Tillämpningen av Becks teorier tillsammans med teorier om företagsansvar är inget nytt. Däremot har den här studien bidragit med ett nytt fält inom medie- och
kommunikationsvetenskapen genom Balmer och Greysers 𝐴𝐶2𝐼𝐷 test, Poret studie om NGO-partnerskap och Lischinskys självreferering. Det är en kombination som skulle vara intressant att tillämpa inom andra branschområden. Det skulle till exempel vara spännande att undersöka hur språket ser ut hos företag som blivit nominerade till det svenska greenwashpriset som utdelas av jordens vänner.
Ett annat intressant forskningsområde skulle vara den trend som finns i att lyfta kvinnor först för att stärka samhällen. Det finns tankar om att för att få en ekonomi att växa krävs att de längst ner på botten lyfts först, vilket är kvinnorna. Trenden kan till exempel ses i alla genusdebatter som förs i Sverige men också projekt som till exempel filantropen Percy Barneviks ”hand in hand” som hjälper fattiga kvinnor att bli entreprenörer genom mikrolån. Som vi kunde se hos främst Zoégas har de satt upp specifika mål för att stärka kvinnornas roll. Med tanke på att Zoégas verkar ha anammat denna trend så vore det spännande att se hur olika företag lyfter fram kvinnor i hållbar fattigdomsbekämpning.
36
7 Referenslista
Tryckta källor
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.). 2012. Textens mening och makt – metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva. 2007. Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber.
Corell, Elisabeth & Söderberg, Henriette. 2005. Från miljöpolitik till hållbarutveckling – en
introduktion. Malmö: Liber.
Fairclough, Norman. 2010. Critical Discourse Analysis – The critical study of language. 2. Uppl. Edinburgh: Pearson.
Fairclough, Norman. 1995. Media Discourse. London: Hodder Education.
Falkheimer, Jesper. 2014. Att blanda metoder utan att blanda äpplen och päron. I Jörgen Eksell och Åsa Thelander (red.). Kvalitativa metoder i strategisk kommunikation. Lund: Studentlitteratur. 183-194.
Grankvist, Per. 2012. CSR i praktiken: hur företag jobbar med hållbarhet för att tjäna
pengar. Uppl. 2. Malmö: Liber.
Hartman, Jan. 2004. Vetenskapligt tänkande, från kunskapsteori till metodteori. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Häger, Björn. 2014. Reporter – en grundbok i journalistik. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur. Jansson, Tomas & Ljung, Lennart. 2004. Projektledningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Mossberg, Lena & Nissen Johansen, Erik. 2006. Storytelling – marknadsföring i
upplevelseindustrin. Lund: Studentlitteratur.
Storey, John. 2012. Cultural theory and popular culture: An introduction. 6. Uppl. Harlow: Pearson Education Limited.
37 Trost, Jan. 2012. Enkät-boken. 4:1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Winther Jorgensen, Marianne & Philips, Louise. 1999. Diskursanalys som teori och praktik. 1:16. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Internetkällor
Balmer M.T., John & Greyser A., Stephen. 2002. Managing the Multiple Identities of the
Corporation. I California Management Review. Vol. 44, no. 3.
Evaldsson. 2015. Svenska greenwashpriset 2015 The body shop. Jordens vänner. 15 april. http://www.jordensvanner.se/2015/greenwash-body-shop (Hämtad 2015-12-22)
Fredriksson, Magnus. On Beck: Risks and Subpolitics in Reflexive Modernity. I Magnus Fredriksson, Øyvind Ihlen, och Betteke Van Ruler. Public relations and social theory: key
figures and concepts. New York: Routledge. Sid. 21-42.
Hedlund, Monica. 2015. Klimatförändringar hotar produktionen av kaffe. Miljö och utveckling. 14 september. http://miljo-utveckling.se/klimatforandringar-hotar-kaffet/ (Hämtad 2015-12-22)
Lagerwall, Katarina. 2014. Klimatkris ger högre kaffepris. Dagen Nyheter. 6 maj. Laughey, Dan. 2007. Key themes in Media Theory. Maidenhead: Open University Press. Motion, Judy och Lietch, Shirely. 2009. On Foucault: A toolbox for Public Relations. I Magnus Fredriksson, Øyvind Ihlen, och Betteke Van Ruler. Public relations and social
theory: key figures and concepts. New York: Routledge.
Nationalencyklopedin, Produktion och handel.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kaffe/produktion-och-handel (hämtad 2015-12-23)
Svenska FN-förbundet. 2012. FN-fakta Hållbar Utveckling: Omställning till hållbar värld
brådskar. I Världshorisont. 2: 13-16. http://www.fn.se/PageFiles/23438/2-12.pdf (Hämtad 29 november 2015)
38 Zoégas. 2015. 8 av 10 vet inte att kaffet håller på att ta slut. Nestlé. 12 mars.
http://www.nestle.se/media/pressreleases/8-av-10-vet-inte-att-kaffet-hller-p-att-ta-slut (Hämtad 2015-12-22)
Material
Arvid Nordquist
Arvid Nordquist. Arvid Nordquist kaffe. http://www.arvidnordquist.se/om-arvid-nordquist/hallbarhet/arvid-nordquist-kaffe/ (Hämtad 26 november 2015)
Arvid Nordquist. Certifieringsguide. http://www.arvidnordquist.se/om-arvid-nordquist/hallbarhet/certifieringsguide (Hämtad 26 november 2015)
Arvid Nordquist. Hållbarhet. http://www.arvidnordquist.se/om-arvid-nordquist/hallbarhet (Hämtad 26 november 2015)
Arvid Nordquist. Hållbarhetsmål. http://www.arvidnordquist.se/om-arvidnordquist/hallbarhet/hallbarhetsmal (Hämtad 26 november 2015) Arvid Nordquist. Iso-ceritiferad. http://www.arvidnordquist.se/om-arvid-nordquist/hallbarhet/iso-cert (Hämtad 26 november 2015)
Arvid Nordquist. Varför hållbarhet.http://www.arvidnordquist.se/om-arvid-nordquist/hallbarhet/hallbarhetsfragor/ (Hämtad 26 november 2015)
Gevalia
Gevalia. Coffe Made Happy https://geochfa.gevalia.se/coffee-made-happy/ (Hämtad 26 november 2015)
Gevalia. Framsteg och mål. https://geochfa.gevalia.se/framsteg-och-mal-for-coffee-made-happy/ (Hämtad 26 november 2015)
Gevalia. Implementering och utvärdering https://geochfa.gevalia.se/implementering-och-utvardering-av-coffee-made-happy/ (Hämtad 26 november 2015)
Gevalia. Miljö och ansvar. http://www.gevalia.se/gevalia2/page?siteid=gevalia2-prd&locale=sesv1&PagecRef=683&ir=true (Hämtad 26 november 2015)
39 Gevalia. Om Cofee Made Happy. https://geochfa.gevalia.se/hej-varlden/ (Hämtad 26
november 2015)
Gevalia. Rainforest Alliance. http://www.gevalia.se/gevalia2/page?siteid=gevalia2-prd&locale=sesv1&PagecRef=692 (Hämtad 26 november 2015)
Löfbergs
Löfbergs. Hållbart kaffe. http://www.lofbergs.se/hallbart-kaffe/ (Hämtad 26 november 2015) Löfbergs. Hållbarhetsmål. http://www.lofbergs.se/hallbart-kaffe/hallbarhetsmal/ (Hämtad 26 november 2015)
Löfbergs. Produktmärkningar. http://www.lofbergs.se/hallbart-kaffe/produktmarkningar/ (Hämtad 26 november 2015)
Löfbergs. Samarbeten. http://www.lofbergs.se/hallbart-kaffe/samarbeten/ (Hämtad 26 november 2015)
Löfbergs. Vårt hållbarhetsarbete. http://www.lofbergs.se/hallbart-kaffe/vart-hallbarhetsarbete/ (Hämtad 26 november 2015)
Zoégas
Zoégas. Dagbok från Colombia. http://www.zoegas.se/hallbart-kaffe/dagbok-fran-colombia-3/ (Hämtad 26 november 2015)
Zoégas. Hållbarhet. https://www.zoegas.se/hallbart-kaffe/ (Hämtad 26 november 2015) Zoégas. Hållbar kaffematte. http://www.zoegas.se/hallbart-kaffe/hallbar-kaffematte/ (Hämtad 26 november 2015)
Zoégas. Kvinnliga förebilder. http://www.zoegas.se/hallbart-kaffe/kvinnliga-forebilder/ (Hämtad 26 november 2015)
Zoégas. Så många som möjligt. http://www.zoegas.se/sa-manga-som-mojligt (Hämtad 26 november 2015)
40 Zoégas. Utbildning kaffebönder – fokus kvinnor.
http://www.zoegas.se/hallbart-kaffe/utbildning-kaffebonder-fokus-kvinnor/ (Hämtas 26 november 2015)
Zoégas. 4C; en smartare kaffeproduktion. http://www.zoegas.se/hallbart-kaffe/4c-en-smartare-kaffeproduktion/ (Hämtad 26 november 2015)
SwedWatch
Bartholdson, Örjan & Nordbrander, Sara. 2005. Kaffe från Brasilien – en bitter smak av
orättvisa. SwedWatch.
Kjörling, Lennart & Halkjaer, Erik. 2008. Ett kaffe som märks - Vilka effekter har
certifieringar för kaffeodlare i Guatemala och Brasilien? SwedWatch och Kooperation Utan
Gränser.
Lundström, Markus. 2010. Etik för dyrt för svenska kaffebolag - En uppföljningsrapport om
kaffe från Brasilien. SwedWatch.
41
8 Bilaga - analysschema
Steg 1: Övergripande innehållsanalys
- Vilka teman är representativa för materialtypen? - Är det något som sticker ut?
Steg 2: Text, analyseras på mening- och styckesnivå - Transitivitet
o Vilka processer finns? Tillstånd, händelse eller handling? Materiell, verbal eller fysisk?
o Vilka är deltagare?
o Vilken kombination av deltagare/processer används? - Modalitet (Analyseras endast i varumärkenas texter)
o Hur framställs påståenden? Objektiv eller subjektiv modalitet?
Steg 3: Diskursiv praktik, analyseras på styckesnivå
- Intertextualitet (Analyseras endast i varumärkenas texter) o Vilka element från tidigare texter/genres finns?
o Finns det länkar, referat, citat och/eller källhänvisningar? Till vem och varför? (blir lite social praktik här)
Steg 4: Social praktik, analyseras med grund av de tre tidigare stegen - Varumärke
o Vilken nivå av ansvarstagande kan utläsas i texten? Vilka ansvarsdiskurser finns? (politiska subjekt)
o Är det som skrivs trovärdigt – referera till transitivitet och modalitet, samt vilka olika genres och eventuella NGO:s/ policys som används för att skapa trovärdighet och modalitet
o Vilka är varumärkenas kommunicerade identitet (communicated
identity)?
o Ideologi/värderingar? o Positiv/negativ kritik
- SwedWatch rapporterna
o Hur kan varumärkenas uppfattade identitet (concieved identity) förstås utifrån SwedWatch diskurser?
o Ideologi/värderingar? o Positiv/negativ kritik