dwelling adults. American journal clinical nutrition, 99, 181-197. doi:
10.3945/ajcn.113.069880
Li, Y., Mei-Rong, Lv., Yan-Jin. W., Ling. S., Zhang, J-X., Zhang, H-G., & Li, B.
(2017). Dietary patterns and depression risk: A meta-analysis. Psychiatry Research, 253, 373–382. doi: 10.1016/j.psychres.2017.04.020
Livsmedelsverket. (2019). Nordiska näringsrekommendationerna 2012. Stockholm:
Livsmedelsverket. Hämtad 15 oktober, 2019, från
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/naringsrekommendationer/
Lopresti, A., Hood, S. D., & Drummond, P. (2013). A review of lifestyle factors that contribute to important pathways associated with major depression: Diet, sleep and exercise. Journal of affective disorders, 148, 12-17. doi: 10.1016/j.jad.2013.01.014.
Nordiska Näringsrekommendationer (2012). Bakgrund, principer och användning.
Nordiska näringsrekommendationerna 2012 - rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. (5.e uppl.). Hämtad 15 september, 2019, från
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/nordis ka-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf
Nymberg, P., & Drevenhorn, E. (2016) Patients' experience of a nurse-led lifestyle clinic at a Swedish health centre. Scandinavian journal of caring sciences, (2), 30, 349-355. doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/scs.12254
Polit, D. F, & Beck, C. T. (2016). Nursing research: Generating and
assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams &
Wilkins.
Rahre, C., Unrath, M., & Berger, K. (2014). Dietary pattern and the risk of
depression in adults: a systematic review of observational studies. European journal nutrition (53), 997-1013. doi: 10.1007/s00394-014-0652-9
Ramnerö, J., Gustavsson, T., & Lundgren, T. (2017). Må dåligt: om psykopatologi i vardagslivet. Stockholm: Natur och kultur.
Region Kalmar län. (2019). Vårdriktlinjer. Hämtad 17 oktober, 2019, från https://www.ltkalmar.se/samarbetsportalen/vardriktlinjer/levnadsvanor/
Sagsveen, E., By Rise, M., Grønning, K., & Bratåsa, O. (2018). Individual user involvement at Healthy Life Centres: a qualitative study exploring the perspective of health professionals. International journal of qualitative studies on health and well-being,(1),13. doi.org/10.1080/17482631.2018.1492291
Sanches-Villegas, A., Toledo, E., de Irala, J., Ruiz-Canela, M., Pla-Vidal, J., &
Martinez-Gonzalez, MA. (2012). Fast-food and commercial baked goods
consumption and the risk of depression. Public health nutrition (15), 424-432. doi:
10.1017/S1368980011001856
Socialstyrelsen. (2017a). Fysisk aktivitet vid egentlig depression. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad 7 oktober, 2019, från
https://roi.socialstyrelsen.se/kvalitetsindikatorer/fysisk-aktivitet-vid-egentlig-depression/dae915e5-29f4-4474-ba92-56a2b0e26bae
Socialstyrelsen. (2017b). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom-Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad 21 okt 2019 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2017-12-4.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjerför prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Hämtad 191106 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf
Söderlund, M. (2017). Vårdande. L, Wiklund Gustin., & I, Bergbom, (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2. uppl., s. 295-307). Lund:
Studentlitteratur.
Teasdale, S.B., Samaras, K., Wade, T., Jarman, R., & Ward, P. B. (2017). A review of the nutritional challenges experienced by people living with severe mental illness: a role for dietitians in addressing physical health gaps. Journal of human nutrition and dietetics, 30, 545–553. doi:10.1111/jhn.12473
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 31 oktober, 2018, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vårdguiden 1177 Region Kalmar län. (2017). Samarbetsportalen. Hämtad den 15 september, 2019, från
https://www.ltkalmar.se/samarbetsportalen/vardriktlinjer/levnadsvanor/rutine
r-och-riktlinjer/matvanor/matvanor/stod-och-verktyg-till-halso-och-sjukvardspersonal/fakta-om-ohalsosamma-matvanor/
Walseth, L. T., Abildsnes, E., & Scheis, E. (2011). Patients’ experiences with lifestyle counselling in general practice: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 29,
99–103. doi: 10.3109/02813432.2011.553995
WHO. (2018). Depression. Hämtad den 15 oktober, 2018, från http://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/depression
World Medical Association. (2018). WMA declaration of Helsinki - Etical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 31 oktober, 2018, från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Yarborough, B. J. H., Stumbo, S. P., Cavese, J. A., Yarborough, M. T., & Green, C.
A. (2019). Patient perspectives on how living with a mental illness affects making and maintaining healthy lifestyle changes. Patient Education and Counseling, 102, (2), 346-351. doi: 10.1016/j.pec.2018.08.036
Yu, Z., Parker, L., & Dummer, T. J.B. (2014). Depressive symptoms, diet quality, physical activity, and body composition among populations in Nova Scotia, Canada:
Report from the Atlantic Partnership for Tomorrow's Health. Preventive Medicine, 61, 106-113. doi: 10.1016/j.ypmed.2013.12.022
Bilaga A
Till dig som är verksamhetschef – förfrågan om att genomföra en intervjustudie
Distriktssköterskor och sjuksköterskors erfarenhet av att stödja och motivera patienter med depression till hälsosamma kostvanor på livsstilsmottagning.
Vi heter Agnetha Foleby och Ylva Gränsmark och läser till
distriktssköterskor. I utbildningen ingår att göra ett examensarbete på magisternivå vilket är anledningen till att vi önskar att genomföra en intervjustudie.
Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskor och sjuksköterskors erfarenhet i att stödja och motivera patienter med depression till hälsosamma kostvanor på livsstilsmottagning.
Vi önskar att intervjua sammanlagt 8–10 distriktssköterskor eller sjuksköterskor från olika hälsocentraler i länet som arbetar på
livsstilsmottagning och har en yrkeserfarenhet på minst 6 månader. Varje enskild intervju beräknas ta cirka 30 minuter.
Vi avser att träffas på Hälsocentralen under arbetstid och det kommer att ske från och med vecka 38. Intervjutillfällena kommer att bestämmas
tillsammans med sjuksköterskorna, de informeras om rätten att avsluta intervjun utan att ange anledning. Sjuksköterskorna informeras även om att uppgifterna som insamlats till studien kommer att avidentifieras och
behandlas konfidentiellt. Studien kommer att publiceras på Linnéuniversitetets publiceringssystem DIVA.
Kalmar 190902
Mvh Agnetha Foleby & Ylva Gränsmark
Agnetha Foleby Ylva Gränsmark
E-post: xxx E-post: xxx
Telefon: xxx Telefon: xxx
Handledare:
Katarina Svanberg, professor i hälsovetenskap och global hälsa. Institution vid hälso- och vårdvetenskap Linnéuniversitetet, Kalmar.
E-post: xxx Telefon: xxx
Godkännande
Härmed godkänner undertecknad att Agnetha Foleby och Ylva Gränsmark utför datainsamling inom ramen vad som beskrivits ovan.
________________________________________
Namn
Titel/Verksamhet/Ort/Datum
Bilaga B
Till dig som är distriktssköterska/sjuksköterska – information och förfrågan om att delta i en intervjustudie
Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskor och sjuksköterskors erfarenhet av att stödja och motivera patienter med depression till
hälsosamma kostvanor på livsstilsmottagning.
Alla distriktssköterskor/sjuksköterskor som jobbar inom primärvården i Kalmar län som har erfarenhet att stödja patienter till hälsosamma kostvanor kommer att tillfrågas om deltagande i denna intervjustudie. Om du är
intresserad av att delta i studien och har erfarenhet av att arbeta med livsstilsmottagning ber vi dig kontakta Agnetha Foleby via e-post, telefon eller sms.
Det är helt frivilligt att delta i denna intervjustudie och du kan när som helst avbryta din medverkan utan att förklara varför. Intervjuerna kommer att genomföras på en plats som du själv väljer. Intervjuerna beräknas ta 30 minuter och vi planerar att börja intervjua från och med vecka 38 i september; 2019.
Intervjumaterialet kommer spelas in för att sedan avidentifieras och hanteras konfidentiellt samt hanteras så ingen obehörig kan ta del av det. De
medverkande personerna kommer inte att kunna identifieras i examensarbetet. Examensarbetet kommer att publiceras på Linnéuniversitetets publiceringssystem DIVA.
Vi som kommer att genomföra studien heter Agnetha Foleby och Ylva Gränsmark och läser till distriktssköterskor. I utbildningen ingår att göra ett examensarbete på magisternivå vilket är anledningen till att intervjustudien görs. Vill du ha mer information eller har frågor så tveka inte att kontakta oss.
Kalmar 190902
Med vänlig hälsning Agnetha Foleby & Ylva Gränsmark
Agnetha Foleby Ylva Gränsmark
E-post: xxx E-post: xxx
Telefon: xxx Telefon: xxx
Handledare:
Katarina Svanberg, professor i hälsovetenskap och global hälsa. Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, Kalmar.
E-post: xxx
Bilaga C
Distriktssköterskor och sjuksköterskors erfarenheter i att stödja och motivera patienter med depression till hälsosamma kostvanor på livsstilsmottagningen inom primärvården
Samtyckesformulär
Jag har fått muntlig och skriftlig information om studien som ska genomföras inom ramen för uppsats på avancerad nivå med syfte att undersöka
distriktssköterskors erfarenhet av att stödja patienter med depression till hälsosamma kostvanor. Jag har fått tillfälle att ställa frågor och fått dem besvarade, samt samtyckt till deltagande
Jag har fått information om att deltagande är frivilligt och kan när som avbryta min medverkan utan att ange orsak.
________________________________
Underskrift av deltagande sjuksköterska
________________________________
Namnförtydligande, ort, datum
________________________________
Underskrift av informationsgivare
________________________________
Namnförtydligande, ort, datum
Bilaga D
Intervjuguide
Syfte: Distriktssköterskors erfarenhet i att stödja och motivera patienter med depression till hälsosamma kostvanor på livsstilsmottagning inom
primärvården
● Kan du berätta hur länge du har jobbat på livsstilsmottagningen.
Vilken utbildning har du?
● Hur skulle du beskriva ditt ansvarsområde på livsstilsmottagningen.
● Kan du beskriva hur du söker kunskap för att arbeta evidensbaserat inom detta område.
● Kan du berätta om ditt kunskapsläge om kostens betydelse för deprimerade patienter.
● Hur uppmärksammas patienter med depression som är i behov av förändrade kostvanor. Hur blir de uppmärksammade och av vem? Har de en diagnos?
Kan du berätta vad ni för rutiner när du upptäcker en patient med depression som besöker dig
Upplever du att lättare att motivera till träning eller är det lättare att motivera till att ändra sina kostvanor för deprimerade patienter? Vad är din upplevelse av det?
Kan du beskriva hur du motiverar patienter med depression till hälsosamma kostvanor. Kan du berätta om vilka “verktyg” du använder dig av.
Kan du beskriva positiva utmaningar när du stödjer och motiverar patienter med depression till hälsosamma kostvanor
● Kan du beskriva negativa utmaningar när du stödjer och motiverar patienterna med depression till hälsosamma kostvanor
● Vilka matråd ger du?
● Berätta om vilket stöd du får själv om du känner att du inte kommer vidare med en patient.
● Är det något du känner att du vill lägga till och berätta mer om
Bilaga E
Etisk egengranskning
Följande frågor ska besvaras av sökande och godkännas av handledare.
Ja Kanske Nej
1
Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter (dvs. behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse,
medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv).
X
2 Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även sådant som inte avviker från rutinerna men som är ett led i studien)?
X
3
Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka?
X
4 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov )?
X
5
Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, person med demenssjukdom eller psykisk funktions-nedsättning, personer i
uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av
försöksledaren)?
X
6 Avses vetenskaplig publicering såsom vid konferens eller i vetenskaplig tidskrift efter
studiens genomförande. X
7
Kommer personregister upprättas (där data kan kopplas till fysisk person) och anmälas till
registeransvarig person (PUL- ansvarig). X
8 Syftet och metoden är väl avvägt gällande
risk-nytta samt anpassat till nivån på studien. X
9
I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex.
antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår. (För studier med minderåriga krävs vårdnadshavares godkännande t ex vid enkäter i skolklasser.)
X
10 Deltagandet i projektet är frivilligt och detta
framgår tydligt i den skriftliga informationen till X
patient eller forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar forskningspersonens
omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.
12 Det finns resurser för genomförande av projektet och ansvariga för studien är namngivna (student
och handledare) X